Vår bild av vikingarna kontra de verkliga vikingarna?

Det är bevisat att vikingarna/nordmännen var storvuxna, dvs lika långa som vi är idag, uppåt 178-180 i medelllängd. Skeletten är ovedersägliga bevis. Under medeltiden sjönk medellängden.

Sen är det lite vanskligt förstås med sån statistik för urvalet är ju inte helt balanserat. Det kanske var just dessa stormannaklasser, denna elit som var lite mer välväxta än övriga befolkningen av bönder och trälar?

Den Danske hövdingen Gånge-Rolf fick sitt namn eftersom han var så stor att ingen häst orkade bära honom. (Blev sedemera kung i Normandie under franska nammnet Rollo). detta är ju lite mytiskt med det ligger ofta fakta bakom dessa myter. De medeltida kungar som kallats stora, långa etc har i gravarna påträffats skelett som just är långa.

Det är ett ovedersägligt faktum att perioden sent 700-tal till 1050 uppträder ett folk från norden (Svear, götar,daner, norrmän och GUTAR ej att förglömma) på europas karta som påverkar och griper in direkt eller indirekt i många länders ekonomi och historia. Detta vittnar alla skrifter och källor från Lindisfarne i väster till persien i öster.

Denna position skulle man aldrig fått om man inte var skicklig på en rad områden:

Handel som redan tidigare måste ha utvecklats i Norden.

Skeppsbyggnad som var den tidens state of the art, med lika vass seglarkunskap.

Skickligt genomförda krigsföretag, dels små överraskningräder och stora företag som Knuts stora övertagande av England.

Sen var ju inte vikingarna nån högkultur som Romarna etc men det var ett dynamiskt och märkligt livskraftigt litet folk.

Konsthistoriskt är den så kallade djurornamentiken ett självständigt Nordiskt bidrag till Europas konsthistoria. Om man kollar konsthistoriska bildlexicon så SKA det finnas med åtminstone nån norsk stavkyrka eller nån svensk eller dansk metallarbete.

Den allmänna bilden under 1900-talet och som vi ser i populärhistoriska TV-program är fortfarande enligt mig sanningsenlig.

Vad som har omvärderats de senaste tjugo åren är att men inte kan kalla Vikingatidens Mälardalen "Sveariket" på samma sätt som vi får ett Sverige mer fastslaget sedan under 1200-talet, bla med en krönt kristen kung med krona. Att vara "kung" under vikingatid är inte samma sak. Man har inte territorier och land och trupper som står på vakt utan allt flyter mellan klaner och ätter och överenskommelser. Det var här som den nationalromatiska skolan tog i för hårt med sina bondedemokratiska drömmar. Livet var nog ganska tufft för dom flesta. Men det var det nog under medeltiden också. Denna fråga är fortfarande öppen - blev livet bättre för den vanliga bonden under medeltid och feodalvälde?

Sen vill forskningen idag hålla öppet hela tiden med jämförelser mellan olika kulturer och visa hur dom påverkar varandra. Nordmännen är naturligtvis ett germanfolk bland alla andra: goter och merovinger och angler etc och har samma treguda-tro som de gamla grekerna. Spelar ingen roll. Nordmännen sticker ut ändå som inget liknande folk.

Sen ser man mer andligt på såna saker som nergrävda vikingaskatter. Förr trodde man att det alltid hade ekonomiska orsaker, att gömma undan krig. Nu tror man att det är ett offer under fredstid för magiska ändamål.



På nätet så brukar engelska och amerikanska hemsidor från museer vara helt ok. Inget pk-fjant där inte.

Tja, vi har ju den klassiska bönen som det påstås att diverse munkar brukade be när det väl begav sig: "A furore normannorum libera nos domine", alltså "För nordmännens raseri bevare oss, herren Gud". Visar ju knappast på vikingarnas fredliga sida direkt.

Största problemet är nog att de som benämndes "vikingar" var de som besökte Västeuropeas kuster, Färöararna och Island.
De kom från nuvarande Norge och Danmark. Danmark var redan på den tiden en statsbildning.

Svenskar har inte riktigt kunnat avstå från kopplingen eftersom Bohuslän, Halland och Skåne var norskt resp danskt.
Men det enda vi vet från säkra källor är de s k "rus" som for i österled. Där har ingen någonsin kallats "viking".

F ö skulle jag önska att man slutade dra en så skarp gräns mellan historisk (=medeltid) och förhistoriskt (=vikingatid) här i den nordiska diskussionen.
Det är klart att samma människor som handlade med Hansan under medeltiden några generationenr tillbaka var de som beskrevs som "vikingar" eller "rus" i källorna.
Vi behöver varken skämmas eller romantisera.

Finns många runstenar här i Uppland och Södermanland med ordalydelsen "drog i viking", "for i viking", "dog i viking" etc. Viking var mer ett ord för olika handlingar. Ordet är inte helt förklarat men kan ha att göra med latinets Vicu, handelsplats.

Sen är det sant att medeltiden bara fortsätter med samma härliga brutalitet och fredliga handel. Men då tystnar succesivt källorna om dessa "Skandinavers" tydliga tecken ute i Europa. Vi blir på gott och ont del av den EU-anpassade kristenheten. Snorres Kungasagor börjar i 400-talets Uppsala . över vikingatid för att sen mest handla om Kung Olav och andra Norska medeltida kristna kungar. Snorre var ju kristen men dog som en Viking med stövlarna på, mördad av en släkting. Typ.

Norge, Danmark, Sverige... spela roll. Samma kulturkrets. Då som nu. Alla andra folk under denna tid går ju ofta upp i större folkgrupper. Vi har naturligtvis inte levt helt utan blandning sen dess men inget av dessa folk "har gått upp i ett annat" som gäller för goter, obotriter, skyter mfl.

Nu har jag kollat upp Carls Grimbergs skildringar av Vikingatiden i Norden i del 1 av "Svenska folkens underbara öden" som utgavs på tjugotalet.

Till stora delar är det en fortfarande giltig framställning av en dynamisk kulturkrets med mycken särprägel och fylld av livfulla detaljer och komplex.

Det finns en del överdrifter och uttryck som "de förklenade folken i söder", men det är ju inte kontroversiellt eftersom romarikets fall och barbarstammarnas ständiga tryck söderut faktiskt var pga Roms egna svaghet.

Sånt är ju tendetiösa (ovetenskapliga) överdrifter men det är inte det samma sak som att man är helt fel ute och vår tid skulle skriva om historien.

Där man brast i vetenskaplighet och alltför mycket gav sig hän åt "lärd spekulation" är när man övertolkar och ibland helt feltolkar tecknen på ett sorts bondedemokratiskt styre där folkets man Lagman Torgny kunde tillrättavisa Olov Skötkonung. Och att man knyter ihop Riksbildningen på fel sätt utan att inse att det är en långsam process med ytrre faktorer och aktörer, framför allt kristendomen och kyrkan som organisation.

Men PK-etablissemanget har i sina förvirrade utfall mot oss hederligt folk helt fel när man försöker få dessa vurmare för en bondedemokratisk historiesyn till att bli några sorts unkna nazister! Hur kan naiva framställningar av bondedemokrati bli till diktaturförespråkande!???

Det var liksom inte i Sverige folk blev helt galna på 30-talet...

Intressant diskussion, även om jag alltid känt respekt för Jan Guillou. Karln har alltid haft civilkurage, det kan inte förnekas. Och Hamilton har jag haft överseende med. Men i den här fallet tycker jag att han är ute och cyklar.

Jag misstänker att i Jan Guillo finns en väl undangömd kristen propagandist. Karln har helt enkelt blivit frälst på äldre dar, och allt gott kommer från kristendomen.
Det är självklart att vikingarna blev idealiserade av romantikerna, so what?
Vikingarna är helt enkelt våra förfäder, man har en tendens att romanticera ens förfäder, inget fel i det om det inte går för långt.

Det finns stora lager av kristen propaganda över vår bild av vikingar, att de skulle vara speciellt grymma och hänsysnlösa etc. Det tror jag inte ett alls.

De plundrade. Javisst, men det var allmänt förekommande på den tiden. Vikingarna var bara bättre på det pga sina skepp.

Framförallt var vikingarna civilisationbyggare och handelsmän, de upptäckte Amerika, grundade det Ryska riket, de har byggt England, kom ihåg att Normanderna var Fransmännens namn på vikingarna. Hela den Engelska aristokratin härstammar från vikingarna. De grundade alla de irländska städerna etc etc.

Nja, de byggde definitivt inte England, tvärtom assimilerades de vikingar som bosatte sig i England med den bofasta befolkningen, samma sak hände i Normandie. Det anglosaxiska England var tvärtom överlägset inom administration och byråkrati vilket bland annat märks på att anglosaxiska ämbetsmän hjälpte de danska kungarna när dessa behövde bygga ut sin administration i slutet av vikingatiden. Maja Hagerman beskriver det här mycket bra i sin "Spåren av kungens män".

Bra kommentar. Vikingarna påverkade förvisso många skeenden på olika sätt genom handel och genom krig och påtryckningar. Ofta tog vikingarna tull. Men i Frankrike så löste man det genom att döpa Gånge-Rolf till kristen hertig i Normandie. Smart assimilering.

Sven Tveskäggs och Knuts erövring av Danmark höll ju inte i längden.

Det finns en massa spår efter vikingarna men man satte inte sin prägel på landet som en riktig kolonisering skulle gjort.

Hur som helst detta märkliga folk, våra förfäder var en märklig kultur i ett mellanskikt över rena barbarer och under högkulturer.

En salig blanding av;

* Driftighet och upptäckarglädje symboliserat i skeppens höga klass.

* Krigiskt barbari. En av alla dessa germanstammar.... Glöm inte detta!

* Förmåga till ibland militär organisation. Det finns en rekonstruktion av ett danskt härläger som ser ut som gigantisk romersk historia

* Oerhörd flexibilitet i en rad situationer. "Att laga efter lägenhet" är den rätta termen.

Nja, när jag säger att de byggde England, så baserar jag det på att den dominerande delen av den Engelska aristokratin, Normanderna hade sitt ursprung hos vikingarna. Förfranskade och assimilerade förvisso.

Någon annan väg än assimilation för vikingarna både i Normandie och England hade inte varit möjlig, då de för det första var i minoritet och därför att de levde i en kristen miljö. Hade de valt att skapa ett "Vikinga imperium" baserad på den hedniska seden, hade de för eller senare blivit utraderade.

Att de danska kungarna använde Anglosaxiska ämbetsmän i administrationen, är väl det minsta att förvåna sig över. De kände ju de de lokala förhållandena och var bekanta med kyrkliga maktstrukturer som existerade både i England och ute i det katolska Europa.

En annan sak är de skandinaviska språken enorma inverkan på det Engelska språket. Och det stora franska influenserna kommer från Vikinga Normanderna.

Jag är en del ute på forum utanför Sverige och när det kommer på tal om Sveriges historia är det standard att det är vikingarna som är det intressanta. Samma sak med turister som kommer hit, de är oftast föga intresserad av nobelmuseumet utan vad de vill se är vikingar. Sveriges historia är mycket men framförallt är det vikingarna enligt turister.

Jo, jag känner till och har besökt historiska museet som har en hel del om vikingar och likaså har vi ju Birka, diverse länsmuseer i Sverige med mera.

Jag menar, har vi ett Wasamuseum borde vi ju också ha ett renodlat vikingamuseum. Detta är bra för svenskar och Sverige eftersom det är vår historia, och det är bra för turistnäringen eftersom det inte är rimligt att guida runt turister över hela landet. Ett stort och bra vikingamuseum bör finnas i Stockholm som det skall vara enkelt att ta sig till och från. Det skall vara lätt för turister att hitta dit och det skall vara en del av att locka turister dit. Birka är som sagt fint men alldeles för säsonsbetonat och krångligt att ta sig hit.

Inte så dum idé. Hur ser det ut i Norge och Danmark?


Edit: Såg att man i Norge hade Vikingskipshuset där Osebergsskeppet finns utställt
http://no.wikipedia.org/wiki/Vikingskipshuset

Hur ska vi kunna bräcka det här i Sverige? Vi har väl iofs en del silver- och guldskatter att ställa ut men det står sig ju tunt mot ett riktigt vikingaskepp.