Citat:
Ursprungligen postat av
LAHWF
Var väldigt ambivalent förr i tiden. Det är jag på sätt och vis fortfarande inombords. Ett tag hade jag döden inom mig stora delar av dygnet så jag försöker tänka på livet istället nu.
Dödstankar har en förmåga att börja tala med en och då kan det bli överväldigande. Glider ifrån ämnet men vet inte hur jag tänker kring döden i nuläget.
Jag förstår!
Döden är en okänd demension sägs det och ja, det gör ont när den är påtaglig...
även om man försökt bli vän med döden så är det ändå läskigt för oss...
jag förstår att döden tar upp tankar ibland och att man inte vet hur man ska ställa sig till det fast ändå en naturlig del av livet...
jag själv vet inte heller vad jag ska tänka o tycka, ibland tycks jag mig vara helt okej med det
känns det som, är inte rädd för den men att jag kan vara kritisk till min mod om till döden...
det har varit mkt död i mitt liv det har fått en och leva levande.....
/kram
