2014-02-09, 10:48
  #1
Medlem
Corrans avatar
Hej!

Har under flera månader sakta men säkert minskat min dos av Setralin.

För en månad sen började jag äta en halv tablett var tredje dag. Och sen ca. 10 dagar har jag inte tagit nåt alls.

Jag har läst på flera ställen att många upplever blixtar framför ögonen, när man försöker sluta med de.
De kanske jag också gör, fast jag egentligen vill använda andra ord för det. Jag upplever det mer som att man spelar ett spel som helt plötsligt gör 3-4 rejäla hack...speciellt om man ska snurra på huvudet och fokusera på nåt nytt. Nån som vart med om liknande?

En annan grej är att jag blivit väldig känslig för saker...blir väldigt ledsen för småsaker. Nåt som känns lite märkligt som 30 årig kille... Inte så att jag säger att killar inte kan eller ska gråta, men när jag väl gjorde det innan...så var det verkligen av nåt personligt/tragiskt. Nåt man kunde förstå...

Nu kan de hända av "ledsen" musik osv. Fick i veckan avliva ett av mina husdjur väldigt tragiskt...och det knäckte mig totalt. Har otroligt svårt att släppa bilder från när vi begraver henne...när hon efter sin sista spruta slutat andas. Och sen ligger där med dödsreflexer...andningsrexflexer.

Det är ju självklart nåt som gjort mig väldigt ledsen tidigare med. Men att just konstant gråta, även om man försöker att inte göra det. Jag har svårt att känna igen mig själv i det...

Men det kanske är normalt när man försöker sätta ut denna lilla medicin...?
Citera
2014-02-09, 10:56
  #2
Medlem
ziongokarlsson@s avatar
man blir ju lite okänslig av lyckopiller, på gott och ont
Citera
2014-05-03, 22:24
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Corran
Hej!

Har under flera månader sakta men säkert minskat min dos av Setralin.

För en månad sen började jag äta en halv tablett var tredje dag. Och sen ca. 10 dagar har jag inte tagit nåt alls.

Jag har läst på flera ställen att många upplever blixtar framför ögonen, när man försöker sluta med de.
De kanske jag också gör, fast jag egentligen vill använda andra ord för det. Jag upplever det mer som att man spelar ett spel som helt plötsligt gör 3-4 rejäla hack...speciellt om man ska snurra på huvudet och fokusera på nåt nytt. Nån som vart med om liknande?

En annan grej är att jag blivit väldig känslig för saker...blir väldigt ledsen för småsaker. Nåt som känns lite märkligt som 30 årig kille... Inte så att jag säger att killar inte kan eller ska gråta, men när jag väl gjorde det innan...så var det verkligen av nåt personligt/tragiskt. Nåt man kunde förstå...

Nu kan de hända av "ledsen" musik osv. Fick i veckan avliva ett av mina husdjur väldigt tragiskt...och det knäckte mig totalt. Har otroligt svårt att släppa bilder från när vi begraver henne...när hon efter sin sista spruta slutat andas. Och sen ligger där med dödsreflexer...andningsrexflexer.

Det är ju självklart nåt som gjort mig väldigt ledsen tidigare med. Men att just konstant gråta, även om man försöker att inte göra det. Jag har svårt att känna igen mig själv i det...

Men det kanske är normalt när man försöker sätta ut denna lilla medicin...?


Dina symtom är väldigt normala.. hur har det gått för dig med nedtrappningen?
Under min värsta "gråt period" grät jag tror jag dygnet runt i en månadstid ungefär, det enda jag såg i allt var sorg, dem flesta går igenom dessa episoder men dem försvinner.. under den tiden kunde jag ej se på tv , film, lyssna på musik osv ALLT triggade igång sorg inom mig + ja kände mig som världens ensammaste människa walking on this earth!
Citera
2014-05-03, 22:41
  #4
Medlem
Corrans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Bellisimo
Dina symtom är väldigt normala.. hur har det gått för dig med nedtrappningen?
Under min värsta "gråt period" grät jag tror jag dygnet runt i en månadstid ungefär, det enda jag såg i allt var sorg, dem flesta går igenom dessa episoder men dem försvinner.. under den tiden kunde jag ej se på tv , film, lyssna på musik osv ALLT triggade igång sorg inom mig + ja kände mig som världens ensammaste människa walking on this earth!

Det har börjat kännas lite bättre. Får inte gråtreflexer av småsaker Eller, det krävs mer för att trigga det iaf.
Citera
2014-05-03, 22:48
  #5
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av ziongokarlsson@
man blir ju lite okänslig av lyckopiller, på gott och ont

Sant, man blir rätt apatisk ja.
Citera
2014-05-04, 10:14
  #6
Medlem
Corrans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Anonyma-Klubben
Sant, man blir rätt apatisk ja.

Apatisk är ju lite att ta i.
Citera
2014-05-04, 10:19
  #7
Medlem
Jag upplevde liknande systom vid insättning av SSRI(Cipralex). Fick samma känslighet för saker samt att jag kunde förlora närhetsminnet vid vissa tillällen samt att jag fick derealisation och depersonalisation, något som läkaren nämnde kunde återkomma när man väl trappade ner(om detta skedde för snabbt). Så vad jag har förstått ska dessa biverkningar gå över relativt fort.
Citera
2014-05-04, 16:54
  #8
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Corran
Apatisk är ju lite att ta i.

Kanske, likgiltig är ett mer lämpligt ordval. Kika gärna bland mina senaste postade trådar så har jag länkat en rigorösare studie några veckor bak där man tar upp just detta om du är intresserad.
Citera
2014-05-04, 18:01
  #9
Medlem
lithionits avatar
har haft 3 olika ssri och slutat med dem, nu har jag förvisso cipralex igen.

Mitt tips är att trappa ned väldigt långsamt för att göra det bättre, dock bör man vara observant på risken för återfall i depression. Att helt sluta med en medicin om den hjälper och man kan leva med ev. biverkningar är inget självändamål i sig.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in