2014-04-23, 10:39
  #25
Medlem
Filantropis avatar
Ingen mår bättre av att försöka tvinga sig själv att leva med någon. Låt henne gå om det är vad hon vill, det blir nog bäst för alla. Gör det nu så slipper barnen vara med om möjliga bråk och dylikt under flera år. Nu är dem såpass unga så dem kan vänja sig hur den riktiga världen ser ut (idag).

Det är få, väldigt få som stannar ihop - för man behöver inte. Trivs du inte med din partner, gå vidare. Det går utmärkt att växa upp med separerade föräldrar. Försök göra det bästa av situationen och försök hålla goda band till din framtida ex-fru, åtminstone för ungarnas skull. Försök att ta med henne på diverse högtider och annat, även om hon har en ny då, så uppskattas det av kidsen om päronen är tjenis med varandra.
Citera
2014-04-23, 11:24
  #26
Medlem
Holisistics avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Filantropi
Ingen mår bättre av att försöka tvinga sig själv att leva med någon. Låt henne gå om det är vad hon vill, det blir nog bäst för alla. Gör det nu så slipper barnen vara med om möjliga bråk och dylikt under flera år. Nu är dem såpass unga så dem kan vänja sig hur den riktiga världen ser ut (idag).

Det är få, väldigt få som stannar ihop - för man behöver inte. Trivs du inte med din partner, gå vidare. Det går utmärkt att växa upp med separerade föräldrar. Försök göra det bästa av situationen och försök hålla goda band till din framtida ex-fru, åtminstone för ungarnas skull. Försök att ta med henne på diverse högtider och annat, även om hon har en ny då, så uppskattas det av kidsen om päronen är tjenis med varandra.
Det är skrämmande hur många i den här tråden som förespråkar att man efter hedonistisk "låt gå" moral ska kasta sitt äktenskap på soptippen för att känslorna man en gång kände har svalnat.

Rent ut sagt vidrigt skulle jag säga.

De flesta kan nog hålla med om att det finns vissa omständigheter som gör att skilsmässa är oundvikligt. Däremot ser jag inte varför man ska gifta sig öht om man inte ens tänker försöka få det att fungera. Skilsmässa bör vara the last resort, och bör inte övervägas förrän man gjort allt man kan för att få det att fungera.

Sen påverkas barnen i allra högsta grad när deras föräldrar skiljer sig, vilket tycks flugit de flesta i tråden helt över huvudet.

http://www.ces.ncsu.edu/depts/fcs/pdfs/fcs482.pdf

__________________
Senast redigerad av Holisistic 2014-04-23 kl. 11:26.
Citera
2014-04-23, 11:36
  #27
Medlem
psykadelikatessens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av naggels
Jo jag har väl endel sånt, vilken hon nog också kan påpeka sedan tidigare.

Dock var inte min tanke huruvida jag skulle få full vårdnad utan om det är värt försöka hitta tillbaka till varandra.
Prövat att sluta knarka och försöka vara en duglig karl istället?

Annars; gå vidare i livet och sluta tyck synd om dig själv.
Om det är så att hon är ALLT i ditt liv, sök dig till något nytt, vidga dina vyer istället för att fokusera på denna lilla förlust - det finns så mycket hemskare saker som kan hända, så sluta älta!
Citera
2014-04-23, 11:38
  #28
Medlem
Holisistics avatar
Citat:
Ursprungligen postat av psykadelikatessen
Prövat att sluta knarka och försöka vara en duglig karl istället?

Annars; gå vidare i livet och sluta tyck synd om dig själv.
Om det är så att hon är ALLT i ditt liv, sök dig till något nytt, vidga dina vyer istället för att fokusera på denna lilla förlust - det finns så mycket hemskare saker som kan hända, så sluta älta!
Ja det är ju bara hans familj liksom, vad spelar det för roll?
Citera
2014-04-23, 11:46
  #29
Medlem
Nepposs avatar
Sköt detta snyggt nu så din dotter slipper tänka på denna tid som skit.
Om ni börjar bråka så kommer hon förstå varför, barn är inte dumma, och hon kommer fundera på varför inte vuxna människor kan bete sig normalt..
Citera
2014-04-23, 12:04
  #30
Medlem
micro113s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av naggels
Är det värt att försöka övertyga om att barnen är viktigast när ens fru säger att hon vill lämna för att hon inte älskar mig längre?

Vår gemensamma dotter på 4 har jag extremt svårt att vara ifrån varannan vecka och ännu mera så saknar hon mig varje minut vi inte träffas.

Hur klarar man något sånt här?
Du tar dig i kragen och ordnar tillvaron efter bästa förmåga för att det skall bli struktur och harmoniskt kring barnen.



Citat:
Ursprungligen postat av naggels
Kärleken struntar jag i, konsekvenserna för vår dotter på 4 år däremot.
Konstigt att din fru ger upp ... och nej, att försöka skjuta fram "barnets bästa" är inte trovärdigt.
Citera
2014-04-23, 12:05
  #31
Medlem
tibnoks avatar
Citat:
Ursprungligen postat av hejnej123
Jag tror att det bästa för barnen faktiskt är om ni skiljer er. Precis som många andra skrivit märker barnen att det inte finns några känslor kvar i förhållandet. Satsa istället på att komma bra överens, ni kan ju också bo nära varandra för att underlätta.

Sånt där är bara bajsprat, antar du är singel? Annars är du bara en sån där soc-kärring som tror kommunism är det bästa bara för det ser bra ut på papper.. Senaste forskning visar att småbarnsföräldrar oftare och oftare väljer att sova separat!

OT. Så länge ni inte slåss och bråkar så ungarna tar riktig skada tror jag knappast ungarna bryr sig speciellt mycket om ni ens "bor" i separata rum. Tänk hur många barn på jorden som växer upp i ekstremt mycket värre relationer med sina föräldrar, men om man frågar barnen i efterhand tycker dom har det kanonbra. Så länge ni inte psykiskt eller fysiskt skadar barnen, vill dom ha er nära så mycket som möjligt, och häng er kvar tills ni en vacker dag båda två kommer överens om att separarera. Se det som en fas i livet, och lägg lite mer energi i ungarna än du förmodligen tidigare gjort. Kanske hon åter "ser dig", och vill satsa på nytt?

Eller gör som den "moderna Svensken" och gör slut för din partner har fel frisyr, och låt ungarna lida för att man inte får kämpa in i det sista, pga påhejade utomståendes som "vet så mycket bättre". LYCKA TILL
Citera
2014-04-23, 12:44
  #32
Medlem
kicki.swedens avatar
Oavsett vilka "råd" ni ger TS så är det hans tjej/fru som vill ha slut på samlivet. Om hon inte vill vara kvar, så är det så det blir.
Hon kanske inte vill leva i ett kärlekslöst förhållande där man ska låtsas vara lyckliga familjen.
Ungen mår bra av båda sina föräldrar, absolut. Men mår ungen bra av en mamma som i sig mår dåligt? Antagligen inte. TS kommer antagligen att må skit ett tag, men med nya rutiner kommer TS att må bättre med tiden.

Ni som tycker att tjejen mer eller mindre ska tvingas vara kvar, hur tänker ni?
Har ni själva suttit i tjejens sits, i ett oönskat förhållande?
Citera
2014-04-23, 12:48
  #33
Medlem
theDarkTriads avatar
Citat:
Ursprungligen postat av naggels
Kärleken struntar jag i, konsekvenserna för vår dotter på 4 år däremot.

Konsekvenserna för er dotter kanske beror på att ni har struntat i att underhålla kärleken till varandra.

Du frågar i din trådstart om det är "värt att försöka" övertyga din fru att stanna för barnens skull. Min magkänsla säger att ni inte pratat så mycket om det hela utan att det mer är din fru som sagt hur hon känner det. Har du försökt något alls? Älskar du henne? Om du gör det så skulle jag råda dig att kämpa för att blåsa liv i glöden igen, om inte så... bara att acceptera läget.

Kanske ni kan underlätta för barnen genom att bo väldigt nära varandra så att de kan komma och gå lite som de vill?
Citera
2014-04-23, 12:51
  #34
Medlem
Majja81s avatar
Tvinga henne inte att stanna hos dig för barnets skull. Många tror att det är bättre för barnet om föräldrarna bor ihop även om de inte älskar varandra. Själv så önskade jag att mina föräldrar skulle gå i sär. Barn förstår och ser mer än man tror
Citera
2014-04-23, 13:07
  #35
Medlem
Värt att hålla ihop för barnens skull? Nej. Det är inget värdigt sätt att leva enligt mig och inte för barnens bästa heller. Man ska inte underskatta vikten av sin egen lycka. Dessutom är det viktigare för barnen att föräldrarna är välfungerande och lyckliga än att de bor tillsammans.

Är det värt att kämpa för ett äktenskap? Ja, absolut enligt mig om båda vill. Älskar DU fortfarande din fru om du bortser från barnet och dina egna rädslor? Har du pratat med din fru och frågat henne varför hon vill skiljas? Någonting måste hon ju vara missnöjd med. Ett förhållande handlar om ett givande och ett tagande och när parterna i en relation inte längre är nöjda med vad relationen har att erbjuda brukar skilsmässan komma som ett brev på posten. Ett tips är att ni bokar upp er på familjeterapisamtal. Brukar underlätta vid en separation om man har kommunikationsproblem. Man kan få hjälp med att separera på god fot med varann. Kanske kan man i bästa fall även hitta tillbaka till varann.
Citera
2014-04-23, 13:47
  #36
Medlem
Haha, helvete vad den här konstiga bakåtsträvande konservatismen har spridit sig på Flashback. Det räcker inte med att basha på invandring och mångfald, snart kommer ni väl börja snacka om att abort är dåligt också? Herregud..

OT: Säkerligen sjukt svårt, men du måste släppa henne. Som några få har nämnt är det inte bra att hålla ihop för barnens skull. Mycket bättre då i längden att ni båda är riktigt lyckliga på varsitt håll. Det kanske känns hopplöst nu, men även om det tar dig två år att komma över henne är det ändå bättre på sikt, då barnen får lära sig vad kärlek och ömhet är...

Barn är dessutom sjukt anpassningsbara - Din dotter på 4 år kommer garanterat tycka det är fett drygt, hon kommer gråta, verka nere.. Men, hon kommer anpassa sig och vara glad snart igen sålänge som ni sköter det snyggt.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in