Säger nog nästan alltid
sto. (Vilket jag misstänker att många som tror att de säger
stod faktiskt gör.

) Om det blir slutkonsonant, kan det nog lika gärna bli
stog som
stod. I
almanacka har jag nog ett schwa, alltså ett slappt ö-ljud, för den andra vokalen - varken a eller e således.
(Född och huvudsakligen uppvuxen i övre Norrland med sörländska föräldrar, med visst inslag av uppväxt i Jönköping i min tidiga bardom, och sedan trettiofem år med undantag för utlandsvistelser bosatt i Uppsala.)