Den politisk korrektheten, PK

Ja att gå till källan av problemet vore ju praktiskt. Men hur har du tänkt att vi ska göra det?
Miss Universum har ju behandlat frågan fred på jorden i många år nu, men utan resultat.

Och en grupp som IS är helt omöjlig att få stopp på. Inte på något sätt utan att fysiskt sätta stopp.
Är man helt säker på i sitt huvud att man bygger ett land åt gud och hans folk så "vet" man ju också att man inte kan misslyckas. Därav deras hybris. Ingen vettig krigsstrateg skulle ju utmana hela jorden och tro att man kommer undan med det i längden.
Masspsykos och sekter brukar sluta på ett sätt. Jag ser inte att det här skulle sluta på något annat sätt. Fast utan plastmuggar.

Politisk korrekthet är för mig ett fenomen som uppstår när en samhällselit, ofta efter lång tid av inre konflikter och motsättningar, slutligen når konsensus i en fråga och framhåller sin nya gemensamma åsikt som den enda moraliskt acceptabla (och därmed den enda legitima), trots att denna åsikt kan framstå som avvikande och extrem i ett historiskt, geografisk och ibland även folkligt perspektiv.

Uppkommer sedan avvikande åsikter kommer dessa att avfärdas med moraliska argument istället för sakliga med följd att det blir skamligt att tycka annorlunda. Opposition kan bara drivas utifrån eftersom konsensus är ett strikt medlemskrav för att inkluderas i eliten. Skulle en opposition trots allt växa sig så stark att den inte kan avfärdas så möts den av yrvaken förvåning av de som tidigare så framgångsrikt förnekat dess existens.

Det handlar inte bara om SD och invandringspolitik. Trängselskatten i Göteborg är ett förmodligen ett ännu bättre exempel även om det är regionalt och inte nationellt.

Tror själv att det handlar om kontrast. Genom den politiska korrektheten kan man tro sig själv vara mer moralisk, sympatisk eller vara mer medmänniska än "de andra", dvs de som inte är korrekta. Man blir alltså god genom att de andra "blir onda". Genom kontrast alltså.

Nej jag tycker att ditt inlägg träffar helt rätt.Jag har på mitt jobb luftat mina icke pk åsikter och har upptäckt att det skett en förändring på jobbet.Många hyser samma åsikter men tror att de andra är de goda,pk av rädsla.

Att som politiker och media idag tro att folk röstear på ett parti och att de därmed tycker allt lika som de,är helt felaktigt.

Folk värderar olika frågor,lägger olika vikt vid dem.Det är ju inte så att vi har nej 83% i en fråga och xx% ja i en annan.Det är mer eller mindre,frågan är vad folk tycker är viktigt.

Vilka frågor vi ska fokusera på och vad som är bästa sättet att lösa dem på är det som påverkar folk i hur de röstar.Många stannar kvar i gamla hjulspår.Men våga öppna upp för icke pkåsikter på jobbet...vi har ju trots allt fri åsikts och yttrandefrihet....kommer Aschberg ...så säg sanningen i ansikter som skattebetalare.

Att han ,Aschberg,ska exportera svensk skattepolitik,välfärdstänk och sluta käbbla här i Sverige mot oss skattebetalare.

... håller på att döda folksjälen.

Inser man inte det kanske man borde trycka sin mun full med marshmallows istället.

Skulle påstå att politisk korrekt är ett ställningstagande man tar oavsett om man personligen håller med om det ställningstagandet eller inte för att inte framstå som konstig, knäpp, etc, etc.
Alltså ett slags skyddsmekanik för att inte bli utstött av gruppen, något som sitter djupt i våra gener att inte göra.

Det finns nog väldigt få som är så osjälviska att de kan hävdas göra handlingar helt utan önskan om att få gott rykte och vinning för egen del av det. Moder Theresa och Mahatma Gandhi är kanske några exempel på sådana personer. Men om vi bara skulle tillåta personer med helt osjälviska motiv att få göra gott, så skulle det kanske inte hända så mycket gott i världen, eller? Även denna kaffesurplare som du nämner kommer ju att få leva med resultaten av det han förespråkar i slutändan. PK-debattens problem är att de som kallar folk för PK har själva orimligt höga moraliska krav på sina meningsmoståndare. Ingen är perfekt, eller?

Om Sveriges medier och läroverk inte hade haft som uppdrag att sprida en massa pro-mångkulturell propaganda, och istället gett en mer neutral bild, så hade vi med största sannolikhet haft en liknande opinion som Norge och Danmark idag. Så jo, jag tror definitivt att opinionen är ett resultat av konformism (politisk korrekthet) – även om detta kanske ligger i de allra flesta utövarnas undermedvetande. Det är nog ingen tillfällighet att det är just Sverige av alla länder som har en så pass proportionerligt hög andel av troskyldiga medborgare som tror blint på att flyktingvågen från Tredje världen är en oändlig resurstillgång när det är precis denna åskådning som våra etablerade informationsflöden propagerar för (till skillnad från i Norge, Danmark och andra länder). Sedan är det svårt att hitta en liknande opinion om man går tillbaka i Sveriges historia, när det fanns helt andra agendor som lärdes ut.

Jag förstår dessutom inte hur vi hjälper en nödbehövande befolkning i dess helhet genom att erbjuda ett urval av dem ett bekvämare liv här. Denna "lösning" är inte hållbar på något sätt i längden då flyktingprocessen kommer att upprepas så länge det finns problem i världen (såvida inte resten av världen blir folktom). Vill man hjälpa en befolkning så kan man ju försöka ge dem en framtid i sina hemländer istället för att förespråka demografiska förflyttningar. Det känns som ett sätt att gynna sitt eget godhetsego snarare än en genuin vilja att hjälpa andra.

Politisk korrekthet är idag ett vapen till för karaktärsmord men även ett verktyg för aktiv mobbing av en person som tänker själv och inte följer den programmerade vägen.

Det är ett i grunden enkelt vapen men kräver fingertoppskänsla när det ska navigeras mot rätt kordinater, framför allt mot offentliga mål. Kräver oftast ett par vana styrande händer men när detta uppnåtts så är det synnerligen kraftfullt.

Med den mediala kommunisteliten bakom spakarna, ja då jävlar kan ljudet efter dess framfart mot sitt mål närmast metaforiskt beskrivas som tusen tjurrusande mongolider i en glassfabrik. Skojsorgligt att beskåda i realtid och det är ytterst få som överlever dess impakt.

Summa kardemumma har blivit livrädda politiker med följande fobi för att ta dom tuffa men enda rätta besluten. En vettig och nödvändig nedskärning i svåra tider som denna vore att slopa allt presstöd, slopa finansieringen av Svt med omedelbar verkan.

Pengarna går till dom syriska flyktingbarnen så jag förväntar mig att de komnunister som drabbas inte gnäller, alla måste dra sitt strå till stacken nu. Det är dags att dom goda visar hur man osjälviskt är god så alla rasister blir tysta.

Solidariteten och den humanitära stormaktsvisionen måste trumfa deras kamratförening, välfärden har fått ge vika så deras kuvös är svår att berättiga.

Grundproblemet med politisk korrekthet är då den ”politiskt korrekte” framför argument som förknippar en persons åsikter med grupperingar som är starkt negativt värdeladdade (t.ex. du är nazist, kommunist eller rasist), istället för att bemöta en persons åsikt med sakliga logosargument. D.v.s. argumentationsfelet ”guilt by association”.

Men PK-begreppet kan också användas omvänt. Om person A har en stark åsikt i en fråga, och person B kommer med motargument av logoskaraktär, har jag ibland märkt att vissa individer A tar fram PK-stämpeln och anser sig inte behöva bemöta argumenten, trots att argumenten är av logoskaraktär och inte personangrepp.

A: Min åsikt är X.
B: Jag håller inte riktigt med X, och mina argument är Y och Z.
A: Det där är så PK.

Det är lika fel att stämpla en persons argument som PK istället för att sakligt bemöta argumenten som det är för den "politiskt korrekte" att använda sig av "guilt by association" argument.