Om jag förstått det rätt så är preskriptionstiden på stöld 5 år.
Om man då stjäl något, och sedan gömmer undan det i 5 år, är det då fritt fram att använda det?
Eller är det bara brottet man inte kan åtalas för?
Alltså om jag t.ex. stjäl stadens fontän, kan jag då montera upp den i min trädgård efter 5 år?
Eller om jag stjäl grannens motorsåg, kan jag då efter 5 år oblygt stå och kapa ved med den framför hans ögon?
Att stölden är preskriberad hindrar inte att brottet häleri alltjämt pågår (perdurerar). Du kan alltså dömas för häleri så länge du har kvar det stulna hos dig, och du kommer aldrig någonsin få behålla det eftersom det helt enkelt inte är ditt.
och du tar även risken att den rätta ägaren får reda på att du har dennes grejer !!! och då brukar det inte finnas någon preskriptionstid som gäller garanterat !!!
Att stölden är preskriberad hindrar inte att brottet häleri alltjämt pågår (perdurerar). Du kan alltså dömas för häleri så länge du har kvar det stulna hos dig, och du kommer aldrig någonsin få behålla det eftersom det helt enkelt inte är ditt.
Att stölden är preskriberad hindrar inte att brottet häleri alltjämt pågår (perdurerar). Du kan alltså dömas för häleri så länge du har kvar det stulna hos dig, och du kommer aldrig någonsin få behålla det eftersom det helt enkelt inte är ditt.
NJA 1984 s 564 vad gäller häleri och preskription och för köpt stöldgods (i god tro, dvs då man i regel inte gör sig skyldig till häleri) kan nämnas 4 § GFL. Den som stjäl något och sedan begär hälerigärningar har vi NJA 1985 s 796.
Stjäl man ett föremål, väntar ett par år och därefter säljer det sedan preskription för stöld inträtt, bör även säljandet vara preskriberat, trots att det är en hälerigärning. Enligt mig inte en tillfredsställande ordning.
__________________
Senast redigerad av Lindgren08 2013-09-26 kl. 02:09.
NJA 1984 s 564 vad gäller häleri och preskription och för köpt stöldgods (i god tro, dvs då man i regel inte gör sig skyldig till häleri) kan nämnas 4 § GFL. Den som stjäl något och sedan begär hälerigärningar har vi NJA 1985 s 796.
Stjäl man ett föremål, väntar ett par år och därefter säljer det sedan preskription för stöld inträtt, bör även säljandet vara preskriberat, trots att det är en hälerigärning. Enligt mig inte en tillfredsställande ordning.
Jag tolkar inte HD-avgörandena på annat sätt än att de i princip avser hälerigärningar som är "naturligt följande" på en stöld, av typen att man tillägnar sig egendomen eller förvarar den. Situationen att man en lång tid senare efter att stölden preskriberats säljer egendomen på blocket till undanpris bör vara en situation som utlöser självständigt häleriansvar. Man får annars den mycket märkliga situationen att försäljningen är straffbar för köparen men inte för säljaren.
Inlägget från lawline är märkligt på många sätt. Det är t.ex. uppenbart att varje person som tagit befattning med det stulna och som inte själv stulit det har en fristående preskriptionstid för sitt eget häleri.
Om man är lagd åt det hållet kan man fundera över om det som tjuv är straffritt att bruka det man stulit efter att stöldbrottet preskriberats.
Jag tolkar inte HD-avgörandena på annat sätt än att de i princip avser hälerigärningar som är "naturligt följande" på en stöld, av typen att man tillägnar sig egendomen eller förvarar den. Situationen att man en lång tid senare efter att stölden preskriberats säljer egendomen på blocket till undanpris bör vara en situation som utlöser självständigt häleriansvar. Man får annars den mycket märkliga situationen att försäljningen är straffbar för köparen men inte för säljaren.
Inlägget från lawline är märkligt på många sätt. Det är t.ex. uppenbart att varje person som tagit befattning med det stulna och som inte själv stulit det har en fristående preskriptionstid för sitt eget häleri.
Nu var jag visserligen onykter när jag skrev inlägget, men jag håller med om att varje ny person har en ny preskriptionstid. Men när jag läser NJA 1985 s. 796 så får jag uppfattningen av att stöldpreskriptionen kommer omfatta även andra hälerigärningar av den som stulit cykeln:
Den som har begått en stöld kan enligt vedertagen princip inte dömas särskilt för häleri beträffande den befattning som han efter brottet har tagit med den tillgripna egendomen. Att göra avsteg från denna princip för det fall att stöldbrottet är preskriberat är knappast förenligt med den ståndpunkt som enligt det anförda har intagits i frågan om preskription av häleribrottslighet som innefattar flera på varandra följande handlingar beträffande samma egendom. De sakskäl som härvid har anförts talar i samma mån mot en ordning, enligt vilken preskription skulle räknas för varje befattning av hälerikaraktär som tjuven tar med stöldgodset. Åtalspreskription av ett stöldbrott bör alltså som huvudregel anses omfatta också senare av gärningsmannen företagna åtgärder varigenom han har tillgodogjort sig egendomen eller försvårat dess återställande till ägaren; preskriptionstiden är därvid att räkna från det att stölden fullbordades.
Citat:
Ursprungligen postat av term
Om man är lagd åt det hållet kan man fundera över om det som tjuv är straffritt att bruka det man stulit efter att stöldbrottet preskriberats.
Om man skulle anse att olovligt förfogande / brukande är brott som är icke straffbara efterhandlingar till stöld, bör ju även dessa omfattas av preskriptionen. Nu vet jag inte om det faktiskt är så, men bara en tanke.
