De fyra vanligaste feministerna på twitter

Tack då vet vi . Tillbaka till verkligheten nu där vi som gör annat om dagarna än att twittra och blogga kan hjälpas åt att föra samhället framåt, istället för att försöka leta fel i saker bara för att tonårsrevolten på något sjukt sätt klamrat sig fast trots att dessa människor allt som oftast passerat ett bäst före-datum för länge sen.

Alla de olika sorterna handlar om att ifrågasätta och bryta ned normer för att undergräva västerländsk civilisation. Kön och familj är bara några av många infallsvinklar som kulturmarxister attackerar ifrån. Någonstans djupt där nere i feministens inre finns nog en liten röst som viskar om att den egna genotypen vill överleva men den rösten överröstas av judens eviga svammel. Det skall dekonstrueras, relativiseras och kritiseras.

Gemensamt har alla feminister att de är konspirationsteoretiker.

Lika övertygad som en del är om att marsmänniskor är på väg att ta över världen, lika övertygade är feministerna om att män slår sig samman för att förtrycka dem.

Bevis!? Äh, de hittar man ju på själv.

De stora skillnaden mellan feministen och andra konspirationsteretiker, är att den förra kan livnära sig på sitt humbug - om hon lyckas ta sig uppåt i hierarkin - eftersom vår skattefinansierade stat via våra så representativa politiker, har bestämt sig för att vi skattebetalare ska försörja dem.

Jag tillhör den enda sunda gruppen och det är vi som med lätthet kan urskilja könsroller oavsett om de skildras genom fiktionella medium och när de levs ut IRL. Vi fördömer dem inte men vi förnekar dem heller inte.

Genom att lära sig urskilja och behärska könsroller så får man en fin garderob av roller man kan spela beroende på vilka mål man vill uppnå ur varje enskild situation. Det är mycket liten skillnad mellan fiktivt rollspel och rollspel IRL.

Alla feministiska inriktningar som du presenterar är politiska grupper som drar olika slutsatser utifrån sina observationer. Kanske måste man just dra politiska slutsatser angående könsroller för att kalla sig feminist och i så fall är jag själv ingen feminist.

Jag läste på någon sida att ingen av dessa tjejerna tror på den officiella förklaringen kring vad som skedde den 11/9/2001

Och ändå känns de alltid överrepresenterade. Är det för att det är dem som låter mest? Har de radikalaste åsikterna? Det måste ju finnas någon röd tråd, för jag känner inte att det är 2005 utan tvärtom ganska aktuellt. Stämmer det inte, måste ju det enda de gör vara att förstöra för de "riktiga" feministerna?

Oj, ja hörrödu, och du verkar ju vara en riktigt spännande människa!

Din kategorisering är märklig. Man kan vara fanatiskt men ändå framföra det ironiskt eller, om man så vill, akademiskt.

Du borde skilja på åsikt och hur man framför åsikten.


Edit: Som exempel, det lilla jag sett av @Smulsex så visst, hon är bitsk och gärna ironisk, men tycks ändå tycka om att spela manskortet mot män som inte håller med henne och generaliserar gärna grupper (t.ex. poliser) på ett sätt som man däremot inte får göra mot säg kvinnor. Det blir i min värld hyfsat radikalt även om det självfallet finns radikalare typer.


Många uttalade feminister som "bedriver kampen" tycks ha väldigt mycket emot när män inte håller med om någonting. Man kan framföra lugna och inte alls kvinnoförnedrande argument (det kan handla om helt andra saker, t.ex. registreringen av romer och hur mycket tyder på att den inte var etniskt grundad) och ändå få väldigt nedvärderande svar med massvis av härskartekniker och där inga motargument tas upp utan någon bara kort säger att du är dum, mer eller mindre. Det är en tråkig och antiintellektuell inställning. Exempel på det hela är att den här typen av inläggen tenderar att få svar i stil med "snyft, blev det jobbigt nu? Känner du dig kränkt nu din vita man?". Solklar härskarteknik som inte har några sakliga argument alls.

Det spelar ingen roll vad du skriver. De feminister som gormar och härjar som värst är de som definierar er.
Samma som i alla andra grupper..

Intressant observation. Jag håller delvis med, att åtminstone inom vetenskapen är feministerna papphattar och konspirationsteoretiker mer än något annat. Detta beror förstås på att politiserad vetenskap alltid måste styrka den politiska (rätta) ståndpunkten, medan riktig vetenskap går ut på att ta reda på sanningen oavsett vad den är, eller vad den innebär.

Rättelse.
"Den akademiska..."
Till skillnad från t.ex. Feynmann som menade att om du inte kan förklara ett fenomen för en amatör så att denna förstår, så har du inte själv förstått ämnet så tycker den akademiska feministen väldigt mycket om att slänga sig med en jargong som bara åsiktsfränder är bekanta med. Av någon märklig anledning är det mycket mycket svårare att förklara genusvetenskap och akademisk feminism än att förklara t.ex. kvantfysik eller kaosteori. Det är något suspekt med en vetenskap som bara går att förstå om man tror på den.

Förövrigt har jag vid tillfällen bedrivit fältstudier av hejblekk. Vari består det akademiskt storartade i hennes argumentation? Det enda hennes blogg och twittrande går ut på är att hon säger att det förhåller sig på ett visst sätt, någon argumentation har hon inte utan istället försöker hon blanda bort det faktum att det bara är hennes eget tyckande genom att krydda det med diverse akademiska termer som hon troligen har hittat på själv.

Jag tillhör ingen av dessa sorter, vilket dock inte innebär att jag inte delar vissa åsikter med vissa människor inom framförallt den liberala kategoriseringen av feminism.

Jag känner dock inte något behov av att sätta en titel på mina åsikter om jämnlikhet. Att tillskriva mig själv uttryck som feminist för att beskriva vad jag tycker är helt oväsentligt. Feminister har dock svårt att acceptera sådana avståndstaganden. Att inte beskriva sig själv som feminist är att vara dum i huvudet. Eller, det klassiska.

"Om du anser att män och kvinnor ska ha samma villkor, så är du feminist".

Riktigt så är det inte. Ovanstående skulle du kunna applicera på i princip allt. Det är ett förenklande av feminism, och är helt omotiverat.

En stor del av den feminism vi idag beskådar på Twitter och i media skiljer sig avsevärt från det som utgjorde feminism när det växte fram under 1800-talet. Det är svårt att likställa det Stuart Mill hävdade då med det Twitters femi-elit hävdar idag.

Med andra ord, så ser jag dels inte det nödvändiga i att tillskriva mig själv uttryck som feminist, samt så vill jag inte vara en del av det som idag anses vara feminism.

Önskar bara att någon politiskt engagerad vågar förklara att denna aktivt arbetar för jämnlikhet mellan män och kvinnor, samtidigt som denna vägrar beskriva sig själv som feminist.