skadestånd tex patientskadelagen vid försenad diagnos av bla ADHD och andra bekymmer?

För 6 mån sen fick jag diagnos adhd, innan dess hade jag ”bara ” ånger och depression problematik. Tog själv kontakt me PIVA (psykakut i) -09 i början av mars. Åkte in flera ggr till piva innan jag försökte ta mitt liv 09-06-07 första gången. Hamnade i bilen efter intag av alkohol och sömntabletter. Blev då inlagd första gången på psyk för medicinering . Efter hamnat i bilen så krockade jag in i en vägg och vaknade på intensiven innan mamma fick tjata till mig en innläggning. Den trippen slutade med fängelse i 30 dagar och indraget körkort i 12 mån. Både A & B. Har lämnat drogtester i 5 år vilket känns förnedrande( rena prover!) Vi yrkade på vård men dömd även i hovrätten.

Efter jag har behandlats med FLERA FLERA SSRI prep, NDRI, prepp mot depression och ånger och sömnbesvär, lugnande i form av benso och många andra alternativ utan resultat. Alla olika preparat man stoppat i sig i 4-4,5 år. Har även social fobi och läs och skrivsvårigheter. Generalla ångersyndom och depression problematik. Går STÄNDIGT men en underliggande ånger, centralstimulantia når inte fram.
Slagit sönder mängder av saker slitit sönder kläder, slagit på bilar man ägt, har självskadebeteende, slagit in en knoge vid 15 års ålder. Varit inne och röntgat den för ca 2 månader sen efter skickat handen i väggen igen.
Blev inskjutsad till sahlgrenska av polis i mars i år efter planerat självmord igen, min sambo fick mig överlämnad. Där nekades jag CS, fick fel mediciner delat flera ggr, (gjort anmälan på sahlgrenska) var inlagd i 1 månad, på utskrivningssamtalet sa jag till båda läkarna att jag INTE mådde bra och inte vågade låtas skrivas ut. Men dom sket i det. Dom sa att jag hotat min läkare i samband med en Thailandsresa, MEN jag har aldrig varit utomlands, inte funnits pengar, brännts så fort det kommit in. Dom jävla clownerna hade då läst fel patientjournal.

3-4 mån efter utskrivningen gjorde jag ett nytt självmordsförsök som resulterade intensiven i medvetslöshet, sen raka vägen till psyk. Har blivit skrämd att säga till läkare och andra myndigheter hur det verkligen står till efter att aldrig blivit betrodd.
Gått i väggen x antal ggr. Blivit nekad plats på psykiatrisk mottagning i GBG, min remiss slarvades bort av psyk i GBG, fick skicka in en egenremiss och efter 4 månaders kämpande togs jag emot. Då bad jag om adhd utredning. Visade sig ha det i kombinerad form.

Har tagit onödiga banklån genom min impulsivitet vilket jag betalar på än idag. Ingen kontakt med min pappa. Varit i socialens klor när jag va 15-16 år gammal och inte gjordes nån utredning trots jag gjorde inbrott skadegörelse m.m.
ett sätt jag hanterade min ånger m.m va genom träning som gjorde att min ena axel gick sönder och opererats. Har dåliga tänder då jag brukar tugga på saker, och bitit sönder ett par, iom min tandläkarskräck så e dom dåliga. Även när jag blir arg kan jag bita ihop ganska bra.
Har dåliga skolbetyg. Jättedåligt självförtroende och självkänsla. Vikt uppgång i ryslig fart pga mediciner som man får kämpa bort sen igen. Lagt åtskilliga 1000-lappar på mediciner.
Inget skolstöd, endast specialgrupp i svenska. Fick ha min egen pappa i klassen som pers.ass till en annan med adhd när jag var 13. Varit på rättegång mot min pappa för att han anmälde mig för misshandel och hemfridsbrott-00 men det lades ner.
Datorer slagits sönder, mobiler likaså. ENORMT PSYKISKT TRASIG. Varit sjukskriven i omgångar, först nu arb.träning i samband me , innan har man kastats ut i arbete och så har man störtat igen. Och mår piss. Legat/varit på 8-10 olika psykmottagningar med nuvarande. och har sagt till min nuvarande läkare jag bryter ihop titt som tätt om kvällarna 3 v 7 kvällar, samma visa på morgonen innan med börjar verka. har sagt jag vill/behöver ökaoch ändra d flesta. har lämnat in brev nu me så han kan läsa det och jag verkligen når fram.. vad göra?

Om du vill att nån ska läsa den texten så måste du lägga in stycken och skit för nu är den oläsbar.

vet inte om d stod med men läs och skrivsvårigheter dras man oxå med där av den kassa skriften om herrn ursäktar?

Läste igenom tråden och lider verkligen med dig, antar att en Lex Maria anmälan har gjorts?
Har själv varit inlagd men aldrig försökt självmord endast trots många tankar.
Diagnotiserad med ADHD, Bipolär och nyligt även Borderline, trots det så väntar jag än på samtalsterapi och har även blivit felbehandlad sen jag var 14 år (7 år sen nu).
Dom fick en varning innan pga felbehandling av mitt "ärende" och de bättrades,
Min äldsta bror hade som dig försökt ta livet av sig flera gånger och Morsan försökte få han tvångsinlagd, trots farväl sms och överdoseringar blev de inge tvång för han förnekade att han försökt, senare hittade dom han efter att han skjutit sigsjälv med hagelgevär, Lex Maria anmälan gjordes men inget hände, men stå på dig!
Jag hade kontaktat advokat om rådgivning och även gjort en Lex Maria anmälan omgående.
Senast nu i början av året tog min bästa vän livet av sig också efter att psykvården nekat henne hjälp, samma visa Lex Maria anmälan men vad jag vet inte kommit nånstans.

Får en känsla av att Bipolär kan vara med i denna bild också, vet ej hur väl utredd du är angående olika diagnoser men gör en anmälan på stört!

Ang. skadestånd vid försenad diagnos, jag fick min ADHD diagnos för 9 månader sen (efter att 18 månader gick utan utredning pga felskriven remiss av läkare...) så min barnförsäkring var inte aktiv vid den tid jag fick diagnos, men om du är försäkrad med rätt försäkring har du rätt till rätt stora summor med pengar om du fått diagnosen ADHD i vuxen ålder eftersom det klassas som permanent Funktionsnedsättning, kolla din försäkring och hör med försäkringsbolaget vilken ersättning du har rätt till (Vet ej din ålder men döma av vissa datum du skrivit antar jag att du är över 20 år iallafall)

Sen om anmälan görs och utreds utförligt och någon kan hållas ansvarig (vilket jag tvivlar på tyvärr) så borde du även där kunna klämma ut pengar från dom, men mycket hänger på din försäkring osv, Men jag önskar dig lycka till och hoppas dom jävlarna blir satt på plats, många liv förlorade pga nekad vård!

Hoppas jag inte hamnade för mycket offtopic och att jag gav någorlunda svar på det du söker!

Medicin och hälsa --> Juridik
/Moderator

Tack för att du ens tog dig tid läsa detta. bara det känns som om det finns nån ljusning! mina fröhoppningar e att fler läser detta och höjer på ögonbrynen. jag slåss för samtliga som glöms bort och förnekas deras rätt till ett värdigt liv. men Lex Maria e inte gjord, har faktiskt inte ork som det är nu. samma ang jurist, har inte en aning om vart och vem man ska kontakta..
mina föräldrar hade ingen försäkrning på mig.. fick jag reda på i samband me diagnosen och jag har bara en hemförsäkring... så det går inte :/

skickade in en anmälan till Patientförsäkringen igår jag kämpat mig genom bland alla miljoner papper man måste hålla på med.

patientskadelagen säger man kan få ersättning:

*för skador som varit möjliga undvika
*för skador som orsakats av fel på eller felaktig hantering av sjukvårdsutrustning
*för skador som orsakats av felaktig/försenad diagnos
*om smittämne överförts vid behandling
*för vissa olycksfall
*för skador som orsakats av felmedicinering
*anmälan måste anmälas inom tre år från det att du fått kännedom om att skadan är objektiv märkbar, att skadan kan ha ett samband med en behandling och att och att patientskadeersättning är möjlig.
vad jag förstår så passar jag in lite iaf?! men sen e ju läsförståelse å skit si så där..


jag har tack och lov inte fått den bipolära biten. har fått mediciner som går i hand med det men var inget för mig. och min sambo har fått en hint och jag e ganska övertygad om att hon har lite av autismspektrat, asberger eller liknande. så väntar på utredning. så jag får kämpa för henne me (men hon stöttar mig så gott hon kan, fixar här hemma mm.) guld värd!

men man har ju 1000 bollar i luften samtidigt som hjärnan går ju på högvarv dag som natt..

men man kämpar ju på vita knogar så man ska klara vardagen, men kanske e fel.. man kanske ska släppa allt låta det gå åt helvete (om d kan det) men hamna hos kronkalle m.m? men har alltid stått för d jag gjort, skamsen eller ej.. man kan inte skylla allt på psykiska bekymmer och diagnoser..? har jag blivit piskad till i alla år. måste ta sitt ansvar och det håller jag med om men e d värt priset? har varit ganska högt med tanke på allt som hänt.

e 29 nu, vad för ansvar har samhället? jag vill inte utnyttja systemen, gnälla och va besvärlig MEN vill leva ett anständigt och värdigt liv trots allt helvete!

beklagar verkligen d som hänt dina nära.. har tyvärr me åtskilliga nära som gått till andra sidan, piller, hoppat framför tåg, hängt sig m.m..
går nu på knäna, ligger med blottad strupe och för första gången sänkt min gard och verkligen ber om hjälp... har alltid fightats och kämpat, har jättebra vitsord från alla arb.givare, frågade min bankgubbe om deras förtroende för mig och kunde inte varit bättre tydligen. betalat allt i tid, om inte, ringt och förklarat m.m..
betalt hyror alltid, men om en månad ska inför tinget, förra hyresvärden skickat bluffafakturor, kontant bet krävde han, hotat mig och sambon, har inspelat på ljud, min sambo fick freda sig me tårgas han försökte tränga sig in. lämna inga kvitton trots vi begärde d, anklaga mig för skulle bränna sprit...
arb förm (min sambo e me SIUS heter) det iom sin bekymmer jobbat i två veckor innan han kom med papper (igår) så hon avskrevs a-kassan trots hon förklarade i mail till dom. men handläggaren har typ gömt sig, omöjlig nå, tappat två veckors lön/ersättning. jag sjukskriven och vi har en snart 4 år gammal flicka.

jaja, detta e bara början förstår du...

och man ska ju i första hand ändra sitt levnadssätt innan man tar till mediciner sägs det så jag har själv gjort följande:
banta bort 15 kg,
regelbunden motion,
dricker inte,
drogar inte,
sundare kost,
spelat possitavare än jag är i hopp om att hjärnan ska sätta igång med serotonin, dopamin produktin ( vilket den gör på normalstörda),
arb.tränar.
varit på soc som sagt.
och tvingar bort suicidtankar för att jag så innerligt vill allt ska bli bra.
dragit ner med rökning med 2/3
lämnat rena prover nu i snart 5 år (alkohol och droger) iom körkort och nu centralstimulantia.

vet inte vad mer man kan göra? e stolt över detta lilla kan jag tala om.... men känns hopplöst när d inte leder nån vart...

Du undrra om du kan stämma nån för livet gått åt helvete för dig och att det hade kunnat förhindrats om nån satte diagnos på dig todogare eller?


Det är vad jag får bilden av det lila jag läst, stämmer det?

I såna fall sitter vi i samma båt... Jag vill stämma nån.

Pengar löser alla mina problem och jag vet att jag borde kunna tjänapengar på att stämma någon!

milt sagt ja.. så otroligt mycke som hade varit annorlunda idag kan jag garantera till 98%
allt mellan förhållande, utbildning, och inte minst LIVSKVALITÉ.. kan dom köpa tillbaka tid så för all del, men kan vara svårt..

vem vet, jag kanske hade varit uppfinnaren av tidsmaskinen om jag fått rätt stimuli

jag e kille 29 år? :
var hos läkaren igår och sa att jag behövde öka medicinen, lade fram förklaringar, förslag hade med min jobbcoach som stöd samarbetsvillig, kommer lämnar prover utan tjafs, kommer på alla avtalade tider etc etc.. sköter mig exemplariskt, men läkaren sa till mig när jag bad om ökad dos: vi har som policy på denna mottagning inte öka mer än till 100mg/dag vi har satt dom ramarna: jag fråga: så du sitter och säger till mig att ni arbetar utifrån en gemensam mall och inte alls individanpassar trots det har med sjukvård att göra?
svar: ja.. (Detta gäller adhd och metylfenidat) så han sa att d medlet kanske inte passar dig så jag undrade då vad som fanns: inget, vi sysslar inte med specialprep. snälla hjälp mig, vet inte vart jag ska vända mig och har inte ork!!!!

saken e den, jag försöker inte fiska efter licens preparat (ju mer special ju mer strul å d undanber jag) så efterfrågar en dos där läkare m.m e inblandat så man blir presentabel å får den livskvalité en människa förtjänar i dagens Sverige!? men som d e nu berövar han mig mitt liv....... sitter och gråter ärligt talat flera timmar om dagen pga medicin och motarbetande. ska man behöva ställa sig utanför lagen och samhället ? snälla NEJ!
second opinion, anmälan rättelse m.m? orkar inte jaga mer, har försökt ta mitt liv flera ggr pga vården... låt d inte bli fler....

och jag har handskrivit ett 5 sidor långt brev för hand till mottagningen (brevet har foto på) , lämnat in papper som beskriver mina symtom och bekymmer, m.m m.m.. jag har verkligen gjort allt!

idag har man fått sitta mail BUSA, patientnämder, Attention, hit (med glädje) f-kassa, LÖF

Byt mottagning?