Citat:
Ursprungligen postat av
MrsMagoo
Då så då va det väl ganska klart att den här mannen va på förskolan i några månader och praktiserade ingenting annat så¨som vikarie utan praktikant . Och juristen va tydlig med vad en praktikant får göra. Du trodde en massa i ett inlägg som jag besvarade. Att du arbetar och inte ens är utbildad är ju förfärligt,. Det ska vara säkert och personer med kompetens som arbetar med barn. Så det här kommer säkerligen ses över, och räcker det inte med ett belastningsregister så får man ta mer uppgifter på den som tänkt arbeta eller praktisera.
Och då undrar jag varför du för en sidodiskussion om vikarier? Han va praktikant inget annat. Så vill du diskutera det hänvisar jag till en tråd för vikarier på förskolan.
Den lektionen är skrämmande om det är så att vilken idiot som helst arbetar på förskolan.
Varenda vettig förälder kommer titta på diverse vikarier och praktikanter efter det här.
Händer det något står också förskolan ansvarig för det är också dom som har ansvaret för barnen då dom är på förskolan.
Dom mer seriösa förskolorna har förskollärare som arbetare ingenting annat.
Det finns få yrken i Sverige där man behöver ha någon form av legitimation (eller ev ha pågående utbildning). Ett av dem är just läraryrket och detta skulle aldrig ha hänt.
Att en 21-åring får praktisera på en förskola för att se om det är något för den, ja helt ok...i typ en vecka eller två! Vad fan gjorde han där på praktik i 4 månader?
Är det ingen som reagerar på längden av praktiken? Fast detta kan diskuteras i en annan del av FB.
Mer uppgifter ska tas fram, ev någon form av lämplighetskrav. Nu är ju detta tack gode gud en ovanlig företeelse, men ändå det ska bara inte hända. När jag började på lärarutbildningen hade vi praktik i en vecka under den första terminen, detta för att kunna bestämma sig om man valt rätt. Det borde räcka, 4 månader är helt sanslöst.
Rätt många sjuka människor kan jobba på skolor som inte ens är lärare, så som mattanter, vaktmästare, städerskor osv. De behöver också ett utdrag från belastningsregistret, men där tar det stopp.
Det största problemet är kostnaden här, det skulle kosta väldigt mycket pengar att införa diverse test osv, men ska vi offra barn för att det är dyrt? Är det lite "collateral damage"?