vad ska jag göra med mitt liv? hjälp

jag är en kille på 18år, för 3 månader sen flyttade min familj från staden vi bott i 10 år till en större för att ingen riktigt trivdes där och det gick inte särskilt bra för mig. när dom flyttade bodde jag på behandlingshem vilket är en historia för sig. för cirka en månad sen fick jag flytta hem, vilket inte direkt var planerat då personal och soc var ganska bra överrens om att jag hade i alla fall 6 månaders behandling kvar, men så blev det. som det ser ut nu så sover jag i vardagsrummet på en madrass då det inte finns något rum över till mig. när jag fick flytta hem så fick jag också reda på att jag fått en gymnasieplats på en skola cirka 30min från mig, och allt kändes bra, jag såg ljust på framtiden. men just nu mår jag väldigt dåligt. där jag bor nu har jag en vän sen innan som tyvärr missbrukar vilket om jag ska vara ärlig skiter jag i, men det är inte lätt att ha roligt när han e hög som ett hus varje gång vi ses och jag helt sober. så nu går jag i skolan vilket jag trivs väldigt bra med då det var längesen jag gjorde något som var bra för mig, men jag har inga vänner, ingen tjej som gillar mig, inga intressen, är ganska socialt skadad då jag bott på behandlingshem en del av min ungdom. jag försöker hitta rutiner, någon hobby men inget passar mig. jag har försökt börja gymma ett antal gånger men det orkar jag inte med.
på senare tid har jag också börjat få väldigt jobbiga tvångstankar om allt man kan tänka sig. det går inte en dag utan att jag tänker på att bara köpa något som tar mig högt upp men har hittills alltid lyckats hålla ut. jag ska lämna urinprov 6 månader för mitt körkort också så om det skulle hända så skulle jag kunna säga hejdå till min frihet igen, men det är det som är det jobbiga. jag trivs inte ens. jag trodde att jag skulle leva som en kung när jag blev fri men allt känns förjävligt. har ingen livslust knappt och därför skriver jag desperat här med hopp om att någon ängel kommer med något lysande tips

Jobba stenhårt på att skaffa nya vänner. En ny gymnasieskola borde ju vara guld, gott om folk att försöka börja umgås med.

Sen borde du skaffa nån social hobby, nån sport eller förening eller nåt. Ytterligare ett sätt att hitta folk som du kan umgås med.

Det tar tid, du är på bra väg. Men du behöver få in mer positivt i ditt liv, och socialt umgänge är något av det mest stärkande som finns.

jo men jag vet inte vad som har hänt med mig, detta senaste året känns det som att min hjärna går på högvarv hela tiden, jag tänker tänker tänker men när jag väl är med folk har jag ingen aning om vad jag ska prata om...

Du är i en jobbig situation och har väl tappat fotfästet litegrann. Inget konstigt men nog så obehagligt.

Jag gissar att du tänker och funderar på allt som hänt dig och så har du hakat upp dig lite. Då låser det sig lätt. Dina problem är på inget sätt unika eller konstiga.

Du hade ju kontakt med soc, kan du återuppta kontakten där för lite mer stöd? Kanske nån att prata med, ditt liv verkar ju ha varit rätt jobbigt. Och de borde ju även kunna hjälpa dig till nån slags eget boende, det kan ju inte kännas kul att sova på madrass i ett storarum. Inget privatliv, ingen hemmakänsla, ingen tydlig plats man känner är bara ens egen.

har tänkt på det med att flytta med då det hade vart bättre att bo nära skolan , kunna ha vänner hemma etc. men problemet är att jag är inte helt fri, har vård i hemmet (LVU i hemmet), och jag är inte så säker på att dom e så sugna på det. har möte med soc på tisdag så ska ta upp en del med dom då och hoppas på att dom kan hjälpa mig