Måste man verkligen tycka att det är kul att jobba? Jag menar, räcker det inte med att man sköter sitt jobb och gör det man förväntas att göra på ett så bra och tillfredsställande sätt som möjligt?
Jag är en person som har jobbat i stort sett hela mitt liv, från det att jag var sexton år. Jag har verkligen hatat det men jag gör det för jag anser att man ska försöka att göra sin plikt, att göra sitt bästa efter den förmåga man har. Helt enkelt försöka att dra sitt strå till stacken.
Har upptäckt att många får en misstänksam glimt i ögat så fort man säger att man avskyr att jobba, helt plötsligt så tror de att man är lat och vissa arbetsgivare verkar idag även anse att man ska brinna för sitt jobb, att man ska känna ett engagemang, en lidelse för skiten.
Varför är det så?
Jag har alltid skött mina jobb på ett tillfredsställande sätt och för det mesta har arbetsgivaren varit nöjd. Men ibland så stöter man på arbetsgivare och även privatpersoner som verkar bli provocerade utav att man inte ser det som sitt kall, livsuppgift och största intresse att producera plaströr, sopa korridorer, flytta saker fram och tillbaka, laga mat eller något annat som känns fullständigt meningslöst och allmänt fördummande.
Är det jag som är helt fel ute eller är det som så att jag är smartare än de som har motsatta åsikter? Jag menar, hade jag varit en person som hade sett dessa arbetsuppgifter som något intressant och givande, hur jävla enfaldig hade jag inte varit då?
Jag utför skiten men ingen jävel ska kunna kräva att jag ska tycka att det är kul, det enda de ska kunna kräva är att jag gör det jag ska, passar tiderna, är en god arbetskamrat och gör ett bra jobb utan att vara till besvär.
Jag lovar, hade jag vunnit några miljoner så skulle jag aldrig mer sätta min fot på någon arbetsplats och till AF skulle jag säga: "Glöm mig! Ring inte och besvära aldrig mig mer. God jul och glad påsk! Far åt helvete arbetsliv! Nu ska jag börja leva istället!"
Jag skulle leva på mina egna pengar, inte vara samhället till last och inte tillföra något heller.
Vad säger ni andra?
Jag är en person som har jobbat i stort sett hela mitt liv, från det att jag var sexton år. Jag har verkligen hatat det men jag gör det för jag anser att man ska försöka att göra sin plikt, att göra sitt bästa efter den förmåga man har. Helt enkelt försöka att dra sitt strå till stacken.
Har upptäckt att många får en misstänksam glimt i ögat så fort man säger att man avskyr att jobba, helt plötsligt så tror de att man är lat och vissa arbetsgivare verkar idag även anse att man ska brinna för sitt jobb, att man ska känna ett engagemang, en lidelse för skiten.
Varför är det så?
Jag har alltid skött mina jobb på ett tillfredsställande sätt och för det mesta har arbetsgivaren varit nöjd. Men ibland så stöter man på arbetsgivare och även privatpersoner som verkar bli provocerade utav att man inte ser det som sitt kall, livsuppgift och största intresse att producera plaströr, sopa korridorer, flytta saker fram och tillbaka, laga mat eller något annat som känns fullständigt meningslöst och allmänt fördummande.
Är det jag som är helt fel ute eller är det som så att jag är smartare än de som har motsatta åsikter? Jag menar, hade jag varit en person som hade sett dessa arbetsuppgifter som något intressant och givande, hur jävla enfaldig hade jag inte varit då?
Jag utför skiten men ingen jävel ska kunna kräva att jag ska tycka att det är kul, det enda de ska kunna kräva är att jag gör det jag ska, passar tiderna, är en god arbetskamrat och gör ett bra jobb utan att vara till besvär.
Jag lovar, hade jag vunnit några miljoner så skulle jag aldrig mer sätta min fot på någon arbetsplats och till AF skulle jag säga: "Glöm mig! Ring inte och besvära aldrig mig mer. God jul och glad påsk! Far åt helvete arbetsliv! Nu ska jag börja leva istället!"
Jag skulle leva på mina egna pengar, inte vara samhället till last och inte tillföra något heller.
Vad säger ni andra?