Hej!
skulle behöva lite feedback från mitt referat jag knåpat ihop.. tror ni detta uppfyller kravet för G?
Nu har ni ju visserligen inte sett originaltexten men.. Hursom så vore jag tacksam för åsikter
Detta är på gymnasienivå.
skulle behöva lite feedback från mitt referat jag knåpat ihop.. tror ni detta uppfyller kravet för G?
Nu har ni ju visserligen inte sett originaltexten men.. Hursom så vore jag tacksam för åsikter
Detta är på gymnasienivå.
Här är en sammanställning av Ann-Helén Laestadius artikel från 2010 om Nationella minoriteter och deras rättigheter samt möjligheter i samhället och framtiden.
En nationell minoritet är inte alltid samma som invandrare, det är viktigt att man alltid har detta i åtanke. Som minoritet så har alltså folkgruppen existerat i Sverige antingen lika länge som annat folk på samma plats eller sedan Sverige som nation grundades.
Språkligt såväl som kulturellt skiljer sig minoritetsgrupperna från Svenskarna, Den språkliga skillnaden är yngre än den kulturella då det inte var självklart att alla boende i Sverige skulle tala Svenska fram till 1800 talet. De lärda talade Latin och överklassen talade Franska. Det var just under 1800 talet som detta också skulle komma att ändras. Stora geografiska och kulturella händelser bidrog till att man skulle forma det som faktiskt var "Svenskt". I denna process hamnade minoritetsgrupperna vid sidan av inom skolväsende, språk och samhälle. Ofta med fysisk bestraffning för barn i skolan som följd.
På senare tid har detta ändrats och 1999 slogs lagen om de nationella minoriteterna igenom. Arbetet går dock ganska trögt och informationen verkar inte ha nått ut till alla kommuner i lika stor utsträckning som det borde. Arbetet verkar gå lättast i de kommuner där engagemanget är stort från minoriteterna och kommunen självt.
Lagen gäller alla kommuner i landet och den säger att minoriteternas språk och kultur ska skyddas och bevaras. Till den Svenska minoritetsspråken hör Jiddisch, Romani Chib, Samiska, Meänkieli och Finska. I förvaltningsområdena finns 42 kommuner och dessa arbetar aktivt för att bredda möjligheterna för att behålla minoritetsspråken i skola och myndigheter.
För att bli framgångsrik i arbetet för minoriteters språk och kultur är det fördelaktigt att personer som arbetar i kontakt med minoritetsgrupperna själva har språkliga och kulturella kontakter med dessa. Speciellt bland äldre kan det vara värdefullt att få tala sitt modersmål menar Annelie Clevenrot, kommunikatör på Södertälje Kommun.
Kulturella evenemang kan hjälpa till att lyfta fram språket och främja det kulturella säregenskaperna.
Ett exempel är äldrevården i Gällivare som har fokuserat på minoritetskultur och språk, ett äldreboende har bla. anställt kunnig personal i både Meänkieli, Finska och Samiska. Man har i samråd med Finska och Samiska föreningar kunnat få tag i både folk och kulturella samt språkliga kontakter. I Bergs kommun så försöker man återuppväcka samiska traditioner och språk för de generationer som inte har fått växa upp med det genom kooperativ i skolan med syfte att förstärka det samiska arvet. I likhet med Gällivare ska man här bredda verksamhet för de äldre för att de ska få ta del av sitt språk och kultur senare i livet.
Flerspråkigheten kan vara en tillgång i samhället, engagerade och aktiva medborgare som intresserar sig för minoritetsspråk och kultur kan bidra med mycket i samhället.
Sammanfattningsvis är det viktigt med förståelse för minoritetsgrupperna, deras kultur och deras språk och samverkan på såväl lokal som nationell nivå kan göra mycket för erkännandet av dessa. Det är speciellt viktigt att nå ut till ungdomar i allmänhet och bland unga i minoritetsgrupper i synnerhet och få dem att förstå det unika i minoritetsfolkens kultur och språk som är värt att bevara och framhålla inte bara för de själva utan för samhället som helhet.
Nationella minoriteter : rättigheter och möjligheter
Text: Ann-Helén Laestadius 2010
Utgivare: Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för minoritetsfrågor
ISBN 9789172813915
En nationell minoritet är inte alltid samma som invandrare, det är viktigt att man alltid har detta i åtanke. Som minoritet så har alltså folkgruppen existerat i Sverige antingen lika länge som annat folk på samma plats eller sedan Sverige som nation grundades.
Språkligt såväl som kulturellt skiljer sig minoritetsgrupperna från Svenskarna, Den språkliga skillnaden är yngre än den kulturella då det inte var självklart att alla boende i Sverige skulle tala Svenska fram till 1800 talet. De lärda talade Latin och överklassen talade Franska. Det var just under 1800 talet som detta också skulle komma att ändras. Stora geografiska och kulturella händelser bidrog till att man skulle forma det som faktiskt var "Svenskt". I denna process hamnade minoritetsgrupperna vid sidan av inom skolväsende, språk och samhälle. Ofta med fysisk bestraffning för barn i skolan som följd.
På senare tid har detta ändrats och 1999 slogs lagen om de nationella minoriteterna igenom. Arbetet går dock ganska trögt och informationen verkar inte ha nått ut till alla kommuner i lika stor utsträckning som det borde. Arbetet verkar gå lättast i de kommuner där engagemanget är stort från minoriteterna och kommunen självt.
Lagen gäller alla kommuner i landet och den säger att minoriteternas språk och kultur ska skyddas och bevaras. Till den Svenska minoritetsspråken hör Jiddisch, Romani Chib, Samiska, Meänkieli och Finska. I förvaltningsområdena finns 42 kommuner och dessa arbetar aktivt för att bredda möjligheterna för att behålla minoritetsspråken i skola och myndigheter.
För att bli framgångsrik i arbetet för minoriteters språk och kultur är det fördelaktigt att personer som arbetar i kontakt med minoritetsgrupperna själva har språkliga och kulturella kontakter med dessa. Speciellt bland äldre kan det vara värdefullt att få tala sitt modersmål menar Annelie Clevenrot, kommunikatör på Södertälje Kommun.
Kulturella evenemang kan hjälpa till att lyfta fram språket och främja det kulturella säregenskaperna.
Ett exempel är äldrevården i Gällivare som har fokuserat på minoritetskultur och språk, ett äldreboende har bla. anställt kunnig personal i både Meänkieli, Finska och Samiska. Man har i samråd med Finska och Samiska föreningar kunnat få tag i både folk och kulturella samt språkliga kontakter. I Bergs kommun så försöker man återuppväcka samiska traditioner och språk för de generationer som inte har fått växa upp med det genom kooperativ i skolan med syfte att förstärka det samiska arvet. I likhet med Gällivare ska man här bredda verksamhet för de äldre för att de ska få ta del av sitt språk och kultur senare i livet.
Flerspråkigheten kan vara en tillgång i samhället, engagerade och aktiva medborgare som intresserar sig för minoritetsspråk och kultur kan bidra med mycket i samhället.
Sammanfattningsvis är det viktigt med förståelse för minoritetsgrupperna, deras kultur och deras språk och samverkan på såväl lokal som nationell nivå kan göra mycket för erkännandet av dessa. Det är speciellt viktigt att nå ut till ungdomar i allmänhet och bland unga i minoritetsgrupper i synnerhet och få dem att förstå det unika i minoritetsfolkens kultur och språk som är värt att bevara och framhålla inte bara för de själva utan för samhället som helhet.
Nationella minoriteter : rättigheter och möjligheter
Text: Ann-Helén Laestadius 2010
Utgivare: Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för minoritetsfrågor
ISBN 9789172813915