Hur blev Sverige demokratiskt?

Hur gick det till när Sverige blev demokratiskt (eller om man ska vara korrekt, mer demokratiskt än tidigare), hur såg det ut innan och vilka åtgärder tog man till med? Hur gör man idag för att behålla det som det är idag och vad återstår det att göra för att det ska bli bättre?

Tacksam för svar!

Genom att det svenska samhället kom att kontrolleras av finansiella aktörer som drev folk till vansinne och misär. Folket erbjöds då en pysventil/utväg genom den judiska marxismen, och därför sköts den enorma arbetarrörelsen igång. Aktörerna hade tidigare varit finansiella, men kunde nu även kontrollera svensk media, på grund av att de finansierade revolutioner i hela Europa, liksom de finansierade rörelser i de flesta vita länder - öst som väst.

Om du inte har förstått medias roll i det hela så bör du läsa mer. Liberal demokrati är mediastyre, då de sätter agendan. Alltså styr den som äger media. Nästintill all svensk media kontrolleras i dag av familjen Bonnier, familjen Hjörne och Goldman Sachs.

När så samma eviga mänsklighetens fiende hade gjort detta så lättade man på trycket och återförde någon sorts balans igen, men införde gradvis reformer så att vår (vårt eget folks) befolkningstillväxt nu är negativ samtidigt som man inför i stort sett alla levnadsvillkor från den skrämmande boken 1984 av George Orwell. Det hela sker nu gradvis, men kommer om det inte förhindras att leda till en alltmer globalistisk regering styrd av en liten elit i New York och Tel Aviv.

Någon skoluppgift eller?

Alltså "total" demokrati innebär ju att mänskliga rättigheterna respekteras och att alla människor har rätten till valfrihet i sina liv (politiskt, socialt, ekonomiskt & kulturellt). Om man nu tar perspektiv från de senaste årtionden kan man även då se flera exempel. T.ex. att homosexualitet avkriminaliserades 1944 och slutade betraktades som en sjukdom på 70-talet.

Demokrati betyder folkstyre/folkmakt så att Sverige blev "mer demokratiskt" beror inte på åtgärder av staten utan att folk engagerade sig och deltog aktivt (både i det civila samhället och i folkomröstningar). Detta är ett måste för att demokratin ska existera.

För att behålla demokratin ska alltså människor deltaga och engagera sig för att göra sin åsikt hörd, och de styrande ska respektera folkets åsikter men också beakta valfrihet.

När expressen använde stulen information, åsiktsregistrerade folket och gjorde hembesök och sedermera hängde ut folk i kvällspressen för att dom hade en invandringskritisk åsikt. Det var då Sverige blev en demokrati.

Så gör man idag för att bevara det man kallar demokrati. Vi andra vet att Sverige inte är en demokrati och att dagens definition av demokrati aldrig har fungerat, då det sträcker sig till att lägga en lapp i en låda vart fjärde år för dom flesta. Jag skulle ha svarat att demokratin har förminskats på senare tid ju längre tiden har gått till att idag inte betyda något alls och att vanligt folk idag lever under förtryck och företräds av mutade politiker med egna agendor som är motsatta mot vanligt folk vilja. Genom massinvandring, klena straff, förnekandet av vårt folk osv har man gått rakt emot folkets vilja.

Politik - Inrikes --> Historia
/Moderator

I varje fall vad gäller yttrandefrihet. De visade att man faktiskt måste få kunna yttra sig hur man än vill oavsett vilka konsekvenser det får. Så du har rätt.

Tack allesammans för svar!

Har Sverige blivit demokratiskt? När skedde det?

Från medeltid till mitten av 1800-talet varierade sveriges styrelseskick mellan kungligt envälde och den s k. ståndsriksdagen. Samhällsförändringar medförde att många välutbildade och/eller förmögna grupper kom att stå helt utan politiskt inflytande. Därför avskaffades ståndsriksdagen.

Från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet var rösträtten beroende på din inkomst och förmögenhet. Detta system ansågs redan på sin tid som orättvist.
Det har berättats för mig att en riksdagsledamots ladugård brann ner och det visade sig att han var oförsäkrad. Hans försämrade ekonomi medförde att han inte längre var behörig att sitta i riksdagen. Han sa i sitt avskedstal att han uppenbarligen satt i riksdagen på mandat av sina kreatur.
Stora delar av kultureliten med Verner von Heidenstam i spetsen propagerade för allmänn rösträtt för män, vilket kom att införas 1909. (Visserligen med en massa förbehåll men ändå) Den allmänna värnplikten som införts några år tidigare var huvudargumentet. Är man ålagd att vid behov döför stt land ska man också ha rätt till medbestämmande om landets styrelse.

I början av 1920-talet skulle det hållas en folkomröstning om huruvida rusdrycker skulle totalförbjudas i Sverige. Den styrande eliten var för ett sådant förbud, medan folkopinionen var emot.

Om man då även gav kvinnorna rösträtt trodde de styrande att man skulle ha större chans att få till ett valresultat som förespråkade en torrläggning av Sverige, men så blev inte fallet.
Sedandess har vi haft allmän rösträtt i Sverige. (Fast om det är det som menas med demokrati vete tusan)

Kunde även hända medlemmar i adelsståndet. Blev de för fattiga uteslöts de ur riddarhuset och förlorade rösträtt och kallades för "nedfallen i bondeståndet" och fick ta ett -sson namn.

Det finns åtminstone två visor / dikter från åren kring förra sekelskiftet om hur en grisbonde förlorade sin rösträtt när hans grisar dog. Den ena återges här.

Ett par strofer ur den andra dikten citeras bland annat i Gunnar Fredrikssons artikel i Aftonbladets millennie-special. Jag tror att artikeln innehåller ungefär det som TS vill veta.

Det finns minst två aspekter på "demokrati". För det första medborgarskapsfrågorna, alltså rösträtt, rätt att inneha ämbeten, yttrandefrihet med mera. För det andra hur staten styrs - vilket innebär hur lagar stiftas, budgeten formuleras och antas, maktfördelningen riksdag-regering-kung (till 1914, då kungen de facto eliminerades som maktfaktor), hur samspelet stat-kommuner sköts, insyn i ärendenas gång med mycket annat.

Kortfattat var demokratins framväxt/genombrott en stegvis process under flera hundra år. Införandet av tryckfrihetsförordningen 1766, som gjorde öppenhet kring det politiska arbetet till standard, var en viktig faktor.

Under 1800-talet kom ökad bildningsnivå (folkskolereformen 1842), nationalism ("vi är alla svenskar och ska väl bestämma över oss själva"), förbättrade kommunikationer (tåget gav människor möjlighet att resa) och massmedia (tidningar och telegraf gjorde att Säffle-borna fick veta vad som hände i USA på bara någon dag) att samverka till att sätta press på mer demokrati. Men det var en svårbeskrivlig, inte särskilt principiell kamp som ofta samverkade med andra frågor. Bondeståndet kunde glatt släppa kraven på utvidgad rösträtt i utbyte mot en skattesänkning, till exempel. Medan överklassen kunde tänka sig att vidga rösträtten om allmän värnplikt infördes.