Bluffakturor - olagligt?

Om man får hem en faktura utan att den är berättigad, kan detta vara något typ av lagbrott?

Exempel 1, om någon sänder fakturor till lite slumpvalda människor, helt utan orsak mer än att få någon att betala.
Exempel 2, någon tar SMS-lån (sett vissa där de styrker identiteten med personnr + mobilsamtal) i ens namn. Begår de då ett lagbrott när de kräver pengar till följd av deras egna dåliga säkerhet?

Ja, självklart. I fall ett är det bedrägeri (9:1 BrB).
I fall två, menar du om utlånaren (företaget) begår ett brott när de kräver pengar? Nej, i så fall. Personen som tar lånet begår förstås ett brott.

Ja precis. Det blir ju väldigt mycket problem för mig, för att de kräver pengar av mig för ett lån någon annan har tagit, men som de medgivit för att de inte kräver tillräcklig säkerhet.

Nja, du bestrider bara och polisanmäler händelsen. Då kommer polisen att utreda bedrägeriet och de kan lätt visa vem som tagit lån i ditt namn genom kontonumret.

Och utlånarna som inte ens orkat kontrollera vem bankkontot tillhör går fria?

De blir ju av med sina utlånade pengar antagligen.

Det är inte olagligt att kräva pengar fastän man gjort bristfällig identitetskontroll.

I vissa fall kan det tillochmed slå tillbaka på den drabbade om domstolen gör bedömningen att man varit oaktsam. ( det regleras i lagen om obehöriga betalningar med betalningsinstrument https://lagen.nu/2010:738 )

En betalningsrutin kan mycket väl vara att du får ange personnummer och körkortsnummer för att ta ett exempel (Detta används på Klarna för köp av digitala nedladdningsprodukter).

Har du då publicerat en scan av ditt körkort på nätet, och folk använt detta för att beställa digitala produkter så kan klarna säga att du varit oaktsam eller grovt oaktsam och därmed får du stå för beloppet upp till 1200 kr eller 12000 kr.


Detta t.o.m. när du är medveten om att du gjort en bristfällig identitetskontroll. Det är för att det finns ingen skyldighet enligt lag att göra en identitetskontroll.

VET du däremot att personen var fel person vid tidpunkten för transaktionen, med andra ord att du lät någon annan köpa trots att du visste om att denna inte är rätt person, då får du inte kräva pengarna. Då gör du dig skyldig till bedrägeri.

Men uppsåtet till bedrägeri i sådana fall kan vara svårt att bevisa - personen kan ju påstå sig ha en fullmakt och det är inte olagligt att lita på någon.

Om du i efterhand får reda på att det är fel person, så FÅR du kräva pengarna, det är då den drabbade personen som skall medverka i utredningen i samband med dig(du som kräver pengar), för att rätta till felet.



Att däremot sända runt fakturor på måfå är självklart bedrägeri. Men att någon ringer och utger sig för att vara någon, och beställningsmottagaren totalt blankt skiter i att verifiera identiteten ett minsta lilla uns, och sedan lägger upp en faktura & beställning till uppgiven identitet, är inte ett brott. Det är däremot brott att utge sig för att vara någon för att få personlig vinning på det, så den som ringer och beställer gör i så fall brott.

De kan inte kontrollera vem bankkontot tillhör; det kan bara polisen. Och som ormanoff skriver förlorar de antagligen sina pengar.

Tack för tydlig förklaring. (hela inlägget, men särskilt det sista)
Då bör bevisbördan att man inte har med saken att göra vara ungefär den samma eller? Alltså bara säga "nej, jag har inte beställt det här".

Lite synd att det inte finns ett brott att anmäla mot de som fakturerar faktiskt

Ok, var som fan. Satte över pengar till en sida på nätet men de kunde inte ta emot dom för att kontouppgifterna på banken och de jag skrivit in på sidan inte var de samma, detta var i Norge, så trodde bara det var samma i Sverige.

jomensure: Du kan kolla avsändaren av en *insättning* i vissa fall. Till exempel PG/BG går att kolla avsändaren på. Med andra ord, har du ett PG/BG som företagare, så kan du se vem som sätter in på kontot.

Men ägaren av ett bankkontonummer i syfte att göra en insättning, går ej att kolla.

Stygotius: Behöver inte vara så. Kolla lagen om obehöriga betalningar med betalningsinstrument:
https://lagen.nu/2010:738

Har man varit oaktsam med sina personuppgifter så kan man med andra ord mycket väl kunna bli betalningsskyldig, antingen med 1200 kronor eller 12000 kronor, beroende på graden av oaktsamhet.