Började söka lite på nätet om ankarbarn och förstår nu att det tydligen är ett ytterst kontroversiellt begrepp. Den enda tolkning som är tillåten är tydligen ensamkommande barn. Och om barn skickas iväg av sina föräldrar så ska det alltid bedömas utifrån tanken att detta görs endast för att rädda det enskilda barnet. Att föräldrar och släkt sedan dyker upp är bara naturligt Eftersom de vill återförenas.
Eller något ditåt.
Det här är ju rena dumheter. Självklart finns de fall där man skickar iväg barn som just ligger i riskzonen likväl som det finns ensamkommande. Men att förneka förekomsten av att barn skickas (och ibland tvingas) iväg med det enda syftet att få dit släkten är ju idioti.
Det här problemet diskuteras ju på flyktförläggningar och inom flyktingmottagande för att det är ett problem. Inte för att man vill införa någon rasistisk världsordning eller dylikt. Utan för att dessa barn far extra illa.
Plötsligt gäller inga barnkonventioner just dessa barn. Och alla skall alltid utgå från alla föräldrar världen över är barnälskande, självuppoffrande änglar. Precis som alla föräldrar i Sverige skulle vara det. Det är ju för att skydda barnen som vi har en rad lagstiftningar och konventioner.
Jag tycker det här är höjden av cynism. Och uppenbarligen offrar man alltså hellre de här barnen än att man ens erkänner att fenomenet existerar.