Frälsarkrans eller rosenkrans för kristna i Sverige?

Frälsarkransen är ett hjälpmedel för bön, det används precis som rosenkransen under en meditativ form av bön. Kransen består av arton pärlor, en del upprepas och andra har en alldeles egen betydelse.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Frälsarkransen

Rosenkransen har en mer invecklad uppbyggnad med fler pärlor för att minnas de olika bönerna och i vilken ordning man ska be.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Rosenkransen

Frälsarkransen känns mer anpassad till livet och vad vi upplever i vardagen medan rosenkransen verkar ställa mer krav på inlärda böner.

Hur är det egentligen och vilket alternativ är att föredra för en kristen i Sverige?

katolik = rosenkransen

Protestant = frälsarkransen

men båda funkar, men det beror på vad du ska ha den till, det kan bara du avgöra.
Köp båda och se vad som funkar för dig.

Rosenkransen används i den katolska kyrkans tradition och frälsarkransen i svenska kyrkans tradition så du får välja vilken som passar dig bäst som hjälpmedel i din andakt.
Den ortodoxa kyrkotraditionen har också ett böneradband som används i deras andaktsliv och utgår från Jesusbönen.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Radband

Jag säger rosenkransen. För alla kristna.

Ifall just Ave Maria känns besvärande, så kan man ju - ifall man vill - begränsa den till den inledande delen av bönen; ängelns hälsning. Det är ju rakt ur Bibeln, så det borde vara ok. Tycker man.

Sen så vill jag tillägga att själva rosenkransen inte är själva pärlorna, utan meditationerna över Jesus och Marias liv. Den traditionella rosenkransen består av 15 mysterier uppdelade på tre grupper (de glädjerika, de smärtorika och de ärorika mysterierna), och de kan ge en väldigt intim och personlig upplevelse av viktiga händelser ur vår frälsares liv.

Jag tror att det här med frälsarkransens "jagpärlor" och "bekymmerslöshetspärlor" o.s.v nog kan bli ganska ytligt och kännas meningslöst efter ett tag, men det beror kanske lite på hur mycket man ber, i och för sig..

Problemet för många protestanter är nog att be via Maria ö.h.t. - ett alternativ där skulle kunna vara exempelvis Jesusbönen som ortodoxa ofta ber med böneband, eller exempelvis de inledande raderna i Herrens bön. Men med mindre modifikationer kan alla be med rosenkransen.

Jag förstår. Tänkte bara att det kanske är tillåtet också för protestanter att recitera ängelns hälsning.

Men det är klart, Jesusbönen är jättefin. Jag håller med dig på alla sätt, och säger tusen tack :-)

Jag använder ingen krans, men har inget principiellt emot saker som hjälper människor att be. Vet dock inte så mkt om kransarna du nämner. Skulle dock avråda från sådant som för folk in i romersk katolicism.

Det är viktigt att be ofta och uthålligt i tro. Gud är en levande Gud och hör dem som ber till honom uthålligt i tro efter hans vilja. Och de som tror ska också rätta sig efter Guds vilja sedan de har lärt känna sin frälsning. Att uthållighet i bönen är viktigt framgår av flera ställen i GT och NT. Tänk att t o m Elia, som tas upp som exempel även i NT på en trons man som bad så att regnet försvann och kom tillbaka, t o m han fick be uthålligt. När han bad att regnet skulle komma tillbaka så bad han en stund, frågade tjänaren om han såg några moln, fortsatte att be, frågade tjänaren osv. Det var inte så enkelt att han bara bad och så börade det regna. Han fick fortsätta att bedja i tron. När man ber skall man också inte föreskriva GUd exakt hur han skall agera. Man skall be och tro att bönen har blivit hörd och att Gud kan göra vad som helst om han vill. Man ska inte be om tecken och under, och det bästa är nog om man inte får synliga bevis på att det finns en Gud, utan att man tror det redan innan man ber. För då ber man verkligen i tro, och inte på grund av att man har personliga bevis. Tron bör komma först, inte efteråt. Den som tror för att han har fått se Guds makt och bönesvar, har ju en väldigt svag tro från början, och har sedan större ansvar eftersom denne har fått se bevis.