2CB-tripprapport
Effekten började kicka in på allvar ca en timme efter intag. Började gå över efter 4-5 timmar
Effekten var extremt mycket mer påtaglig än jag förväntat mig. Otroligt visuella upplevelser, jag SÅG verkligen färger överallt, objekt som flöt isär och objekt som flöt samman. Allt handlade om att fokusera och låta det man såg utvecklas vidare och inta nya former och färger. Det fungerade inte så att exempelvis en enorm orm dök upp på golvet ur tomma intet, utan det rörde sig om förvrängningar av faktiska saker i min omgivning.
Den största upplevelsen var dock det nya tankesättet, att "ett litet rum" i hjärnan låstes upp och jag såg allting på ett främmande sätt, ett medvetande som inte kan förklaras, som måste upplevas.
Känslan av att jag var "sammansmält" med min omgivning och att de fem sinnena flöt ihop och fungerade som en enhet.
Enigheten, att denna nya makalösa värld man kastades in i har upplevts av så otroligt många andra. Vi förstod varandra helt och hållet och verkade på så sätt kunna "förutspå" vad den andre skulle säga härnäst.
Jag tyckte mig se kopplingar och förklaringar till sånt jag inte tänkt på/lagt märke till förr. Tänkte flera gånger på filmen The Matrix, såg parallellerna till idén om att vi egentligen lever i en helt annan värld, som inte är uppbyggd på logik, tid och rum. Jag såg det "vanliga livet" som otroligt svartvitt och förutsägbart.
"Jag trodde att livet var ett dataspel och att jag genom drogen avslöjat sanningen." - citat från en rusrapport jag läste på Flashback i efterhand. Kände exakt samma sak!
Speglar kom att undvikas, då jag inte ville se mig själv och de brister man har. Även för att jag kunde förvränga mig själv alldeles för mycket, till den grad att det verkligen blev obehagligt.
Att visuellt experimentera med min kropp var ingen bra idé heller då jag för ett ögonblick föreställde mig att min hud var modellera som jag kunde dra i och forma om , vilket jag upplevde som obehagligt.
Svettades otroligt mycket och hade i början av trippen konstant gåshud.
Ibland kom vi varandra så nära mentalt att man kunde ana när den andre höll på att säga nåt otroligt djupt rotat och privat om sig själv, eller blev "för ärlig" till den grad att det kunde såra en. Den andre "kände på sig detta", och därför blev det stelt och alldeles tyst ett litet tag eftersom man själv tyckte sig kunna lista ut vad det var som inte fick nämnas av den andre, samtidigt som den andre "visste att man visste".
Sammanfattning: Otroligt att ha fått uppleva, men det blev alldeles för många intryck på en och samma gång; som att hjärnan vilken sekund som helst kunde explodera. Det gällde att hela tiden hålla sig på "verklighetsstigen" och tänka att hur obehagligt det än kan bli så går det förr eller senare över, för att man inte skulle spåra ur totalt. Ett rus som alltså ibland gav en känsla av obehag, men som även medförde otroliga och spännande nya upplevelser som inte går att beskriva.
Effekten började kicka in på allvar ca en timme efter intag. Började gå över efter 4-5 timmar
Effekten var extremt mycket mer påtaglig än jag förväntat mig. Otroligt visuella upplevelser, jag SÅG verkligen färger överallt, objekt som flöt isär och objekt som flöt samman. Allt handlade om att fokusera och låta det man såg utvecklas vidare och inta nya former och färger. Det fungerade inte så att exempelvis en enorm orm dök upp på golvet ur tomma intet, utan det rörde sig om förvrängningar av faktiska saker i min omgivning.
Den största upplevelsen var dock det nya tankesättet, att "ett litet rum" i hjärnan låstes upp och jag såg allting på ett främmande sätt, ett medvetande som inte kan förklaras, som måste upplevas.
Känslan av att jag var "sammansmält" med min omgivning och att de fem sinnena flöt ihop och fungerade som en enhet.
Enigheten, att denna nya makalösa värld man kastades in i har upplevts av så otroligt många andra. Vi förstod varandra helt och hållet och verkade på så sätt kunna "förutspå" vad den andre skulle säga härnäst.
Jag tyckte mig se kopplingar och förklaringar till sånt jag inte tänkt på/lagt märke till förr. Tänkte flera gånger på filmen The Matrix, såg parallellerna till idén om att vi egentligen lever i en helt annan värld, som inte är uppbyggd på logik, tid och rum. Jag såg det "vanliga livet" som otroligt svartvitt och förutsägbart.
"Jag trodde att livet var ett dataspel och att jag genom drogen avslöjat sanningen." - citat från en rusrapport jag läste på Flashback i efterhand. Kände exakt samma sak!
Speglar kom att undvikas, då jag inte ville se mig själv och de brister man har. Även för att jag kunde förvränga mig själv alldeles för mycket, till den grad att det verkligen blev obehagligt.
Att visuellt experimentera med min kropp var ingen bra idé heller då jag för ett ögonblick föreställde mig att min hud var modellera som jag kunde dra i och forma om , vilket jag upplevde som obehagligt.
Svettades otroligt mycket och hade i början av trippen konstant gåshud.
Ibland kom vi varandra så nära mentalt att man kunde ana när den andre höll på att säga nåt otroligt djupt rotat och privat om sig själv, eller blev "för ärlig" till den grad att det kunde såra en. Den andre "kände på sig detta", och därför blev det stelt och alldeles tyst ett litet tag eftersom man själv tyckte sig kunna lista ut vad det var som inte fick nämnas av den andre, samtidigt som den andre "visste att man visste".
Sammanfattning: Otroligt att ha fått uppleva, men det blev alldeles för många intryck på en och samma gång; som att hjärnan vilken sekund som helst kunde explodera. Det gällde att hela tiden hålla sig på "verklighetsstigen" och tänka att hur obehagligt det än kan bli så går det förr eller senare över, för att man inte skulle spåra ur totalt. Ett rus som alltså ibland gav en känsla av obehag, men som även medförde otroliga och spännande nya upplevelser som inte går att beskriva.
