Citat:
Ursprungligen postat av
micro113
Svenska elever får sämre resultat i skolan.
Vi ser det som ett problem som man måste göra något åt - det är idag en politisk fråga.
Med ert resonemang borde det inte vara det eftersom läskunnigheten i Sverige är hög, nästan alla som går ut skolan kan faktiskt läsa. På många håll i världen saknas skolor helt och många människor är analfabeter (kan inte läsa). Vi borde alltså satsa våra resurser på att bygga skolor utomlands och bekämpa analfabetismen i andra länder, inte hålla på med problem i Sverige som i ett globalt perspektiv (om man ser till hela världen) är ett mycket litet problem.
Jämför man Sveriges skolresultat med länder där många inte kan läsa är vi nämligen jätteduktiga - faktiskt världsbäst - i skolan.
Var det för många svåra ord för dig?
Jämför nu detta med det ni säger om att det finns faktiskt länder där kvinnor har det sämre och det är där feminismen borde satsa sina resurser.
Att det handlade om huruvida vi överhuvudtaget skall jobba för orätter/problem här i Sverige som utomlands är betydligt mera besvärlig/allvarlig förstod jag mycket väl. Och om du hade besuttit en starkare vilja att förstå och ett uns mera humor hade även du förstått att jag förstod iom min liknelse med med fiskare Södermans klubbning av sin säl och den totala avsaknden av företrädare för sälens rättigheter i Sverige trots att problemet existerar även här om än i en minimal skala.
Feminismen i Sverige kämpar om en diffus orättvisa som t.o.m en del hävdar (med all rätt kanske) inte existerar? Så pass långt gångna är vi här i landet, den sista lagstadgade orättvisan vi hade var till gagn för kvinnor. Men lyssnar man på feministeliten så låter det som att vi fortfarande levde i början av artonhundratalet samtidigt som det letas upp den ena mera löjeväckande diskrimineringen än det andra i brist på annat i sin kamp- Nu senast nån tandkrämshistoria! Och allt detta samtidigt som det i delar av världen verkligen föreligger diskrimineringar och rättslöshet för kvinnor. Därav min liknelse med sälklubbningen som nästan är ett "ickeproblem" i Sverige men ett fruktansvärt osmakligt blodbad på andra håll.
Vi ska givetvis sträva efter att förbättra saker och ting även i fall vi redan ligger i framkant, men generellt är vi ett land av ängsliga gnällare som inte vet hur jävla bra de har det. Sen finns det saker som tex "feminismen" (Ett kanske ickeproblem här i Sverige) vars resurser och ansträngningar till största delen borde flyttas utanför gränserna där det skulle göra så ofantligt mycket större nytta!
Man får ta sakfrågorna en och en för att bedöma dess existensberättigande omfattning på resurser...Och där är feminismen en sorglig företeelse där människors energi och engagemang kunde användas till något mycket bättre än att springa runt i cirklar i jakten på något som ingen kan hållas som ansvarig för, och som kanske inte ens existerar!
Hela feministeliten skulle deporteras ett par år till ett land där I-landsproblem är ett helt okänt begrepp! Det skulle vara en oerhörd nyttig erfarenhet för dem!
Ps Du ha fortfarande inte svarat på ifall du tycker det är ok att feminister säger sig jobba för jämställdhet?