Det är inte olagligt att kräva pengar fastän man gjort bristfällig identitetskontroll.
I vissa fall kan det tillochmed slå tillbaka på den drabbade om domstolen gör bedömningen att man varit oaktsam. ( det regleras i lagen om obehöriga betalningar med betalningsinstrument
https://lagen.nu/2010:738 )
En betalningsrutin kan mycket väl vara att du får ange personnummer och körkortsnummer för att ta ett exempel (Detta används på Klarna för köp av digitala nedladdningsprodukter).
Har du då publicerat en scan av ditt körkort på nätet, och folk använt detta för att beställa digitala produkter så kan klarna säga att du varit oaktsam eller grovt oaktsam och därmed får du stå för beloppet upp till 1200 kr eller 12000 kr.
Detta t.o.m. när du är medveten om att du gjort en bristfällig identitetskontroll. Det är för att det finns ingen skyldighet enligt lag att göra en identitetskontroll.
VET du däremot att personen var fel person
vid tidpunkten för transaktionen, med andra ord att du lät någon annan köpa trots att du visste om att denna inte är rätt person, då får du inte kräva pengarna. Då gör du dig skyldig till bedrägeri.
Men uppsåtet till bedrägeri i sådana fall kan vara svårt att bevisa - personen kan ju påstå sig ha en fullmakt och det är inte olagligt att lita på någon.
Om du i efterhand får reda på att det är fel person, så FÅR du kräva pengarna, det är då den drabbade personen som skall medverka i utredningen i samband med dig(du som kräver pengar), för att rätta till felet.
Att däremot sända runt fakturor på måfå är självklart bedrägeri. Men att någon ringer och utger sig för att vara någon, och beställningsmottagaren totalt blankt skiter i att verifiera identiteten ett minsta lilla uns, och sedan lägger upp en faktura & beställning till uppgiven identitet, är inte ett brott. Det är däremot brott att utge sig för att vara någon för att få personlig vinning på det, så den som ringer och beställer gör i så fall brott.