Äger lokala polismyndigheten sina egna tjänstebilar?

Jag träffade på en mörkblå Mercedes Sprinter skåpbil körandes i byn och däri satt det två misstänksamma herrar, nyfiken som jag blev så kollade jag upp registreringsnumret på bilen och det visar sig att den tillhör Rikskriminalpolisen. Det som uppmärksammade mig var att den hade säkert 10-12 antenner på taket samt vad som såg ut som plana, tjocka och helt tonade sidorutor på skåpet (vilket ni säkert förstår inte är särskilt plant).

Kan det vara så att, den lokala polisen är egentligen ägare till bilen men den är registrerad på RKP?
Vad använder polisassistenterna bilen till om det är någon som känner igen beskrivningen?

Ifall det nu är RKP som äger den, vilka jag förstått är skilda från min lokala upplevelse, vad kan de då tänkas syssla med i ett typiskt medelklass villaområde?

Om den fakta jag har stämmer så var det SÄPO i skåpbilen. Lokala polisen leasar sina civila fordon nämligen och enligt olika poster på diverse forum har jag lärt mig (förutsatt att det stämmer) att civila polisfordon har ofta olika företag som "ägare".

De bilarna som har 10-12 antenner används främst för pejling av mobiler och liknande. Man lokaliserar helt enkelt mobiltelefoner med högre noggrannhet än vad operatörernas pejling klarar av.

Nu kan jag gå och lägga mig med ett leende på läpparna, tack så mycket och god natt!

Kul! Har hört lösa rykten om att Säpo har installerat sig i byn. För det mesta var det bara ett gott skratt som alla andra gånger man stöter på fenomenet. De lokala civilbilarnas ägare har oftast varit polismyndigheten när jag har kollat upp (de få jag faktiskt har kollat upp), men då har det bara varit 9-5or och Passater..


Jag förstår inte alls hur det tekniskt skulle gå till. Har de någon form av direct access till masterna?

Det behövs inte för det räcker med att lyssna på den trafik som mobilen ger. Alla mobiler skickar statusuppdateringar mm med jämna mellanrum, men det går att tvinga dem att jobba genom att t.ex. ringa dem.

Antennerna är plaverade i en triangel på taket för att man enkelt skall kunna pejla riktningen genom att utrustningen mäter tidsfördröjningen i signalerna mellan antennerna. I äldre pejlutrustningar hade man en riktbar antenn, men för mobilpejlning duger tre små antenner eftersom de har en räckvid på närmare en mil eller så.

Det finns även handhållna radiopejlar som ibland används t.ex. när man letar efter en nödställd. Dessa anger då riktningen dit signalkällan finns men är inte selektiva utan pejlar alla mobiltelefoner som sänder aktivt. (man ringer alltså upp telefonen samtidigt som man pejlar)