Språkhjälp - Svenska som främmande språk

Vi har att göra med två räknebara substantiv med, som du skriver, entydig bestämd referens men obestämd form singular och ingen föregående artikel. Det är alltså inte den typiska användningen av obestämd form. Reglerna för detta är ett diffust och faktiskt ganska ofullständigt utforskat område i svensk grammatik. Det handlar ofta mera om stilart, tonfall, effekter och personligt språkbruk än om semantik och syntax. För en andraspråksinlärare kanske detta känns orättvist och övermäktigt, men lyckligtvis ska det gå bra att undvika konstruktionerna helt i din egen svenska när du inte är helt säker på om det är korrekt, och att trösta dig med att det för språkförståelsen i värsta fall är en fråga om nyanser. (Du lyckades ju uppenbarligen förstå rektorns budskap i sak även om språkdräkten var obehaglig.)

Jag kommer att tänka på skötselanvisningar till köksmaskiner. "Rengör ugnslucka och tätningsyta" kan det stå, med substantiven i obestämd form trots entydig bestämd referens. De obestämda formerna kan falla sig naturligt i en koncis skriftspråklig stilart när det handlar om uppräknade delar av en helhet. Det ligger nära till hands att föreställa sig att rektorn har hela sin skolorganisation i åtanke och pekar ut två ingående enheter. Om det bara varit fråga om en ensam nämnd enhet skulle obestämd form ha varit onaturlig för mig. Obestämd form associerar jag också till maskulint maktspråk med signaler om handlingskraft och duglighet, vilket kan vara relevant.

Din mening med bestämda former är också korrekt.

Att konstruktionen både ... och förekommer i meningen är inte relevant.

Om jag vidare läser din fråga ordagrant (varför inte skriva "Både på FÖRSKOLAN och FRITIDSHEMMET"?) måste svaret bli att språkliga yttranden i normalfallet inte tillkommer på det sättet att en språkbrukare gör ett noga övervägt val mellan ett antal grammatiskt korrekta alternativ, så det skulle förvåna mig om tanken överhuvudtaget slog rektorn.

Hej,

Idag hade jag en diskussion med min fru ang svenska. Jag frågade henne följande:-
Säger man " jag tycker inte att det är värt att plugga på UNIVERSITET eller UNIVERSITETET. Hon sa att man säger UNIVERSITETETmen när det gäller högskola då säger man " Jag tycker inte att det är värt att plugga på HÖGSKOLA och inte HÖGSKOLAN.

Frågor = varför säger man UNIVERSITETET när jag inte menar något specifikt universitet. Henns svar var att det låter bättre men tänker att det finns någon anledning eller något sånt.

Tack

Kort svar: det finns inga sådana regler och det är nog högst individuellt eller möjligen dialektbetingat.

Vad skulle du rekommendera att säga?

Jag skulle använda bestämd form (universitetet) om jag hade ett specifikt universitet i åtanke. Annars obestämd form (universitet) om jag syftar på universitetsstudier generellt. Samma sak med högskolestudier.

Jag tycker inte att det är värt att plugga vidare.

Specifik referens med substantivets bestämda form är den typiska användningen, men vid sidan av den finns det tusentals andra, atypiska användningar, bl.a. sidan nyss i denna mening. Plugga på universitetet skulle kunna vara färgat av det idiomatiska gå i skolan. Du kan jämföra med gå i kyrkan. Även om man strängt taget menar högre studier i allmänhet, skola i största allmänhet och kyrka i allmänhet, kan dessa innebörder betraktas som abstraherade från individers konkreta handlingar som är avgränsade till ett universitet, en skola, en kyrka i sänder.

Tänk på att universitetet i en allmän bemärkelse som den i ditt exempel normalt inbegriper alla högre studier vare sig de bedrivs på ett universitet eller en högskola, vilket kan vara förklaringen till att plugga på högskolan inte är lika vanligt.

Jag hade sagt universitet samt högskola i båda de fallen. Däremot skulle jag såklart säga "universitetet" i fall jag talade om ett specifikt universitet, ungefär som i meningen "jag kommer snart, ska bara förbi universitetet och hämta en sak". Trots att det må vara korrekt, hade jag ändå föredragit att säga "skolan" då det är ganska självklart att man menar universitet eller högskola.

Däremot säger man alltid "jag går i högstadiet / gymnasiet" i bestämd form, men "jag läser på högskola / universitet" i obestämd form. "Jag läser på universitetet" låter direkt som brytning i mina öron.

Det kan man nog säga om man är uppvuxen i Uppsala eller Lund och läser på det enda tänkbara universitetet.

Ja, eventuellt. Dock hade jag nog sagt "jag läser på universitetet här" eller "...universitetet här i stan". Det kanske är skillnad om man är uppvuxen i respektive städer?

Hur eller hur så fungerar ditt exempel enbart om man befinner sig i städerna. Om man vill lära sig svenska som utlänning är det nog bättre att lära sig den mer allmänna formen "universitet" tänker jag.

Hej,
Denna text läste jag imorse:-

Två svenskar tvingas böta efter att ha vägrat bära munskydd i Danmark, rapporterar Ekstrabladet.

Händelsen inträffade på ett tåg i söndagskväll och polis kallades till stationen i Slagelse. PERSONAL på tåget hade upptäckt att två svenska resenärer inte bar munskydd och vägrade göra det när de blev tillsagda.

Är det fel att säga PERSONALEN? Varför är det obestämd form?

Tack

Du har ju redan tidigare ställt en fråga om detta:

(FB) Språkhjälp - Svenska som främmande språk

Det enkla svaret är att det går att säga båda.