Den stora tråden om The Beatles

Favoritskivor från Lennons solokarriär förresten? Har lyssnat alltför lite egentligen. Fastnade aldrig för debuten när jag gav den en chans för några år sedan men blir sugen på att återigen lyssna på hans sologrejer. Jag tänker att det måste finnas så många guldkorn där, med tanke på hans enastående låtskrivarförmåga i Beatles.

Och vems berättelse tror ni på när det kommer till vem som skrev In My Life? Lennon har ju sagt att han skrev den medan Paul sagt att han skrivit den osv. Vem är mest tillförlitlig här? Det kan ju vara så att någon av dem faktiskt glömt av skeendet och på allvar tror att han själv skrivit den osv.

Det ligger faktiskt mycket i det du citerar, när en artist är stor och säljer mycket så är kritikerna alltid översvallande positiva, åtminstone de svenska kritikerna av idag.

Har faktiskt inte tänkt på det förr men nu slog det mig, när skrev en kritiker något negativt senast om en storsäljande artist?
Förr tycker jag att det kunde förekomma och att kritiker kunde framhålla mer okända musiker men idag...alla kritiker bara älskar Beyonce, Prince, Rihanna mfl.

Aldrig får man läsa en sågning nu för tiden

En av de där fronterna där Beatles var banbrytande och frigörande var deras sätt att väva samman element från masskultur och "finkultur", high-brow/akademiska eller experimentella kulturyttringar. Före dem var de flesta poplåtar rätt osofistikerade, särskilt texterna. Jämför tidig 60-talspop och rock'n'roll med låtarna på Help! eller Revolver, det har definitivt hänt något. Texterna har en mer litterär finish utan att tappa stuket som just sångtexter, produktionen tar också helt andra chanser och lånar element från klassisk musik eller andra håll.

Beatles var faktiskt sällan först, huvudsakligen spelade de ren 50-tals musik fram till och med Help (våren/sommaren 1965).
När det gäller personliga och betraktande texter var Dylan före Beatles, och han inspirerade dem. (Började med I'm a Loser.)
Och att stoppa in element från klassisk musik, orkestermusik etc gjorde Beach Boys/Brian Wilson före Beatles.
Jag skulle säga att Beatles styrka var att de gjorde bättre låtar än de flesta samtida i genren och hade den bästa sångaren (Lennon.) Och deras TV-mässighet hjälpte naturligtvis till. Men även om de inspirerades av andra, hade de naturligtvis en egen omisskännlig touch.

Stämmer det att sgt pepper introt är tillägnat Stikkan Andersson?

Nej, det har jag aldrig läst eller hört åtminstone, och jag har bland annat tagit mig igenom två böcker och en tiotimmarsdokumentär.

Ärligt talat är det knappast de rent vokala kvaliteterna hos John och Paul som gjorde Beatles så stora; det fanns typ tusen sångare vid den här tiden som var tekniskt bättre och/eller mer färgstarka än dem. Grace Slick, Roger Daltrey, Eartha Kitt, Rod Stewart, Steve Marriott, Steve Winwood, Roger McGuinn...you name them. Eller Simon & Garfunkel förstås. Men tv-mässigheten och kanske framförallt känslan av "approachability" hos killarna i bandet, blandningen av engelsk hemvävdhet, intelligens och cool, gjorde mycket för att lyfta deras närvaro på scen och skiva och ladda deras sånginsatser med ny innebörd.

Visst, Beach Boys jobbade också med orkester men inte på samma innovativa sätt som Beatles. När Brian Wilsons produktioner blv mer komplexa framåt 1966 berodde det delvis på intryck från just Beatles. Att Beatles, Dylan, Beach Boys och litet senare Jimi Hendrix inspirerade varandra och hade ögonen på varandras skivsläpp är förresten välkänt sedan typ evigheter.

Förstår att frågan provocerar men eftersom jag själv inte har någon relation till Beatles samtidigt som jag vet att Beatles av så många räknas som det absolut största någonsin inom populärmusiken så vill jag få en förklaring varför just Beatles är så speciellt.

Ja jag vet att att många kommer att tycka att frågan är dum men jag vill någorlunda sakliga skäl till deras storhet. Inte svar av typen "Dom var ju bäst!)

Själv 60-talist så har jag bara ett barndomsminne av Yellow submarine och i mina ögon så har dom några bra låtar men det har väl alla stora artister?

Deras musik tycker jag är trallvänlig och lättlyssnad men är det inte nästan för trallvänligt och är inte texterna banala i många fall? Lite dansband alltså?

Vad är det jag missar i deras musik?

Kan det vara så att det handlar om att det är fyrtiotalisternas musik och att dom kom i rätt tid när den generationen var ung? Vet ju själv med mig att ny bra musik aldrig kan bli lika magiskt bra som den nya bra musiken man hörde i barndomen och tonåren.

Räkna nu till tio och utbilda mig nu utan att hamra sönder era tangentbord eller mobiler

Visst, Beach Boys jobbade också med orkester men inte på samma innovativa sätt som Beatles. När Brian Wilsons produktioner blv mer komplexa framåt 1966 berodde det delvis på intryck från just Beatles. Att Beatles, Dylan, Beach Boys och litet senare Jimi Hendrix inspirerade varandra och hade ögonen på varandras skivsläpp är förresten välkänt sedan typ evigheter.