Citat:
Ursprungligen postat av
ophiaghushannah
Vidare, med livsstils-kriminella så anser jag att föregående brott skall vägas in i det senaste brottets påföljd. I just detta fallet handlar det om en man som tidigare bland annat är dömd till 7 års fängelse för delaktighet i värderån på Landvetters flygplats.
Då förstår jag inte varför TR utdömer
minimistraffet...

beträffande grovt vapenbrott och våldsamt motstånd.
Vi säger så här. mannen är tidigare dömd till 7 års fängelse=84 månader.
Vid skötsamhet reduceras straffet till 2/3 av det ursprungligt dömda.
I det givna fallet= effektiv strafftid vid skötsamhet på 55 månader = 4,5 år.
Idioten muckar efter 4,5 år.
Han har då 2.5 års straffrabatt på det ursprungliga straffet.
Vid upprepad brottslighet och ny dom på 6 månaders fängelse så skall givetvis dessa 2,5 åren straffrabatt plussas på vid senaste/ny dom så att det egentliga straffet i detta fal blir ca 36 månader=3 år. Den dömde har här hädanefter också förverkat sin möjlighet till ännu en straffrabatt.
För livsstils-kriminella bör det inte heller finnas någon bortre gräns för det vi i dagligt tal benämner villkorlig dom. Det skall för dessa vara livstids villkor.
Begår du nya brott i egenskap av livsstilskriminell/yrkesbrottsling så bör du även få sitta av straffrabatten från din senaste volta. Varför ska samhället efterskänka den?
Gränsen för vad som ska kategoriseras livsstils-kriminell kan vi dra vid 2:a domen som renderar fängelse. Har du 2 domar som motsvara fängelse i straffskalan så bör det
efter det, inte finnas några förmildrande omständigheter vid utmätande av nytt straff.
Alla är värda en 2:a chans men 3:e gången gillt!