Panikångest Förstör Min Vardag!!!

SNÄLLA någon där ute med samma problem?!

Jag är en tjej på 21 år. Jag har förut fått små panikångest som jag kunnat hantera och som försvunnit fort. Visst har det varit obehagligt men jag har inte mått så dåligt över dom. Men på senaste tiden sen ungefär hösten har jag fått GROVA panikångestattacker. Jag skakar som fan, hyperventilerar, börjar må illa och känner att jag vill spy, blir lös i magen och känner riktigt äcklig obehag i kroppen och blir rädd. Eftersom jag har en extrem spyfobi så är jag rädd för att spy vilket får ångesten att bli större. Det här är riktigt jobbigt för mig då det förstör för min vardag.

Tex skolan. Jag pluggar upp två ämnen på Komvux och jag har fått den här typen av grov panikångest på båda lektionerna och dragit därifrån direkt och sen det har jag inte kunnat gå till skolan. För det är så jobbigt. Jag vill vara där jag kan ta mig ut, där jag kan vara. Jag vill inte sitta bland folk och skaka sönder och vara livrädd. Jag mår inte ens dåligt, jag mår bra, ska snart förlova mig med min livskärlek men när jag tänker på att vi snart ska förlova oss blir jag nervös och det blir väl alla men då kommer panikångesten OCKSÅ?! Varför är det så?! Jag förstår inte varför jag får sånna jobbiga attacker men usch vad det förstör för mig.. Jag vågar inte ens förlova mig för jag är rädd att den ska dyka upp där på min förlovning. (Skulle egentligen förlovat mig i januari) men har flyttat fram detta på grund av att jag ska slippa panikångesten jag får av nervositeten Det är så jobbigt!! Jag orkar inte mera och det känns som jag håller på att hamna i depression nu. Skolan är förstörd, jag är rädd för att göra förlovningen just för jag inte vill bli nervös och för att av nervositet kan jag få panikångest, jag kan inte göra saker jag i vanliga fall gillar att göra.

Jag har sökt hjälp förr men vad kan dom göra? Hjälper medicin? Kan det här försvinna? Det här förstör min vardag!! Jag känner mig riktigt nere och deprimerad på grund av detta. Nu tänker många ''men så jobbigt är det inte, de är bara att hantera den'' MEN så lätt är det inte. Inte när det är en stor panik ångest, det är obehagligt läskigt och jobbigt. Jag vill bara må bra och vara lycklig vilket jag var innan panikångesten kom in i mitt liv. SNÄLLA någon där ute som kan ge tips? Finns det medicin för det så får jag väl ta det. ALLT för att jag ska må bra igen.

Finns bra mediciner som kan få dig på rätt väg igen

Har själv drabbats av extrem panikångest som påverkar min vardag alldeles för mycket.

Går du till en psykolog eller kurator för dina problem? Om inte så kan jag rekommendera att du går en KBT-behandling hos en psykolog. Även om det kanske inte botar dig med en gång (det har det inte gjort för mig, jag ska remitteras vidare då besöken hos min psykolog endast var under en kortare period) men det lär absolut ge dig viss hjälp och insikt i hur du ska agera samt vad som händer.

Generellt kan jag bara ge som råd att sysselsätta dig med något du tycker är kul så mycket det kan och fokusera tankarna på något annat. Jag vet själv hur svårt det kan vara, men ge inte upp om det inte fungerar på en gång. Att hitta mål I saker kan också underlätta då du får något annat att tänka på. Att du får panikångest samtidigt som nervositeten är inte så konstigt, de hör ihop.

Försök att undvika medicin så gott det går. Hur man reagerar på medicin är väldigt individuellt, vissa får inga biverkningar medan andra kan bli fullständigt förstörda av det. Nu säger jag inte att du kommer bli det, men överväg åtminstone att låta bli om du inte anser det vara den enda utvägen.

Tack för ditt svar! Jag gick hos en psykolog för min spyfobi samt kbt-behandling som inte hjälpte ett dugg.. Tog du mediciner för din ångest? Hur upplever du din ångest? Hur känns det i kroppen? Hur hanterar du den på bästa sätt så den försvinner? Allt jag gör, även det roligaste och det jag kan tycka om kan jag inte göra längre..

Se till att få benzo utskrivet att ta vid behov, benzo raderar din ångest helt och gör så att du mår bra igen. Men man får inte ta dom för ofta. Be att få sobril utskrivet på måndag, och säger dom emot så säger du att hela ditt liv blir förstört av ångesten och att du måste klara av att leva ditt liv. Iktorovil är ännu bättre än sobril men brukar vara svåra att få utskrivna. Så fort du känner att en attack är på väg så tar du en tablett så försvinner den. Efter ett tag kommer du inte få några mer attacker då bara vetskapen av att du har en tablett med dig som helt raderar ångesten håller ångesten borta, så blev jag botad och har varit helt ångestfri i tre år nu och lever ett helt normalt liv med vad allt det innebär.

Även jag upplever att KBT inte har hjälp mig, det har snarare haft motsatt verkan (behöver å andra sidan inte vara relaterat till behandlingen), men jag tror på att det kommer bli bättre när jag blivit remitterad vidare.

Jag har inte och kommer med störst sannolikhet inte använda medicin mot ångesten. Jag tror på att enbart KBT och envishet är fullt tillräckligt trots att livet känns fullkomligt meningslöst ibland. Om du inte har lust att gå en till KBT-behandling finns det ju en hel del på internet att läsa också.

Jag upplever min ångest på flera olika sätt. I de allra flesta fallen får jag ett tryck över bröstet, känsla av antingen att jag inte får luft trots att jag hyperventilerar eller att det blir tungt och ansträngande att andas. Jag brukar även automatiskt kura ihop kroppen och spänna överkroppen samt käkarna, vilket leder till att jag får ont, ibland väldigt ont, i olika delar av överkroppen, något som leder till orostankar om att det ska vara hjärta/blodkärl/lungor som det är något allvarligt fel på. Jag kan få overklighetskänslor och yrsel ovanpå detta och får problem att prata med folk så det pågår. Sedan idag har jag haft väldigt ont i övre delen av magmusklerna i samband med en panikattack, det hugger till rejält om jag gör vissa rörelser eller sträcker ut överkroppen. Jag känner mig helt enkelt döende på ett eller annat sätt. Alla attacker har även utlöst hypokondri då jag känner mig säker på att det måste vara något fel trots läkarbesökens felfria prov, jag borde inte få allt detta om jag är helt frisk.

Att hantera ångesten är oerhört svårt då jag inte funnit något som lindrar ångesten varje gång, vissa saker som ibland fungerar kanske inte fungerar alla gånger, det beror på hur intensiv ångesten är. Det börjar dock alltid med att lugna ner andningen och tänka att "det är inget farligt, jag har haft denna känsla (eller liknande)många gånger förr och jag lever än". Att fokusera på något annat brukar ta hand om resten, men att hitta något som tar över fokus helt får man experimentera sig fram till och även vara beredd på att ha flera taktiker till.

Jag vet precis vad du går igenom, fortsätt kämpa bara. "The only way out is through", tänk på att hur jobbigt det än blir kommer du bli mentalt starkare om du klarar av att ta dig igenom.

Stanna kvar i ångesten. Jag vet hur det känns och panikångest är nog det mest obehagligaste som finns. Det är hemskt och det känns inte som om det kan gå över. Men det gör det efter någon/några minuter.

Är de inte så att läkaren slutar skriva ut medicinen efter ett tag? är nog stor risk att panik ångesten kommer tillbaka då när man helt plötsligt inser att man inte har den där tabletten till hjälp.

Tack så jätte mycket för ditt svar och dina tips!! Hur långt tid tog det tills tabletterna hjälpte? Vad är biverkningarna? Jag ska nog gå dit imorgon.. Kan man få hjälp ''akut''? utan att beställa tid?

Medicin och hälsa --> Psykiatri och psykofarmaka
/Moderator

Mmm, okej... Troligt att hon kommer få benzo utskrivet liksom! Jag drabbades av panikångest i slutet av förra sommaren, det har suttit i sedan dess. Kan inte med ord beskriva hur mycket det har sabbat mitt liv, det har förstört typ allt! Jag går på högskola, blivit tvungen att plugga helt hemifrån eftersom jag inte klarar av att vistas i föreläsningssalen eller skolmiljö för den delen...

Jag kan knappt gå till affären, sent på kvällen eller morgonen funkar bäst. Men om jag blir tvungen att stå i kö, kommer panikångesten som en blixt från ovan... Jag har förlorat kontakten med nästan alla mina kompisar som jag hade här, de "tröttnade" på mig och mina "besvär"... Nu är jag i stort sätt ganska isolerad förutom de gånger jag går till gymmet, sitter mest i min lägenhet och gömmer mig...

Har jag sökt läkarhjälp? Ja, flera gånger... I början av förra sommaren var första gången, då fick jag Lergigan utskrivet... Det hjälpte lite grann, men egentligen blev man bara trött av dem... Dessutom fick jag allergiska reaktioner på lergigan, precis som jag tidigare fått på Atarax... Så slutade helt med dessa, mådde bara sämre... Gick dit sen igen, och då sa min läkare att den enda medicinen som fortfarande var aktuell att skriva ut till mig var SSRI, någon Benzo var det absolut inte tal om (såvida jag inte hamnade akut på psyket)...

Jag vägrade såklart SSRI, det fuckar upp en ordentligt... Så istället gav han mig en remiss till en psykolog (hade redan gått i KBT samtalsterapi i några månader innan dess), och sen sa han hejdå till mig... Detta trots att jag berättat vilket helvete jag haft de senaste månaderna och att det förstört hela mitt liv (fått självmordstankar pga. detta med)...

Så nej... Tror inte det är så stor chans att du får Benzo utskrivet... Man får ingen hjälp om man går till läkare, de lyssnar knappt på en! De värsta är att de vägrar skriva ut Benzo pga. att det är beroendeframkallande, men hellre vara beroende av en medicin och leva ett normalt liv än att leva såhär... Jag hatar det här landet, i USA eller något annat land hade man fått den hjälp man behövde iaf... Där behandlar de inte vuxna människor som barn!

Man kan behandla panikångest symptomatiskt med läkemedel, men det botar inte själva panikångesten. Däremot är det bevisat att KBT kan lindra, eller ibland bota, panikångest även på längre sikt.