Vad utgör de "patriarkala strukturer" som sägs verka i Sverige?

Många människor hävdar att det i Sverige existerar patriarkala strukturer, som utgör en grund för all ojämställdhet i vårt samhälle, på exempelvis arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet.

Patriarkat beskrivs per definition som följande.


Det är alltså vad begreppet patriarkat eller patriarkalism innebär på en teoretisk nivå. För att detta ska kunna fungera som en struktur i samhället, krävs det också någon form av mekanik som verkar. Detta skulle exempelvis kunna utgöras av en lagstiftning som direkt verkar för att upprätthålla en patriarkal ordning, vilket skulle kunna sammanfattas som en struktur.

När jag följer debatten jämställdhet mellan män och kvinnor, och därmed i vissa sammanhang också teorierna om patriarkalism, så kan jag urskilja ydligt mönster. Människor älskar att använda begreppet patriarkat och patriarkal struktur, och det förekommer också beskrivningar av saker i vårt samhälle som uppstått till följd av just dessa strukturer, exempelvis könsfördelningen och löneskillnaderna på den svenska arbetsmarknaden. Det intressanta med detta mönster är att det aldrig förkommer specifika och konkreta förklaringar av vad som exakt utgör dessa strukturer.

Det är naturligtvis alltid enkelt att visa på tendenser och sedan säga att det är ett resultat av det, det och det, men för att dessa teorier ska ha någon form av tyngd överhuvudtaget så måste det ju rimligtvis också finnas beskrivet hur denna struktur ser ut och framförallt, hur den verkar i syfte att reducera kvinnors genomsnittliga lön, eller i syfte att fördela kvinnor i de lågavlönade sektorerna?

Jag välkomnar de människor som på ett sakligt och konkret sätt kan beskriva exakt hur denna mekanik ser ut, hur det utgör en struktur, och hur denna struktur i praktiken verkar i vårt samhälle?

Detta för att jag är genuint intresserad av vad det är för någonting, i och med att jag aldrig tidigare fått det förklarat för mig, och inte för att jag försöker falsifiera era teorier.

Frågeställning till er andra; Existerar det patriarkalism i Sverige?

Nej det existerar inte ett övergripande patriarkat längre i Sverige. Iom att vi har lika juridiska rättigheter.
Men det existerar fortfaraden ett socialt, osynligt sådant.

Om du vill ha ett exempel så hörde jag ett bra ett igår på radion. Ett forskningsresultat kring fördelning av medel till forskare. Har länge varit känt att manliga forskare får betydligt lättare och oftare anslag till sina projket är kvinnliga. Då har man börjat kika på detta, suttit med då man diskuterat olika projket och ex. kommit fram till:

Att när manliga forskare tagit hjälp av professionell person i sin forskning. Så har det ansett som bra och bevis på dennes forskares professionella nivå och fått anslag lättare.

Exakt samma scenario med en kvinnlig forskare som tagit hjälp av prof. person. Så har hon ansett som osjälvständig och osäker och därför inte aktuell för bidrag.

man har också konstaterat att de manliga forskare med sämst resultat ( hur man nu bedömmer det?) fick mer bidrag än kvinnliga med bäst resultat.

Ganska tydligt exempel på osynliga idéer kring kvinnligt manligt. Och dessa finns överallt.
Så fort ett kön ger sig in på ett område som hen inte anses kunna behärska.

Svar på din fråga?

Vi har inte lika juridiska rättigheter. Lagen diskriminerar pga kön till männens nackdel. Tre exempel:

* Könsstympning av kvinnor och flickor är strängeligen förbjudet med fängelse på straffskalan, medan könsstympning av män och pojkar är i vissa fall tillåtet men det krävs utbildning för att utföra det.

* Om ett ogift par får barn så tillfaller vårdnaden modern och inte båda föräldrarna. Modern kan välja att dela med sig av vårdnaden, men bara om hon själv vill.

* Om någon gör sig skyldig till fridskränkning mot en man så döms personen till fridskränkning eller grov fridskränkning. Gör sig någon skyldig till fridskränkning mot en kvinna så döms personen till kvinnofridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. Straffet blir högre om brottsoffret är kvinna.

Läs fler exempel i Pär Ströms bok "Mansförbjudet".

Usel definition. Föröker klämma in två olika användningar i en.



Om det är den radikalfeministiska användningen du tanker på, så tanker du fel. Det är ingen som existerar separat, sådär som ett extern tillägg man kan peka på, utan är en föreställning om hur samhället i stort ser ut.

Om min frågeställning hade behandlat sociala tankemönster hos människor, så hade du besvarat min fråga. Att så tydliga skillnader som det idag finns på arbetsmarknaden mellan män och kvinnor skulle vara ett resultat av enskilda individers syn på kvinnor respektive män, de osynliga sociala strukturer som du talar om, förefaller inte speciellt troligt.

Jag som individ besitter inte sådan makt att jag kan låta min subjektiva syn på kön utgöra någon form av struktur, som i sin tur har en så stor inverkan på hur ett samhälle och dess spelregler utformas. Det krävs andra mekanismer för sådant.

Men att det finns sociala strukturer, på en helt annan nivå, som också påverkar oss människor är jag väl medveten om, och det är ingenting jag på något sätt förnekar. Detta syns i andra sociala sammanhang, exempelvis i kön på caféet, där någon tränger sig för någon annan för att denne anser sig besitta större rättigheter än den andra, allt som ett resultat av denna människas subjektiva bild. Du förstår vad jag menar.

Det var den definition jag kunde hitta. Om du har en annan definition så är du välkommen att presentera den, det hade varit intressant.


Hur menar du? Vem som använder begreppet är väl irrelevant. Det används ju i liknande sammanhang oavsett vad, och används för att problematisera samma saker.

Sociala tankemönster har precis denna påverkan i samhället.
Om du är en individ på en viktig avgörande post i samhället (t.ex den som avgör vem som ska få bidrag till forskningsprojekt) och sitter med denna syn på kvinnor/män som jag just beskrev så ja då får du ju resultat därefter. Är inga maskiner som sitter i domstolar, på polisstationer, i riksdan i juryer och gör precis rättvisa bedömningar är människor.

Kan hålla med om 1, även om manlig omskärelse inte är att betrakta som könsstympning som ex. faraonisk för kvinnor definitivt är. Finns dock kvinnlig motsvarighet, där man skär av den lilla fliken (kappan) kring klitoris eller s.k. "prickning". Dessa går att jämföra, och är alltså förbjuden för kvinnor men tillåten för män.
Faraonisk omskärelse för kvinnor, där finns ingen manlig motsvarighet. Man skär bort klitoris, de inre blygdläpparna samt delar av de yttre och syr ihop.
var främst för att skydda kvinnor från detta man införde en lag och tog då prickningen av bara farten. men jag håller helt med om att även manlig omskärelse borde tas bort på små pojkbebisar.
De borde få bestämma detta själva efter 16 eller nått.

2 och 3. Anser jag vara lagar tillkomna av helt praktiska skäl. 2. Kvinnan är den garanterade föräldern, och hon är den person av alla som närmast kan ha en aning om vem pappan är. Därför är det lämpligt att man lämnar avgörandet kring detta på henne. Man kunde också införa obligatoriska faderskapstester, men det är ju en kostnad som av många ses som rätt onödig för samhället.
Fäder som är säkra på att de är pappor, där mamman vägrar medge detta kan ju anmäla till socialstyrelsen.
3. Samma här. Kvinnofridskränkning är ett brott där kvinnor blir mördade, stalkade, trakasserade, slagna etc av sin partner eller familj (hedersrelaterat), det är rätt vanligt förekommande och anmäls hos polisen. Därför en speciell lag eftersom personer utsatta för brott av nära anhörig behöver speciell bahandling som skiljer sig åt från personer som blir utsatta av kränkning från främmande, gäng etc (som är vanligare för män). Det omvända att män blir utsatta av motsvarade från partner /familj har inte alls varit lika vanligt, men man har väl börjat få upp ögonen för att det även t.ex. existerar hedersrelaterat våld mot pojkar, och att män blir slagna av sin partner. Så det kanske kommer att man ändrar ordet kvinnofridskränkning till familjekränkning eller liknande.

Män och kvinnor har en praktiskt punkt där vi skiljer oss åt och det är reproduktionen, den ser diametralt olika ut för män resp. kvinnor. Lagarna kring detta måste därför självklart skilja sig åt för att det ska bli vettigt och så rättvist som möjligt.
Pär Ström bortser helt från detta faktum och fokuserar enbart på rättvisan på milimeternivå på pappret. Han tycker säkert att mammor inte borde ha extra vård vid barnafödade t.ex. BB är höjden av orättvisa. även pappor måste ju få ha ett BB! På den nivån ligger han.

Bestämmandet av vilka individer som får bidrag är inte någon enmansprocess. Det förutsätter att ingen har några invändningar mot dig om du besitter en sådan post och sedan nekar alla kvinnor möjlighet till bidrag, samtidigt som du låter endast män få bidrag. Det finns regleringar för sådant, och inom domstol så finns det en lagstiftning att följa.

Du kan som domare inte använda din kvinnosyn som motivering för hur du dömer i ett särskilt fall. Sedan så sker det undantag, och alla domar är inte konsekventa (se fallet med männen som friades från våldtäkt av en 15-årig flicka) men jag ser fortfarande det som enskilda individuella uppfattningar som naturligtvis kan innebära att kvinnor eller män diskrimineras, men inte till den grad att det utgör en strukturell ojämställdhet, eller en patriarkal struktur i det här fallet.

Ja, det existerar patriarkala strukturer i Sverige idag. Dock är de sociala och inte påverkade av någon lag (vi har det mycket jämställt om man kollar på lagen). Strukturera existerar på en individuella nivån och upprätthålls endast av individerna själva, inte någon stat eller lag.

Konkreta exempel som gör detta möjligt brukar som du säger, vara problematiska eftersom det inte handlar om fakta, utan mera om attityd och känslor. Därför är mekanismerna problematiska att förstå och framför allt, få ett grepp om. Om vi tar exemplet med lön och olika positioner i arbetslivet kan det (i vissa fall) direkt relateras till chefernas fördomar om ansökande eller arbetstagarna. Speciellt om chefen är en man och yrket är mansdominerat (teknik osv) har denne en fördom att män gör arbetsuppgifterna bättre än kvinnor och på så sätt är värd mera lön.

Kvinnorna å andra sidan förväntas inte att ha en chefsposition eller inte vara lika ambitiösa som männen, vilket gör att de inte söker till mansdominerade jobb. Finns många andra exempel som t.ex. att män alltid säger "vilken god kaka" till kvinnan om det är kaffebjudning, även om det kanske är mannen i huset som har bakat. Strukturera är precis samma som rasism, man antar att bara för att personen är en kvinna är hon bra på vissa saker och dåliga på andra. Såklart har kvinnor precis samma fördomar om männen, det är bara det att vi råkar ha fördelar i samhället eftersom mansdominerade yrken ger mera pengar, status osv osv. Finns hur mycket som helst. Kvinnorna skulle knappast klaga om det var ombytta roller.

Du som individ, nej. Men kollektivt utgör det stor makt.

1. Håller med.

2. Det där är inte riktigt sant. En man kan bli tilldömd vårdnaden oavsett vad kvinnan vill om han är pappa. Dock är det lättare att veta vem som är mamma.

3. Varför tror du att strafften är högre om offret är en kvinna för?