Ordet "uppväxt"

Jag har lite svårt och förstå det här uttrycket med tanke på min bakgrund. Jag är nämligen född i ett land österut, och levde där fram tills att jag var 9 år gammal. Sedan flyttade jag hit till Sverige och har levt här i snart 19 år.

Min fråga är är jag uppväxt här i Sverige eller landet i öst?

Eller kan det vara så att jag är uppväxt i både länderna?

förklara detta utförligt för mig tack!

Du har en delad uppväxt.. .

Är det för att jag har varit barn i både länderna?

Du kan approximativt se ordet uppväxt som den period varunder man är barn (med andra ord ens barndom). Det är väl helt logiskt att ens barndom kan ske på olika platser och att vistelsen på respektive plats är en del av ens uppväxt.

Bra förklaring, då var det som jag trodde från början, men jag var inte säker då

Ja, det verkar särskilt motiverat om flyttningen skett före 12-årsåldern, dvs medan mottagligheten för det nya språket ännu är på topp.

Eftersom trådens titel är: Ordet "uppväxt" ...

Det finns egentligen två ord »uppväxt« – ett substantiv och ett adjektiv (verb i perfekt particip). En lite lustig sak är att adjektivet kan vara »uppväxt« eller »uppvuxen«. Det tycks något av en generationsfråga vilket man använder. En svensktalande person på 50+ kanske säger:

– Jag är uppvuxen i Tyskland. — bara ett exempel

– Jag hade min uppväxt i Tyskland.

Nu ser jag att adjektivet »uppväxt« är minst lika vanligt som »uppvuxen« i ledig text.

Ja, men när jag tänker på det är det inte lätt. Det kan vara så att du är född i öst och haft mestadels av din uppväxt här. Jag mena att uppväxten börjar innan du når puberteten alltså ungdomstiden och framåt, vilken du genomlevt här. Knepigt....