Tips på hur man kan lära sig förlåta sina föräldrar och syskon?

Det är omöjligt för mig känns det som. Jag är 29 år och kan fortfarande inte förlåta mina föräldrar för min uppväxt. Jag måste lära mig förlåta innan det är för sent. Och för att kunna få ett bra liv. Ett liv där man inte kan förlåta är ett helvete, man förslavar sig själv, det är en cancer. Jag har gått till psykiatrin flera gånger och jag har inget förtroende överhuvudtaget för psykiatrin. Så säg helst inte psykiatrin. Jag tror personligen att andlighet är A och O. Jag funderar även på att testa psykedeliska svampar.

Vet ju inget om din uppväxt, så undrar lite hur svamparna skall hjälpa dig?
Förlåta sig själv är en sak och fixa till minnen, men att förlåta andra är väl inte riktigt samma grej.

Psykiatrin är bra, för dom som själva gör jobbet. Precis som att ett gym inte förvandlar sina medlemmar till hunkar med 6-pack sålänge dom betalar varje månad.

På samma sätt funkar psykiatrin, det kryllar av losers som går till sin psykolog, eller sina självhjälpsmöten, eller sin guru på yogakursen, och hoppas på att något utanför ska lösa deras problem. Dom vet inte hur men dom är övertygade om att det kommer gå.

- Jag behöver lite tid för att kurera mig, så jag sjukskriver mig
- Jag är åtminstone på rätt väg
- Jag håller på och bearbetar min barndom
- Jag är i en process just nu...

... några vanliga fraser från dessa människor.

Lösningen för dig? Well, först och främst så har du inte ens berättat om det finns specifika händelser, men jag förmodar att det gör det. (Som du inte kan förlåta)
Du kanske inte ska försöka lära dig att förlåta så du kan vara lycklig,

du kanske ska vakna från din illusion som är:

Den dagen jag kan förlåta det oförlåtliga så är jag lycklig.

Kom ihåg, om du inte förlåter så kan du fokusera på annat, umgås med människor som är vettiga och slå inte på dig själv för att du inte kan förlåta. Förlåt dig själv istället för att du har gjort det till ett fel hos dig när det egentligen handlar om dom.

Genom att inse att dina föräldrar har gjort det bästa de har kunnat även om det kanske är svårt att se/förstå. Dina föräldrar är offer för sina föräldrar på samma sätt som du är offer för dem. När du tagit den insikten till ditt hjärta går det framåt. Ha tålamod, det tar tid att vända en ond spiral men det blir sakta men säkert bättre och bättre för varje dag du "förlåter"

LL

Idiotiskt jävla inlägg. Du visar med all önskvärd tydlighet att du inte har någon erfarenhet av psykiatrin, inte har någon erfarenhet av livet, samt att du är ett får.

Jag tror att religion kan vara det bästa, kristendom, buddhism etc samt psykedeliska droger som svamp, ayahuasca etc. Det här verkar inte vara något ämne som engagerar flashback. Jag hänger mest på andra forum numera för flashback är så in i helvete hjärntvättade.

Du behöver inte förlåta någon i ditt liv, du behöver enbart acceptera att situationen var sådan som den var vid det tillfället. Förlåtelse är överskattat, acceptans är det inte.

Det är väl samma sak? Med förlåta menar jag inte att man godkänner deras beteende utan att man släpper stenen man själv bär på. Att inte förlåta är att dricka gift och vilja att någon annan ska dö av det. Det är man själv som lider. Att förlåta är något man gör för sig själv, för att själv kunna gå vidare och må bättre, inte för den man förlåter. Den man förlåter kan vara död, det gör ingen skillnad. Om mina föräldrar dör idag så kan jag bära på agg mot dem i trettio år framåt och det är bara jag som lider av det, jag förslavar mig själv.

Förlåta gör du för någon annan, accepterar gör du för dig själv. Du får helt enkelt acceptera att livet inte är direkt trevligt och ta ansvar för dig själv. Du kan såklart ha ett agg, men ofta hjälper det att förstå att föräldern är svag och vek.

Fel. Förlåta gör man för sig själv. Det är ett vanligt missförstånd.

men fan vad flashback är segt emellanåt. kom igen.

Vet inte om det finns någon slags genväg till att kunna lita på och bygga en ny relation till din familj. Jag skulle kunna tänka mig att först när du kan på något sätt förstå varför din familj gjort som dem gjort eller när du känner att den delen av ditt liv är över och att du nu lever ett liv som inte påverkas av deras fel mot dig, först då kan du nog förlåta dem.

Sen vet ju inte jag vad dem gjort mot dig, vissa saker är ju oförlåtliga men jag skulle gissa på att personen som blivit utsatt för något måste ha på något sätt kommit till freds med alla minnen från den tiden. Efter det kanske man iaf kan börja träffas under normala omständigheter och bygga upp en ny relation på det sättet.

Har man inte arbetat igenom alla negativa händelser kommer man nog bara bli upprörd varje gång man träffar personen i fråga som utsatt en för något. Eftersom det då fortfarande är för "färskt".

EDIT: Jag läser inte så noga men märkte nu att du funderar på svampar. Hur erfaren är du med droger? Jag personligen har aldrig provat svamp eller LSD men har upplevt en del hemska saker under drogrus och vad jag förstår så är det inte ens nära av hur hemskt det kan bli under psykedeliskt rus. Se till att du känner dig bekväm och säker innan trippen om du nu gör det. Jag har inte för avsikt att skrämmas för mycket men som jag förstår det så kan det bli den värsta upplevelsen i ditt liv om det går fel och har läst historier om folk som velat ta livet av sig pga ångest under ruset.