Är det bara jag som tycker att livet är för roligt för att kunna jobba heltid?

Man har ju förfan inte råd att jobba 75%....alla dessa jävla skatter, hyra och skit. Man måste ju tjäna nåt på det med. Oftast är det väl mellan 25 - 35% man får i fickan av 100% arbete :S Sen går detta till annat fuffens förr eller senare som måste göras...
söndrig bil, en fet böter för att man rökte en holk....fuck the system.

4-5 veckor semester per år? usch....

Klart man får pengar över trots allt, men det används på resor och annan hobbyskit som inte ens är 3% av året....

Minska ner på utgifterna då eller skaffa ett jobb med vettig inkomst.

Det skulle vara intressant att höra vad de som aldrig arbetat en dag i sitt liv tänkte på sin dödsbädd.

(har ej läst hela tråden)

Jag har levat ett liv av ömsom arbetande ömsom resande ömsom slappande.
Denna lilla utläggning kommer att låta enkel och löjlig:
Arbetar jag saknar jag alla mina intressen och det finns aldrig tid för dem.
Arbetar jag inte finns det inte nog med intressen och koncentrationen blir låg.
Gräset är grönare är kanske inte rätt uttryck för arbetar jag inte kan jag inte göra en del av intressena som jag tycker är roligast.
en evig rundgång som har fått mig att undra om jag inte skulle må bäst av att odla potatis på en åker bakom kyrkan i Eringsboda.

Det handlar om tid i slutänden. Gör det inte det? Vi har en begränsad tid här på jorden. Vi har en begränsad tid punkt slut.

Min mor började arbeta när hon var 15 och blev guldsmed på det enkla sättet. På den tiden var inte arbete ett alternativ. Men något som är intressant i hennes fall är att hon inte har några intressen. Hon har blivit deprimerad som pensionär.

Vi kan välja, kanske efter vår förmåga? Hur vi vill spendera våra liv. Ibland känner jag mig lycklig för jag känner inget behov av att ha en speciell sak. Då är vi tillbaka vid intressena och en bok är inte dyr och det finns många bibliotek.

Vi lever bara en begränsad tid och den är oroväckande kort. Ibland kan jag luta mig tillbaka och njuta av en stol som är mjuk. Men framgång kräver arbete.

Det viktigaste arbetet som utförs just nu är av vetenskapsmän som likt Newton vigt sitt liv till att utröna hemligheten med både livet och universum och dess olika krafter.

Kanske vi måste inse att just mitt liv är inte så värdefullt för någon annan än just mig. Det är där de flesta är. De har upptäckt att livet blir en aning värdelöst om inte jag existerar.

Håller helt med dig och känner igen mig exakt. Arbeta heltid är ett helvete, man missar så mycket av livet man blivit tilldelad. Jag jobbade själv på ett lager dag ut oxh dag in och insåg tillslut att man blir fråntagen all tid i livet som man kan göra roligare saker för. Så jag sa upp mig, packade mina väskor och drog i väg på flera månaders resa i bland annat usa och Asien. Det är det bästa jag någonsin har gjort och önskar alla människor att få uppleva det. Tycker så synd om människor som knegar 8-10 timmar om dagen och sliter ut sig och inte inser att livet är mer än att arbeta och tjäna pengar, de kommer förmodligen ångra sig sen :/

Hur som.helst måste man ha ett jobb för stt få in stålar, så jag började jobba med ett socialt jobb ca 75% och trivs otroligt bra nu.

Önskar dej lycka till med att hitta vad du söker, må bäst

Gillade ditt inlägg


Det är upp till var och en var de får in sina pengar ifrån. Vissa väljer att jobba på skitjobb 8 timmar om dagen och få en kass lön, andra väljer en lite smartare väg. Jag har valt min, och jag är nöjd. Jag är en person som kräver mycket fritid och tid för mig själv och ett heltidsjobb är något som tar ifrån mig den friheten. Det gäller att tänka utanför lådan hehe, göra det man tycker om och komma på ett smart sätt att överleva.

livet är kort, ja. redan när man var månader gammal började man ( dagis ) att vara upptagen 7-4. sen har det fortsatt, så på något sätt anser jag att det ligger i oss. när man börjar arbeta är det självklart en annan sak. men man får försöka tänka positivt! alla andra gör ju samma sak, då ska ja också göra det ( jobba ). och de timmar , 40 timmar i veckan kan jag offra utav mitt liv på ett arbete och uppskatta helg, semester, fritid, osv.

Jag tror man skulle uppskatta helgen även om man bara jobbade 30 eller 20 timmar så de behöver du nog inte oroa dig över. Folk sa säkert samma sak förr när de började prata om att inte jobba Lördagar.

Precis allt handlar om att överleva. Kan man hitta sin plats utan att det involverar föräldrar tror jag du har rätt.

Till de som har föräldrar som tycker att du är en jävligt billig och bra arbetskraft... Säg nej. (talar från egen erfarenhet.)

Livet handlar om annat än att vi ska anpassa oss efter våra föräldrar.

De som nu råkat ut för samma som jag har.

Har du tänkt att någonsin skaffa familj? I så fall glöm dina naps..

har sett många liknande trådar på sistone. Själv ser jag inget fel i att man jobbar mycket, jag menar, om man går tillbaka i mänsklighetens historia, tänk er långt tillbaka då människor var jägare (tänk filmen Apocalypto med gibson osv) så spenderade man säkert minst lika lång tid som vi gör idag på arbete, dock var avkastningen långt mindre då än nu. Dvs. då fick man mat på bordet och nånstans att leva, men hade fortfarande avsevärda risker, idag har vi, utöver mat på bordet och tak över huvudet, råd att köpa prylar som vi gillar (hobbies), råd att ta flera veckors semester per år, och kan chilla på helgen (förutsatt att ens arbete inte kräver helgjobb).

Människor har genom historien alltid spenderat stor del av sin tid på överlevnad (arbete), idag är det bättre än någonsin genom historien, att då gnälla om att man måste jobba 8h om dagen känns weird för mig. Missförstå mig rätt, jag säger inte att jag inte ser fram emot att stämpla ut för dagen, säger bara att det är en del av livet och det bara är att gilla läget, och att det var sämre förr och det är bättre nu. Ingen poäng med att var bitter. Vill man se mer utav livet kan man spara ihop stålar och resa runt i ett par månader och chilla, men förr eller senare så måste man fortsätta knega.

just my 2 cents.

Du kan prova att leva som indianerna gjorde innan de utrotades. De fiskade, dansade, satte på fina indianskor, och rökte på. De behövde ingen jävla konsumtion, onödig teknik eller skattetryck. Indianerna var bland de fattigaste på jordklotet men var lyckliga ändå. Lite som i boken och filmen The Beach.

Men som det är nu gäller det att göra det bästa av situationen. Jag sjukskrev mig från slutet av gymnasiet för att jobba heltid + helger vilket jag gjorde tills jag började plugga samma år. Jobbet var ett skitjobb med en tvåsiffrig timlön, pga depression och utbrändhet söp jag som fan på helgerna, jag kunde inte glömma jobbet annars. Jag var 19 år och bodde hemma så sparade lönen vilket gjorde att kontot växte eftersom jag saknade fasta utgifter. Men ponera en låginkomsttagarfamilj som måste gå upp 5 på morgonen för att köra flera mil till jobbet i storstaden som de inte har råd att bo i, har två gamla bilar som går sönder hela tiden och måste lämnas in på dyra reparationer, åker aldrig på semester ens inom Sverige, bor i ett halvdant hus, det finns inget utrymme för sparande, knappt pengar för fotbollsskor, en gång om året äter de tacos som då är lyxmat. Då är det fan inte långt från antidepressiva, det som håller låginkomsttagarna i livet är barnen.

Men för att komma tillbaka till det bästa av situationen. Jag har pluggat några år och själva studierna suger centralafrikansk HIV-smittad viagrapåverkad negerkuk. Dock sög mitt skitjobb ännu större kuk, kanske stamledaren till den föregående kuken. Med studierna äger jag dock min tid helt själv, det kanske är 14 veckor av över 3 år som jag har lagt ner över 40 timmar i veckan på så mestadels kan jag halvslappa. Att sitta vid datorn 8 timmar om dagen vid ett framtida jobb är väl sådär, men jag behöver åtminstone inte slita ihjäl mig fysiskt, och kan kanske porrsurfa, kolla flashback och söla lite vid kaffeautomaten. Dessutom till en på sikt dubbelt så hög lön som skitjobbet gav. Då kan jag utöva mina hobbies från fredag eftermiddag till läggdags på söndag, living for the weekend.
För mig är ofta en arbetad dag en bortkastad dag för mina hobbies och intressen. När jag kom hem gjorde jag endast praktiska saker som måste göras, resten av tiden satt jag vid datorn eller kollade på tv/film. Så jag kan lika gärna jobba 12 timmar som 8 timmar per dag, om jag tar ut det andra i en ledig dag eller i pengar för att få ännu mer livskvalitet på helgerna får vi se. Övertidspengar lockar, men det gör även en extra ledig dag i veckan. Det är stor skillnad på att ta helg torsdag eftermiddag jämfört med ett dygn senare.