Citat:
Jag vill faktiskt utifrån din text varken säga bä eller bu!
OM ni älskar varandra på det sätt som ordet egentligen är tänkt att användas för, (dvs. t.ex. att ni båda primärt har den den andres bästa i tankarna dygnet runt och centrum av era tankar cirklar kring denna partner oavsett vad som inträffar) borde detta inte ens vara ett problem öht. Hon äger uppenbart ett par fastigheter fler än vad hennes ekonomi klarar av. Älskar du henne, så hjälp henne, MEN kräv då ett en andel av ägarskapet så du inte blir blåst. Vill hon t.ex.sälja en lägenhet som hon köpt för 7 millar för 8 millar och ni är sambos så kommer även du tjäna på affären...
Leker vi istället med tanken att hon är en fullständigt normal individ som äger en hel del men som är rädd att förlora densamma då har ni en HEL DEL att prata igenom innan ni går vidare i er relation.
OM ni älskar varandra på det sätt som ordet egentligen är tänkt att användas för, (dvs. t.ex. att ni båda primärt har den den andres bästa i tankarna dygnet runt och centrum av era tankar cirklar kring denna partner oavsett vad som inträffar) borde detta inte ens vara ett problem öht. Hon äger uppenbart ett par fastigheter fler än vad hennes ekonomi klarar av. Älskar du henne, så hjälp henne, MEN kräv då ett en andel av ägarskapet så du inte blir blåst. Vill hon t.ex.sälja en lägenhet som hon köpt för 7 millar för 8 millar och ni är sambos så kommer även du tjäna på affären...
Leker vi istället med tanken att hon är en fullständigt normal individ som äger en hel del men som är rädd att förlora densamma då har ni en HEL DEL att prata igenom innan ni går vidare i er relation.
Börjar väl inse att hon inte är något att ha, verkar vara en drömtjej när man ser henne i tv och den offentliga biten, utåt jättetrvlig och charmig. Men hittils i förhållandet har allt rört sig kring henne, inget om mig.. Inget om mina intressen eller vad känner eller tycker om något. Har bara vart fokus på henne och hennes problem och känns som man ställt upp jättemycket, alla småsaker man gjort för henne, alla små "gulliga" saker man gör för sin tjej som vanligtvis brukar uppskattas, får man inget tillbaka. Hela hon känns som en enrgislukare, sista veckan med henne nu kunde jag misstas för att vart på en veckas lan, så sliten var jag. Har hoppats på att det ska bli ett ljus i tunnel snart men just nu smalnar den bara mer och mer tills man krossas och kläms längst ner. Metaforiskt till hur en människa kan dra ner en annan i skiten.
När hon börjar såhär så rusar det känslor i kroppen som säger håll avstånd från henne, du måste långt bort.
