Könskrigets upplösning kräver en dubbelstandard

Först och främst: Det här är inte en fråga om att tillsätta positioner, utan en fråga om vad man beundrar och vad man uppmuntrar hos folk.

Jämställdhet kräver att man har en gemensam måttstock för båda könen. Men eftersom könen i snitt har olika egenskaper passar de i snitt bättre i olika roller. Det här betyder att manliga ideal inte är detsamma som kvinnliga ideal.

Något som verkar vanligt bland folk som svalt jämställdhetssnacket är att applicera sitt eget köns ideal för att utvärdera det motsatta könet; "kvinnor är svaga" och "män kan inte prata om känslor" etc. Det sker hela tiden på flashback och det verkar som att folk som börjar ana att "värdegrunden" de får med sig från skolan inte passar ihop med empirin har väldigt svårt att faktiskt kasta av sig själva värdesystemet.

Hälsosamma ideal måste bygga på vad folk faktiskt är lämpade för. Kombinationen av skilda grundegenskaper (psykologiska och fysiska) och skilda livsupplevelser (kopplade till barnafödande) gör att ett "lyckat liv" för genomsnittskvinnan inte är detsamma som ett "lyckat liv" för genomsnittsmannen.

Har jag fel? Om inte: Inom vilka aspekter av livet är en behovet av en dubbelstandard störst?

Hur mycket förakt kommer ifrån att man mäter kvinnor efter en manlig måttstock, och vice versa?

Absolut kräver det en dubbelstandard. Det är inte ekvivalent med att detta inkorporeras in i statliga lösningar då det skulle begränsa både könen. Däremot är det viktigt att se könen för vad de faktiskt är.

Skolan borde enbart lära ut faktum, vad barnen sen gör med den informationen är upp till dem. Så länge man sköter sitt och inte styr andras liv med sina egna ideal kommer denna dubbelstandard naturligt då det är en del av naturen. Att uppmuntra är inte samma sak som att styra.

Att barn tar del av detta "moln" av skolan, medier och föräldrar gör att de växer upp med denna motstridiga ideologi. Det är en ideologi, inget annat. Att man inte får tycka vad man vill för att det inte går ihop med t.ex genuspedagogiken är frihetsberövande.

Det är dock det här som feminister hakar upp sig på. Att man inte ska förvänta sig saker från ett specifikt kön då det leder till fördomar, som sen leder till begränsningar.

Jag förespråkar därmed att man lär barn hur man övar upp självkänslan som verktyg för att göra det man vill i livet. Jag har för mig att jag läst någonstans att tonårsflickor är mer deprimerade än någonsin.

edit: exempel på dubbla måttståckar som finns är inom gymnastiken i skolan. Ribban läggs högre för killar, rättfärdigat såklart.

1. Du har rätt.
2. Inom relationer.
3. Fantastiskt mycket.

Jag tror att en grundläggande jämställdhet är möjlig, ett yttre grovt ramverk av lika skyldigheter och rättigheter. Den uppenbara risken med ideal och måttstockar är naturligtvis att de kan verka begränsande. Eftersom män och kvinnor inte bara tillhör ett kön, utan även är individer med olika egenskaper, bör vi kunna ha en allmän måttstock som rymmer båda könen samt en mental beredskap att hantera detta.

Med det sagt håller jag med dig om att ett hälsosamt ideal med nödvändighet också måste bejaka de stora skillnader som finns mellan könen.
Att göra tvärtom, något som jag kanske upplever att politiska och mediala ansträngningar syftar till idag, är synnerligen destruktivt och enbart av ondo.
Inte heller kommer det att fungera.
Manliga och kvinnliga måttstockar finns där lik förbannat och lär knappast försvinna. Det kan dock vara förvirrande för många individer under perioder i livet.


Dubbel standard behövs framförallt när det gäller vår sexualitet och hur vi hanterar relationer skulle jag säga, här är skillnaderna mellan könen mycket påtagliga.


Du skriver skarpt och här sätter du pricksäkert fingret på en mycket stor del av dagens problematik mellan både män och kvinnor. Det du beskriver är ett stort problem.

Begreppet dubbelstandard och jämställdhet är diametrala motsatser. Båda är dock chimärer som används för att få större makt över det andra könet - oftast det manliga. Det är lite som att försöka övertala judar om hur förträfflig nazismen är. Detta är en medveten Goodwin strawman men faktum är att Goodman existerar inom många fler områden.

Jag kan inte ta någon på allvar som använder det ena eller det andra begreppet. Sunt förnuft har inget namn då det är ett naturligt tillstånd som de flesta människor har. Att kalla det för feminism eller valfri random floskel diskvalificerar personen automatiskt från fortsatta diskussioner.

Ligger nåt i det, gillar ditt inlägg, smart och rakt på sak, samtidigt så är det väl sånt som de gamla grekerna sysslade med. Att sätta upp ideal för vad som är en riktig människa o.d. alltså. Vilket kan vara bra, men också hämmande och begränsande som FyPharao påpekar. Din formulering vad man beundrar får mig att tänka Nietzsche, delar du hans syn på moral? tänker då mest på att moral ska vara funktionell och att moral inte kan skiljas från makt o.d. ganska subjektivistiska uppfattningar.

Föraktet kommer till största del just av det att kvinnan mäter mannen ur sitt perspektiv och mannen kvinnan ur mäns perspektiv. I alla relationer skall det vara dubbelstandard och inom Egentligen inom allt! Den så kallade högsta Positionen i sig är inte så viktig! Alltså då menar jag mannen kan vara kung och kvinnan drottningen men ändå lika viktiga och ändå olika. Det kan även gälla i Regeringen. Den mest lämpliga på plats så att säga.Lämpligheten har inget med man eller kvinna att göra. OCH ibland råkar det vara så att män platsar bäst och ibland kvinnan. Varför måste man envist ha rättvisa för rättvishetens skull? Då jag har cancer vill jag få rätt hjälp, inte rätt kön med mera. Ska det vara så svårt att få det att fungera? Måste man gå in på varandras kön bara för att? Gå in på KUNSKAPEN och LÄMPLIGHETEN och ÄKTHETEN. Sluta kriga om småsaker. Ta itu med de viktigaste frågorna inom jämnställdheten att vi faktiskt är två olika kön och skall förbli men att VI ÄR MÄNNISKOR och har samma rättigheter och skyldigheter. Bort med stereotyperna på man och kvinna. DE EXISTERAR INTE! Alla män är individer, alla kvinnor är individer. Ingen är den andre lik. En kvinna kan vara förträfflig i en position och nästa kvinna i samma position urusel och det är lika med mannen. Ta reda på förträffligheten och ta vara på den. Blir det då tio kvinnor och två män eller tvärtom så spelar väl siffrorna ingen roll. Huvudsaken att rollen intas av en respektabel, kunnig och bra människa.

Bara för några månader sedan kunda man inte nämna statistiska skillnader utan att någon smarting snabbt kontrade med något i stil med "men jag känner en kvinna eller man som ... bla bla.. ". Känns bra med lite förnuft. Tack Roi m fl!

Det är smart att lära sig statistiska skillnader och justera sina förväntningar en del i motsvarande grad, men det som slår mig är att man kan göra ännu bättre genom att dessutom helt enkelt dra ner sina förväntningar aningen.

Poängen är den att en människa som verkligen kompletterar en annan människa har mängder med egenskaper som den andra helt enkelt inte kan föreställa sig. Egenskaper som han eller hon omöjligen kan förvänta sig. Genom att dra ner sina förväntningar, tillåter man sig själv att bli positivt överraskad inom områden som känns helt otippade. En underbar känsla helt enkelt, och då är det absolut helt ok och till och med skönt med områden som man själv klarar bättre.

Fast dubbelstandarden brukar ju appliceras på sexuell promiskuitet, och då uppstår ju problemet att män inte kan vara promiskuösa utan kvinnor att knulla, eller hur?

Det här har jag påtalat om dina "modeller" tidigare. Att de är hycklande.

Ja, det sexuella är tydligen det svåraste att få bukt med. Problem i alla riktningar. Hur skall vi äntligen kunna lösa den nöten?

Det var det som var grundtanken med själva modellen. Eller, kanske inte nödvändigtvis vad som som skapade dubbelstandarden i första taget(där tror jag rädsla för oäktingar är grunden) men en möjlig anledning till att strategin fungerar som begränsare av båda könens sexualitet. Detta förutsatt att kvinnor är mindre promiskuösa i grundläget. Det är ingen komplett teori så mycket som en idé jag behövde får ur skallen och det dök upp några bra invändningar.

För den som är nyfiken på den specifika diskussionen: (FB) Anledning till att fokusera på kvinnors sexualitet?
Hyckleri innebär att man förespråkar en sak men själv gör en annan (och då inte saker som att förespråka bantning men själv misslyckas). Jag är rätt tydlig med att jag inte tror på "jämmställdhet", så min dubbelstandard har alltid varit ganska explicit.

Det är inte att du inte tror på jämställdhet som är hycklande.

Det är att du utger dig för att vilja minska kvinnlig promiskuitet samtidigt som modellerna du föreslår effektivt sopar banan för mycket mer utbredd prostitution. Något jag också påpekat så du är eg medveten om detta.

Det är inte män och kvinnor det görs skillnad på i din modell. Det är horor och madonnor.