Blandade grupper av förskolebarn i simskolan måste avbrytas

Jag ser att ingen, vare sig araben eller mångkulturalisterna, har behagat svara på Meiji's fråga:


De svartmuskiga ynglen gav sig på svenskarna.

Är det rasism att inte vilja utsätta sin barn för detta?

Det är inte första gången "integrations"-projekt slutar med attacker mot svenskar. Dra er till minnes fotbollsmatchen mellan Rosengård och Limhamn, högstadie-elever, för ett par år sedan. De svartmuskiga förlorade... och reagerade på sedvanligt manér: hot, våld, överfall.

Men alla svenskar som har upplevt mellanösternfolk på badhus gör förstås helt rätt i att hålla sina barn från sådana situationer. Biografer, bibliotek, simhallar, bussar... överallt där svartmuskiga samlas på allmän plats visar de vilka svin de är.

Du skriver:


Som du ser det, så är det de, som blir hotade, som är ansvariga för att förändra de anti-sociala barnens beteende - inte de anti-sociala barnens föräldrar.

Det verkar vara en främmande tanke för dig, att det är den, som har "en mer "hotande" attityd", som det åvilar att själv förändra sitt beteende.

Nu var det faktiskt aldrig så att jag kallade föräldrarna för rasister. Men jag anser att det är de som kan vara lite rädda eller oförstående när det kommer till utlänningar, som de sedan för vidare till sina barn. Och att det är det som gör att detta kan inträffa.

Tro mig, jag har levt i Sverige hela mitt liv. När man var mindre brydde man inte sig så mycket om det här med invandring, etnicitet osv. Men jag vet hur det är att ha tagit sneda blickar från svenskar, skitsnack och allmänt hat. Mycket på grund av mitt namn och kultur, men även utseende och mycket annat.

Och även när jag har behandlats bra av svenskar så har man fortfarande känt sig osäker och utanför. Och hur tror du då det är för utlänningar där svenskar totalt ignorerar dem, eller ser ned på dem?

Min fetning
Och föräldrarna till kaosbarnen, vad tycker du om dom, tycker du att dom lyckats i sin uppfostran?

Grattis SD till x antal nya röster?

I artikeln som du postade står bl.a följande:


Hade det varit två helsvenska klasser och ena klassen bråkade sådär så skulle samarbetet ha fortsatt! Anledningen till att man ville avbryta samarbetet i dess nuvarande form här var för att inte eleverna från Sjuntorpsskolan skulle få fördomar om invandrare.

Alltså kan du och alla andra lägga ner snacket om att media inte skulle brytt sig om det var två helsvenska klasser, för det hade aldrig hänt att samarbetet avbrytits då...

För att föräldrarna har tutat i dem spökhistorier om "negrer" och "apbarn", tillsammans med vattenskräcken som vissa barn har.

Påminner mig om:

Once upon a time in a daymare
Dying to meet you, little child, enter enter this sideshow
[...]
The bride will lure you, cook you, eat you
Your dear innocence boiled to feed the evil in need of fear

Det finns inget skönare än Toumas Holopainens lyrik.

Nu handlade artikeln om de svenska barnens föräldrars attityd till integrering med de utländska klasserna. Inget nämndes om de andra barnens föräldrar, så jag har inte mycket att säga till om där.

Jag menade att anledningen till att de känner sig "hotade", är för att de först inte är välkomnande. Tro mig, du är inte utlänning, och förstår inte hur det är att växa upp bland svenskar. Så det är egentligen inte särskilt värt att diskutera med en sådan person.

Nej, det skrev jag inte? Vet inte hur du fick till det. De som slåss, ska tas hand om. Det ska utredas varför etc. Etnicitet spelar ingen roll.

Vad i helvete. Menar du på fullaste allvar att man som förälder ska behöva acceptera att blotta risken för att ens barn blir hotat eller drabbas av okvädnigsord ökar. Inte ens en ökning med en procent är en risk någon förälder någonsin ska behöva acceptera. De är inga verktyg för att skapa ditt förbannade lyckorike.

Ok, så i integrationens namn ska alltså de snälla barnen utsättas för "slag, hot och sparkar" (källa)?

Finns det nån gräns när det blir för mycket för de snälla barnen och man måste sätta stopp trots allt? Blåmärken, blåtiror, brutna ben, eller barnet får ett psykbryt och begår självmord (inte alls ovanligt för mobbade barn)?

Gäller samma sak åt andra hållet? Dvs när bonnpojken SDU-Benny mobbar stackars snälla Ahmed? Hur länge ska Ahmed stå ut med detta i integrationens namn så att Benny kan lära sig umgås i det mångkulturella Sverige?

Sen är det en sak att en enstaka flashback-joppe har konstiga teorier. Men man blir ju mörkrädd när GP-journalisten Sarah Britz snabbt kläcker ur sig samma häpnadsväckande åsikter:

"Alla som haft grupper med så små barn vet att det kivas, puttas och pratas. Det är helt normala problem som ska hanteras på ett helt normalt sätt med föräldrasamtal och kanske en extra förälder som följer med." (källa)

Jahadu, gäller det samma sak för hennes barn? Det känns som vi plötsligt halkat 30 år tillbaka i tiden och helt tappat nolltoleransen mot mobbning.

Folkpartiet är tydligen dödsknarkarrasister i denna frågan:

"Därför är det väldigt viktigt att mobbare stoppas tidigt och inte får medhåll av till exempel sina föräldrar, eller att beteendet bara så att säga pratas bort. [...] Det vore bra om alla vuxna vågade ta till sig vad mobbning i realiteten innebär för den som blir utsatt." (källa)

Och är det likadant för vuxna? "Jamen söta lilla Eva-Lisa, alla byggjobbare kivas, puttas, pratar snusk och nyper tjejer i baken. Det är helt normala problem som ska hanteras på ett helt normalt sätt med lite samtal. Det är inget att bli upprörd över, du kan ju inte bara kräva att få komma bort från denna miljön."


Alla kulturer är olika. En särdrag för den svenska kulturen är att det tar lång tid att bli accepterad när man flyttar till en mindre ort. Flyttar man ut på landet kan man vara en nykomling i 20 år. Vuxna svenskar skaffar sig ofta heller inte många nya vänner. Flyttar du som en 35-åring till en helt annan stad så kan det ta lång tid innan du byggt upp en ny vänkrets genom kontakter på jobbet, sportaktiviteter, osv.

Här pratar vi alltså om kritvita svenskar som inte blir helt accepterade förrän folk känt dem i många år. Varför skulle det plötsligt vara annorlunda för invandrare?


Läs den här artikeln, och ta dig en allvarlig funderare på hur mycket som är verkligt, och hur mycket som är inbillning:

Nej, svenskarna är inte rasister!

"Nu har jag bott tre år i Sverige och har en helt annan bild av svenskar än de flesta asylinvandrare som jag träffar och pratar med har. Sedan ett år har jag ett bra jobb som lärare och försörjer mig själv. Från min första dag i en sfi-klass med svenska lärare, på resor med bussar och tåg, i butiker och på caféer, hos svenska familjer som jag lärt känna – överallt har jag observerat hur svenskar beter sig. Hittills har jag inte en enda gång mött något som kommer i närheten av rasism bland svenskar.

Däremot är det tyvärr flera av mina landsmän och andra som invandrat som bär hat och förakt i sina hjärtan mot svenskar och som inte vill anpassa sig och integreras i det land som gett dem möjligheter. Om de får sina pengar från Socialbyrån en dag för sent kallar de det rasism. När busschauffören ber dem visa sina biljetter är han rasist. Om läkaren inte ger dem de mediciner de vill ha så är läkaren rasist. Och så vidare."

Du skrev att föräldrarna är ett hot mot det kulturella Sverige. Jag undrade då varför och frågade om de var ett hot för att de inte ville ha sina barn i en våldsam miljö. Ditt svar på detta blev en motfråga gällande att även svenska barn slåss. Det var inte ett svar på min fråga så jag frågar igen: varför är föräldrarna ett hot mot det kulturella Sverige?