Nej, det skulle jag inte säga. Om vi finner ett värde i att filosofera och på så vis skaffa oss större förståelse för vår omvärld så tycker jag att det är något positivt.
Citat:
Ursprungligen postat av
Libbero
Ja, till stor del så är det ju faktiskt så.
Judar var ledande i grundandet av Frankfurtskolan och har enormt stor del i spridningen av kulturmarxism och det mesta annat som har varit bidragit till senaste århundradets kulturella och moraliska förfall. Utan dem hade vi antagligen inte levt i ett samhälle med moralisk relativism på alla nivåer, där materialism och ytlighet är den nya religionen och där alla former av dekadens har normaliserats till den milda grad att till och med tänkande filosofer börjar ifrågasätta om det är dem själva som är dumma och som det är fel på när de inte spenderat helgen åt gangbangs med några välutrustade afrikaner, i stället för det samhälle som de råkar befinna sig i...
De som jag har kommit i kontakt med vad gäller Frankfurtskolan har varit Jürgen Habermas och Theodor Adorno. Varav den förra är inte jude och kom in mycket senare och den andra låter i princip likadant som du när det kommer till dekadensen i västvärlden. Förutom att Adorno ser det som en del av kapitalismens utveckling där allt förvandlas till livlösa objekt som ska köpas och säljas på en marknad medan du, som jag förstått det hela, är av motsatt åsikt vad gäller kapitalism.
Just det som brukar betecknas som "kulturmarxistiskt" här på flashback och på många andra ställen på internet tycker jag till större del härstammar från dekonstruktivistiska tankegångar från den franska postmodernismen; där tänkare som Derrida, Foucault, Lyotard, Lacan och Baudrillard haft som störst inflytande. Och av de fem så är nog Foucault den som påverkat mest - och han är, skulle jag säga, rätt långt ifrån Frankfurtskolan och marxismen och än mer närmare Nietzsche och fenomenologin.
Så din idéhistoriska förklaring ger jag inte mycket för.
Att reducera allting som man ser som ett problem i samhället till "kulturmarxism" är något som jag förstått är rätt populärt bland nyliberaler, konservativa, reaktionärer och nationalister här på FB. Det är väl egentligen ingenting jag ska klaga på då det ter sig rätt vanligt att skapa referensramar och språk som gör världen mer koherent och begriplig för ens gelikar - det som postmodernismen Lyotard skulle kalla för
narrativ. Det är ungefär som när feminister vill centrera all problem i världen till Patriarkatet eller som kommunister vill få allting till borgerligheten och kapitalismen när det kommer till fördärvarna av freden, jämlikheten och friheten. Reduktionism, antar jag, är en viktig del i skapandet av sin politiska identitet.