Uppdrag Granskning om Rosengårdsskolan 23/10

"Det kan vara svårt att vänja sig vid den svenska skolkulturen för personer födda utomlands. Många kan inte hantera den låga disciplinen i Sverige och tappar därför all respekt för skolpersonal."

"När jag gick i skolan i Irak var det alltid uppställning på skolgården på torsdagar som en avslutande rutin för veckan. Innan vi gick ut till skolgården kontrollerade vi varandras skoluniformer. Det var en säkerhetsåtgärd som vi kompisar emellan hittade på för att undvika bestraffningar.

På skolgården stod alla elever på sina angivna platser i flera raka linjer med organiserade kommandon från klassernas representanter. Alla var knäpptysta och ingen rörde en fena i väntan på att rektorn kliver upp i rampen och beordrar en av klassernas representanter att hissa flaggan.

När flaggan var högst upp kom kommandot från biträdande rektorn och då sjöng vi alla några sånger för National Guarden samtidigt som våra små händer utformade en militär honnör till den stora bilden av presidenten som toppade skolans byggnad. För att komma helskinnad hem var det viktigt att sjunga, eller åtminstone mumla med.

Lärarna gick runt bland leden med långa trälinjaler för att knäppa till den som inte deltog aktivt. Ibland fanns det Baath partister, militära korrespondenter, som stod på rampen. Då var det extra viktigt att allt gick korrekt till. De små ”kycklingarna”, eleverna i första klass, stod alltid i första stapeln så att lärarna kunde rycka bort den som kissade på sig.

Ett år senare gick jag i skola i Sverige. Vi hade en klassamling utan vår lärare. Jag förstod inte så mycket av det som sades eftersom jag inte behärskade språket så bra. Allt jag kunde se var elever som hade fötterna på stolar och andra som satt på bänkarna och diskuterade om läraren hade rätt att tvinga en elev att spotta ut tuggummit under lektionen. Efter en kvart kliver läraren in. En elev skriker åt honom att dra för att mötet inte är slut. En annan ropade ordet ”bög” åt honom.

För mig tog det tid att rätta mig efter den nya svenska skolkulturen, men jag fortsatte att ha stor respekt för mina lärare och visade lättnad över att ha möjlighet att utrycka mig och inte vara rädd för kroppsliga bestraffningar eller militära besök."