Vad är magnetism egentligen?

Vad är det egentligen som händer när en magnet attraherar en metallbit, och då menar jag ner på den mest fundamentala nivån

En av de största genierna vi haft,Richard Feynmann fick just den frågan och maken till drygt svammelsvar har jag nog aldrig hört, (du är för dum för att förstå var väl kontentan)

http://www.youtube.com/watch?v=wMFPe-DwULM

En sökning på google youtube eller wikipedia ger inte heller nåt svar på vad som egentligen händer i det magnetiska fältet. Svaret man får där är alltid den samma svar, elektronens spinn ger upphov till magnetiska fält och en metallbit i detta fält kommer då att påverkas. Sen är det stopp, inte ett ord om hur det faktiskt går till.

Vad är det som skapar och hur funkar egentligen den attraktiva magnetiska kraften

Fått det beskrivit för mig att den repulsiva kraften förmedlas av virtuella fotoner som då skulle skickas ut från tex elektronen och "putta" bort en annan elektron som närmar sig, känns inte som hela sanningen...

Nån som har koll på detta och sitter på en bättre förklaringmodell än Feynmann?

Den som sitter på en bättre förklaringsmodell än Feynman kan med rätta förbereda sig på en resa till Stockholm i december, om du förstår vad jag menar.

Ett ord, elektronspinn!

Jag tycker han svarar alldeles ypperligt. Det var ett oerhört bra svar. Mycket pedagogiskt.



Personligen skulle jag absolut inte hävda att jag till fullo förstår magnetism. Förmodligen skulle någon här kunna komma upp med en betydligt enklare förklaring, men den skulle bara leda till att du tror att du förstår utan att du gör det.


EDIT:
Jag tittade på filmen medan jag skrev inlägget. Nu har jag sett klart det, och det var verkligen ett häpnadsväckande bra svar. Jag kanske inte blev så mycket klokare när det gäller magnetism (lite dock) men jag fick en helt ny insikt i vad det innebär att förstå något.

http://www.math.ucr.edu/home/baez/ph...particles.html

edit: kort beskrivning av innehållet: jo, man kanske kan se det som att de kraftförmedlande partiklarna faktiskt "knuffar" på de magnetiska objekten och att det är det som ger upphov till både repulsiv och attraktiv kraft. För att förklara attraktion åberopas osäkerhetsprincipen och Baez menar att den gör att riktningen på det momentum kraftbärarna överför kan vara åt vilket håll som helst.

Ett häpnadsväckande bra svar Tog ju fyra försök innan gubben ens förstod frågan

Som du själv skrev så vet du ju inte mycket mer om magnetism än innan de 7 minuter långa svaret hur kan det vara ett bra svar?

Säg att du frågar nån efter närmaste sjukhus efter 7 minuters utläggning om sjukvård på 1700-talet medicinmän i afrika och annat oväsenligt.Tänker du då jag har fortfarande ingen aning om vart sjukhuset ligger men fan vilket bra svar

Hoppas du får bara sådana här idiotsvar resten av ditt liv får vi se hur ypperligt du tycker att det är

Tack det var bästa förklaringen hittills

Du skrev att kontentan av svaret var att du är för dum för att förstå. Det här kanske kommer som en oerhörd chock för dig, men testa att suga på tanken att det faktiskt kan vara så.

Egentligen menar han väl inte att du är för korkad, utan snarare att du vet för lite. Han kanske har lagt åratal av universitetsstudier för att förstå magnetism på djupet, och nu begär du att han ska förklara det för dig så att du förstår, och tycker att han är dålig för att du inte förstår. Ser du inte hur orimligt det är att begära det?

Jämför med matematiken. Där kan man också fråga varför om allting, och till slut kommer vi att komma till axiomen som vi själva har bestämt hur de ska se ut.

I fysiken finns viktiga skillnader. Vi vet inte hur långt vi har kvar till dess motsvarighet till matematikens axiom. Vi kanske aldrig kommer dit, och oavsett om vi gör det eller inte så blir vi inte så mycket klokare av det. Om vi kommer dit får vi inga svar på varför de axiomen ser ut så, eftersom de helt enkelt bara är så. Om vi inte kommer dit så kommer vi fråga varför i all oändlighet.

Jag tror att det här är ett bra exempel på det jag sa tidigare. Nu har du lurat dig själv att du tror att du förstår.

Den här tråden har rätt ut några frågetecken för mig tidigare. Magnetfält är en konsekvens av elektriska fält i rörelse enligt relativitetsteorin.

Om man ska försöka sig på ett lite längre svar så finns det egentligen två frågor. (i) Vad är magnetiska krafter? (ii) Hur kan vi förklara magnetiska krafter från makroskopiska föremål med en mikroskopisk modell?

Feynman försöker förklara problemet med den första frågan. Så vitt vi vet är den elektromagnetiska växelverkan fundamental (i alla fall vid energier lägre än vad man hittar utanför partikelacceleratorer och förhållanden liknande universum strax efter Big Bang). Svaret på frågan "vad är det som gör att magneter dras mot (eller knuffar bort) varandra?" är "det elektromagnetiska fältet". Men det är lite av ett fusksvar eller en tautologi.

Låt oss tänka efter: vissa föremål uppvisar en viss sorts kraft, de kan dras mot varandra eller knuffa bort varandra, och vänder man på ett av föremålen byter man mellan de här två möjligheterna. Kraften avtar med avståndet. Om man strör järnspån över kan man se att ett visst mönster bildas. Vi kallar sådana här föremål för magneter och säger att de påverkar med magnetiska krafter. Vi kan också observera något som vi kallar för elektrisk laddning och elektriska krafter. Experiment visar att elektriska och magnetiska krafter hör ihop: en elektrisk ström kan få en icke-magnet att bete sig som en magnet (en elektromagnet).

Vi kan införa det elektriska fältet som i varje punkt ger kraften på en elektriskt laddad partikel i den punkten, och det magnetiska fältet som i varje punkt ger kraften på en liten (stav)magnet i den punkten. Då visar Faradys berömda experiment att när det magnetiska fältet ändras i tiden uppstår ett elektriskt. Maxwell visade sedan att också det omvända funkar och gav ett system av ekvationer som beskriver båda fälten tillsammans. Efter Einstein insåg man att man borde se på det som ett enda fält, det elektromagnetiska fältet. Att prata om elektriskt och magnetiskt fält är bara en uppdelning, och den är faktiskt relativ.

Men som sagt, utanför partikelacceleratorer tar det egentligen slut där. Tack vare Feynman (han fick som sagt nobelpris för det) och andra har vi ekvationer som talar om precis hur det elektromagnetiska fältet funkar, men vi har ingen mer fundamental teori. Nu kommer vi lite till Feynmans poäng: vi kan inte säga att det elektromagnetiska fältet fungerar som ett gummiband, eller en fjäder, eller något annat, för fjädrar och gummiband funkar som de gör precis på grund av det elektromagnetiska fältet.

Svaret på (ii) kan du hitta i evolutes klassiska tråd Vad är magnetism?

Kanske? Åratal? Han fick ett nobelpris för det.

Du får förstås tycka vad du vill om gubben, men om du vill lära dig om kvantmekanik skulle du komma långt bara genom att lyssna på några föreläsningar med honom; vilket blir svårt om du dömer ut honom redan nu. ^^

Man får reda på varför man inte "vet." Det kräver förstås att man funderar på saken med ett öppet sinne, även om han serverar det på ett silverfat i mitt tycke.

Det är rätt ovanligt med folk som kan leva med att inte (tro sig) veta; det bästa man kan göra är att bidra med information och försöka att inte ramla i samma fälla själv.

"A state of conclusion is dead. I much prefer a state of confusion!" ^^

Jag skrev inte alls att jag är för dum för att förstå, jag menade att Feynmann tyckte reportern var för dum att förstå.