Citat:
Ursprungligen postat av
-taki-
Det finns en hel del på nätet. En snabbsökning gav:
http://www.civil.canterbury.ac.nz/sif/paper19.pdf
http://www.engineeringtoolbox.com/yo...lus-d_773.html
http://www.google.com/url?sa=t&rct=j...c6Y2xWuwqjOieQ
E-modulen brukar man säga är en materialparameter. Mellan material av samma typ varierar den bara lite. Vid rumstemperatur är 210 MPa ett bra riktvärde för "svart" stål. Kanske 190/195 för rostfritt.
Man ska inte heller jämföra olika E-modulsvärden med millimeterprecision. Iofs svårt eftersom E anges i Pascal, men du kanske förstår vad jag menar. Den "räta" delen av dragprovkurvan är praktiskt taget aldrig matematiskt rät och standarderna tillåter ganska vida tolkningar av vad som är dess lutning.
Vad som händer vid högre temperaturer kan dock bli väldigt materialspecifikt. När stålet börjar fasomvandla, kanske vid 400-800 grader beroende på typ och sammansättning, kan E-modulen drastisk ändra värde.
Tack för ditt utförliga svar!
För att förtydliga:
Jag har ett beräkningsprogram där jag kan få fram nedböjningen på en plåtdetalj (vid specifika temperaturer och tryck). Vad jag själv måste veta är E-modulen hos materialet vid den specifika temperaturen, samt vad jag anser vara maximala tillåtna spänningen i materialet. Jag förväntas alltså mata in E-modulen (ex. 210 MPa) tillsammans med lite andra data och därefter får jag ut att min detalj böjer sig ex. 10 mm vid centrum, och jag får sedan själv avgöra om den spänning som spottas ut är acceptabel eller ej.
Det är alltså då materialet börjar fasomvandla som jag bör akta mig för (kommer nog komma upp i en 800 grader som mest med rostfritt/syrafast och kanske 400 grader i svart). Skall läsa igenom länkarna och tack än en gång!
