Små partiklar överallt vid skarp sol.

Hej, tänkte börja med att säga att jag har inga "Floaters" jag har bättre syn än vad som krävs för att klara alla test på "Syn-test-tavlan" och jag kan stirra in i solen utan smärta(klart jag ej gör det dock, kan ej bli bländad). Har inga synproblem över lag. Jag har av någon puckad anledning galet bra mörkerseende då jag kan se ett djur röra sig en becksvart natt i skogen då jag ser "Flimmer" av konturerna.

Till problemet:

Läste runt lite här nu på flashback för jag tycker det är så kul att läsa om när folk tror de håller på att dö an paranoia och är uppspelta & nervösa som en kackerlacka som får besök av Anticimex. Tack för den tänkte jag & läste nyss ett inlägg som verkade kul med målande beskrivningar av grått flimmer när synen riktades mot himmelen. Nu har jag aldrig/nästan aldrig tänkt på detaljerna i min ögonglob & en solig dag som denna molnfria helvetesdag så passar det ju bra att kontrollera. Jag får panik när jag kollar upp på himmelen(bort från solen i motsatt riktning) & blir tagen på bar gärning, men benen isär & grips av panik. Det är massvis med små partiklar som rör sig i olika cirkulära riktningar. Alla symmetriskt enligt en cirkel, nu, när jag väl märkt detta, så är det så att jag tror jag kan ha något fel på mina ögon. Jag kan fokusera bort dem, men det måste jag, just precis, fokusera på nu....

Jag tänkte att jag möjligen bara var trött, så tog & lade mig i sängen i 10 min, blundade & lyssnade på TV:n. När jag sedan stängde av TV:n för att somna så försvann alla partiklar, så jag frågade mig själv: Vad i helvete? Självklart satte jag igång TV:n igen & partiklarna kom tillbaka. Nu även kombinerat med ett förskräckligt tjut som implementerade en känsla av tusentals små svängningar/vibrationer i mina muskler & hela kroppen, trodde jag blivit träffad av en chockgranat. Nu är skiten borta & jag sitter här & stirrar mig förbryllat på himmelen med än nu starkare sol än innan. TV:n är igång i fullt ös & jag kan nu fokusera på partiklarna, men de finns bara där när jag tittar på dem, överallt. Som om mitt öga var en glasskål med ett öga i ögat...

Jag undrar bara, är det fel på näthinnan eller? Jag kan se dem & det är det mest symmetriska jag skådat i min kropp som förövrigt är standard med lite mer muskler & tunt lager fett än genomsnittet.
De rör sig som om de vore elektroner, alla åt samma håll i olika moment, men samma hastighet som om att centrum i mitt öga var en sol med planeter runt om...

Det låter lika sjukt & fascinerande som det är, men det kan absolut ej befinna sig i mitten av ögat, för jag kan ju titta på enskilda partiklar som i så fall borde följa mitt center-fokus? Har fokuserat på dem i timmar nu, helt sjukt, hittar inget liknande på nätet?! Kan någon relatera till detta fenomen? Dom rör sig som om det vore en atom i mitten av mitt öga. Är det bara mental inbillning? För jag svär på att dem verkligen är där... Kan det vara föroreningar i luften? Alla tips är galet välkomna! Annars tror jag att jag får ta mig ett litet besök till professionella ögondoktorer.

Frågan som må falla in här:
Har du tagit droger, alkohol eller annat?

Svar: NEJ.

Visual snow? Blir det bättre om du har solbrillor på dig? Låter som samma syndefekt som jag har nämligen.

Vill bara inflika att det är farligt att stirra direkt på solen, man får skador på gula fläcken som inte läks.
Så även om du inte brukar göra det, så kan kanske dina problem vara ett resultat av att du har gjort det några gånger.

Du har damm i ögonen, alla har det.

Det små partiklarna du nämner, brukar jag kalla för tjejbaciller. Så här på vårkanten kan man bli svårt påverkad av dessa och bli kär!

Det är så att det mer liknar "Blue field entoptic phenomenon" men de rör sig absolut inte som någon diagnos beskriver... "White snow" är jag ytterst tveksam till... då jag helt plötsligt efter det höga tjutet inte ser dem förrns jag fokuserar på dem, vekar som att jag har(Uppskattat) runt 40 partiklar som rör sig i en cirkulär form åt samma håll med "Djup?" & samma hastighet, de skitcoolt asså, jag vill fan ej behandla det...

Haha, störd jag är "Jag är fan speciell, superman here we go!"...

Nej, men till att vara seriös nu, de är samma mönster med samma partiklar oavsett vilken ljuskälla jag kollar på... fan va random...

Har själv på senare tid märkt av att när jag stirrar på ljusa ytor så blir det som ett brus..... Visual-snow fenomenet beskriver det bra.
Det var värre när jag hade tydliga migrän-liknande problem.

Detta blev en bit bättre efter jag använt Cerebrolysin (som uppregulerar GABA-A receptorer), detta för att bota ångest och kognitiva problem m.m. efter jag slutat med benzodiazepiner (vilka nedregulerar samma receptorer i hjärnan).

Intressant och läsa wiki-artikeln kring ämnet. Benzodiazepiner är vad som används för att bota HPPD och liknande. Och stress/ångest verkar vara relaterat, samt migrän.

Sker det endast på våren?

Ögonen är känsligare på våren (även om man inte känner det).

Har alltid sett dessa "partiklar".
Som barn kunde jag ligga och kisa mot vårsolen och bara titta på dom.

Såg dom så sent som igår.
Nuförtiden behöver jag en jämn blå himmel.

Min teori är att vi ser en del av hjärnans funktion.
Hela tiden försöker hjärnan upptäcka mönster i vår omgivning.
Vid vissa situationer slår det över i hjärnan.

Titta inte in i solen, även om du tror att du klarar det.

Det är vita blodkroppar.