Filosofi är mycket av definitioner.

Frågan är om definitioner är fasta eller variabla.

Följdtanken blir då, om definitioner är variabla,
Är dessa då sanna?.

Axiom, menar du?

En definition är inte axiom eller ens bygger på axioms.

Min definition av axiom är inte axiomatisk definierat för dig. Eller nått sånt.

Måste eller en kan ens ett axiom definieras på ett axiomatiskt vis?
Jag håller med dig i att frågan lätt slutar i hur vi skapat språket och våra definitioner ur axioms eller vad sunt förnuft säger i sin grund.

Jag rekommenderar Wittgenstein och Derrida, för läsning.

Nuförtiden är det skenbart väldigt få människor som intresserar sig för den här typen av filosofi, ev tillämpad i våra sociala liv. Men t ex strukturalism i filosofi-, litterär-, och språkteoretisk mening, poststrukturalism och dekonstruktion (filosofiska begrepp som associeras till bl a språkvetare) är bland de mest fundamentala och grundläggande processerna som åsyftar hur vi förhåller oss till världen och människorna omkring oss.

Har orden betydelse eller är de obetydande?
Är ord formgivande? eller formger ord formen?
formar formen orden?

finns det sanning som formar oss?
eller formar vi sanningen?

sanning som lögn verkar formar oss, oavsett.

Ja, orden har ju de betydelser vi indryper dem med. Sedan kan man säga att betydelserna decimeras (och även transcenderas) i o m individualismen och den kanske ändlösa subjektiviteten som bara så ytligt tycks begriplig vid våra försök.

Ord är både formgivna och formgivande.
Återigen hänvisar jag till subjektivitet här, mycket viktigt.

Man närmar sig insikten att den objektiva sanningen är bedräglig, och kvar i denna värld finns bara den ensamma individen som enbart kan agera på sina tolkningar.

Gillar din tolkning av ord.
Jag är av samma uppfattning som dig här,
att oavsett språk så är de formgivna och formgivande.

Matematiken är ett språk som har starka regler,
formgiven formar sig självt,¨
Vem formgav formen av matematikens språk?

Svar:
Vi som upplevare av existens formger allt vi vill formge.

Filosofi är "all about" definitioner!

Ta "Gud" eller "fri vilja" till exempel. Dessa kan definieras på en rad olika sätt. Så uttrycken i sig har inget sanningsvärde odefinierade. Satser som dessas sanning eller icke-sanning ligger helt i hur man definierar satserna. Det finns "sant" och "falskt". Det jag menar är att ett binär logiskt sanningsvärde kräver en definition. Ett odefinierat ingenting är varken sant eller falskt.

Som du redan har förstått. Definitioner är extremt viktiga inom filosofi.

Definition betyder ju att göra ändligt. Det är därför mycket filosofiskt syfte är att komma med ett slutomdöme* gällande en realdefinition, vilket betyder att komma åt väsendet hos det man analyserar. Det är det man gör om man skapar två led i en ekvivalens över säg "vishet = tanke, känsla och aktion i samklang med varandra över kärlek." Då har du kommit åt vishetens väsen. Detta föregås av begreppsanalyser där man exempelvis som Sokrates bevisar genom negationer som leder till motsägelser. Så definitionen måste vara fritt från sådant som cirkuläritet eller motsägelser.

Sedan börjar filosoferna ofta sina arbeten med definitioner som förutsättning för arbetet. Ofta gäller det då stipulerande definitioner.

* Det är slutomdömen Derrida inte tror är möjligt.