Kort bakgrundsfakta:
Jag har sedan länge haft problem med alkoholen (I min andra tråd går det att läsa om mitt liv och hur det ser ut) dock har det blivit bättre nu, mycket tack vare Badsituations inlägg ( https://www.flashback.org/sp42831867 ) Men jag har tagit det ett steg längre.
Nu till dagens historia:
Det började vid 07 tiden imorse:
Jag kommer hem efter en riktigt trevlig natt i lastbilen då karlavagnen ljudit i högtalarna som den ljuvaste vaggvisa med min mors lena läppar tätt mot mitt spädbarnsöra, där diverse knarkare och gamla kärringar har velat höra låtar, allt från Sven Ingvars till Phleng Chat. Ljuvligt och stillsamt en klar natt som denna. Telefonen har vart tyst, både samtal från en pratglad chef och en fru där hemma som ska diskutera allt mellan blöjbyten på eventuellt kommande ungar till att barnen ska bli potentiellt skolskjutande ungdomar. En helt kart i mina ögon underbar natt, tänker jag.
Det börjar med att jag parkerar chassit och linken borta vid grusplanen längst ner på gatan vid fotbollsplanen som jag alltid gör när jag ska ta helg. Det är tyst, fåglarna kvittrar och ekot från Emma Knyckare som försöker göra sig lustig i P3 Morgonpasset. Jag skrattar lite åt henne medan jag vevar stödben och längtar efter att få sova några timmar innan man ska köra igång med helgens sysslor.
När jag backar in min lastbil på uppfarten kommer grannen och vinkar, jag undrar vad det är som står på och öppnar dörren för att sedan höra hans skånska dialekt vråla in i hytten att hans förbannade vinbärsbuske måste bort och bilen hans orkar inte dra loss den från roten. Jag lugnar ner han med att jag kan dra loss den åt han bara jag får sova några timmar då jag är inne på min 14:e arbetstimme, han godtar det och tackar för sig.
Jag går in, får min sköna sömn som varar fram till klockan 10.00 (ca tid) då jag vaknar upp av den mest kärleksfulla pungspark man någonsin kan få av sin sexåriga dotter. Hur kan man bli arg då, när man legat ute på jobb i 4 dagar och ser henne komma i svanhopp men en pussmun större än hennes mamma har när hon suktar efter penis värre än den kåtaste lejonhonan i hela flocken?
"Jag måste gå på toaletten" tänker jag efter nattens coca-cola frossande då Eddie Meduzas alkoholmissbruk kan verka milt mot hur mycket cola jag sänkt under natten. Jag klämmer ur mig dom få droppar jag kan medans pungkulorna sitter kvar någonstans mellan magsäcken och lungorna, i svedan och värken jag står där och pressar hör jag dörren plinga likt krigssignalen ljuder den första varje måndag.
Frugan öppnar dörren och det visar sig att det är grannen som så gärna vill bli av med sin vinbärsbuske står där, inga problem säger jag "Vi ses om 5 min, ska hoppa i brallorna bara" var mina exakta ord då (som jag ångrar nu).
Jag hoppar i mina byxor och går ut till mitt vidunder. 720 hästkrafter kombinerat med en 12-växlad låda gör att jag skulle kunna slita bort grunden från hans hus om jag så hade velat det. Jag hör V8an mullrar igång och ljudet ur dom raka rören tröttnar jag aldrig på, jag gasar lite extra för att jag har en vild fantasi om att frugan ska bli lite kåtare då. Åker iväg på 4an låg för att få det dova, mörka och ljuva ljudet som får rutor att skallra och småler lite medan Stiftelsen spelas på radion, jag höjer volymen, inget kan få mig att må bättre just nu.
Jag kommer fram till grannen en bit ner på gatan, han har monterat bort staketet så jag backar in mot busken. Han har en stropp, den ska klara 10 ton. Det borde fungera tycker jag och vi sätter den likt en hängsnara runt roten på djävulsbusken och fäster den andra änden i spärrkroken som låser kingpin på trailern.
Nu börjar problem 1:
Innan vi börjar kommer gubben ut med en varsin grogg. Jag vet att jag inte borde, jag har ju varit så duktig. Men solens sken den senaste veckan har frestat mig till maximum, jag har verkligen fått testa mina gränser. Det rinner i min mun, jag är så sugen. Jag undrar hur det smakar. Kan det vara Citron? Eller är det Jordgubb? Sommarsmakerna blandat med ett ljuvligt rus gör mig exalterad, jag vet inte vilket håll jag ska titta åt.
Med ångest i kroppen sprider sig suget efter alkohol likt en löpeld genom min kropp. I stundens hetta så sveper jag den ljuvligaste sommardricka min strupe någonsin haft rinnande genom sig. Min kropp skriker efter mer, min hjärna säger åt mig att det var dumt att dricka den. "Tänk på din familj w3s" går genom mitt huvud, men mina hjärnhalvor har slagsmål just nu.
Jag hoppar in i min lastbil och ska dra loss roten av grannens problem. Börjar på växel 3 hög, det går inte. Går ner på 3 låg och lägger mig på 1500 varv, ingen respons. Bestämmer mig nu för att om kriget redan är startat, så kan vi ju lika gärna vinna det på en gång. Tankarna i mitt huvud är rör sig som om det vore krig mellan Danmark och Ryssland, ett krig som är vunnet redan innan det startade.
Ack vad fel det visade sig att jag skulle ha, djävulen höll sina klor i sin buske skulle det visa sig, jag sliter loss vändskiva och dess fästen. busken står pall. Nåja det finns inget mer jag kan göra nu så jag åker hem och parkerar.
Efter en stund så känner jag ju att alkoholens huggtänder sitter i min kropp värre än en vampyr som inte har fått mat på flera dagar, så jag bestämmer mig för att lägga mina bekymmer framför mig och vänta på måndagen då Scania kan lösa detta mot en faktura som kommer äta mig levande.
Nu ropar jag på frugan som är nere och lagar mat som den trogna kåtlaman hon är, jag skriker "Jag åker ut med mina inlines på en vända, vi ses snart" och med en busunges steg stampar jag ned för trappan tills jag når källardörren, där hör jag den ljuva, mjuka, varma och inbjudande rösten som alla trogna, kärleksfulla karlar vill höra av sin diskmaskin "Jag älskar dig gubben". Med snabba steg går jag fram, smeker hennes runda fina stjärt och ger henne en puss på kinden och säger "Jag älskar dig till månen och tillbaka" toffel som man är.
Nu är kvällen gjord tänker jag, ner i källaren och tar djupa klunkar ur min flaska hemkört som jag så fint gömt undan bland barnkläder som är så gamla så inte ens min farfar använde dom när han var liten. Sagt och gjort, på med mina inlines och är ganska lycklig med livet, men såklart. Jag måste ju ha med mig sprit tänker jag.
Jag hittar en 50 cl flaska och tänker att den får duga, men en liten tumör bak i mitt huvud irriterar mig medan jag är på väg ut. Den säger "Inte fan räcker väl det där lilla, dricker du det är du ändå full så då kan du ju lika gärna dricka allt, straffet av frugan blir ju inte värre om du dricker allt eller lite".
Tyvärr får tumören bestämma så jag häller tillbaka allt i min gamla hårda 4-kroners coca-cola flaska tänker att den får agera gigantisk fickplunta medan jag är ute. Jag åker ut för gatan, det här känns bra. Det börjar luta lite nedåt, jag kommer på att när jag åkte som värst för 10 år sedan så tog jag bort bromsen. "Det här är inga problem, jag var ju kung på min tid" glad i hatten som man var. Jag rullar ned för backen och allt går som den bästa skolskjutningen som någonsin ägt rum så jag bestämmer mig för att korka upp i farten och dricka lite av den drycken jag tillverkat på egen hand en gång i tiden, och det gick ju bra. 4 stora djupa klunkar nådde min mage likt en skärbrännare, jag mår underbart och allt flyter på. Vilken dag.
Senare kommer vi ner till den stora backen, självsäkerheten på topp och med ruset som viskar i örat likt den bästa kompis som övertygar att det är ingen fara att ösa på så är jag ju inte den som säger nej till det. När vi är uppe i något jag skulle vilja kalla topp-fart så tar jag mig en till klunk av livets dryck, samtidigt plingar det till i mobilen. Jag, jag som bara jobbar och är med familjen har fått ett SMS. Det kanske är någon kompis som vill något? Någon gammal flamma som vill flörta lite oskyldigt? Vad som helst, jag var nyfiken. I vad jag skulle vilja uppskatta det som 150 km/h sliter jag upp telefonen med munnen full av hembrygd sötma och börjar läsa, det visade sig vara min Mamma som undrade vad våran dotter önskade sig i present.
Vad jag däremot inte uppfattade var T-korsningen om 10 meter och staketet som avslutade vägen, jag gör en frivolt likt det finaste simhoppet i Svensk historia och landar rakt på axeln, det tog inte många sekunder innan jag insåg att mitt nyckelben var brutet. Jag skakar av mig det värsta och börjar inse verkligheten, jag går på knä och letar upp min telefon för att ringa efter hjälp, mitt största misstag här är nog att jag hittar spriten före telefonen.
Jag tänker i min vildaste fantasi att spriten är lika bra som bedövning tills jag kan få hjälp så jag super i mig dom största klunkarna jag någonsin kan få i mig, var på jag kollar ner på mitt ben, armbågar och handflator. Det blöder, det blöder jävligt mycket. Det krävs ju ingen professor i medicin för att förstå att blod förtunnas av sprit och att det blöder ännu mer när man druckit det.
Jag kollar upp, med blod på hela min kropp likt en zombie som frossat i sig på en ikea affär med instängt folk, jag inser att jag ligger på gräsmattan innanför ett staket till ett dagis. Inte vilket dagis som helst, min dotters dagis.
Jag hittar min telefon, jag ringer min fru och förklarar situationen. "Måtte hon inte märka att jag har druckit" går tankarna i mitt huvud hela tiden. "Jag har ju lovat".
Det tar ca 10 minuter sen dyker hon upp, med en dotter i baksätet som gråter floder som skulle få tsunamivågen att likna ett spädbarn, dom har av en olyckshändelse backat över hennes nya kattunge på väg ut från garageuppfarten. Med en fru som är galen över mina dumheter och en dotter som gråter oavbrutet medans jag har så ont så jag vill slå huvudet genom framrutan på bilen lyckas jag äntligen övertala dottern att kattjäveln är på månhelvetet med farfar och farfar ska ta hand om katten tills hon kommer dit så åker vi vidare mot sjukhuset.
Jag har sedan länge haft problem med alkoholen (I min andra tråd går det att läsa om mitt liv och hur det ser ut) dock har det blivit bättre nu, mycket tack vare Badsituations inlägg ( https://www.flashback.org/sp42831867 ) Men jag har tagit det ett steg längre.
Nu till dagens historia:
Det började vid 07 tiden imorse:
Jag kommer hem efter en riktigt trevlig natt i lastbilen då karlavagnen ljudit i högtalarna som den ljuvaste vaggvisa med min mors lena läppar tätt mot mitt spädbarnsöra, där diverse knarkare och gamla kärringar har velat höra låtar, allt från Sven Ingvars till Phleng Chat. Ljuvligt och stillsamt en klar natt som denna. Telefonen har vart tyst, både samtal från en pratglad chef och en fru där hemma som ska diskutera allt mellan blöjbyten på eventuellt kommande ungar till att barnen ska bli potentiellt skolskjutande ungdomar. En helt kart i mina ögon underbar natt, tänker jag.
Det börjar med att jag parkerar chassit och linken borta vid grusplanen längst ner på gatan vid fotbollsplanen som jag alltid gör när jag ska ta helg. Det är tyst, fåglarna kvittrar och ekot från Emma Knyckare som försöker göra sig lustig i P3 Morgonpasset. Jag skrattar lite åt henne medan jag vevar stödben och längtar efter att få sova några timmar innan man ska köra igång med helgens sysslor.
När jag backar in min lastbil på uppfarten kommer grannen och vinkar, jag undrar vad det är som står på och öppnar dörren för att sedan höra hans skånska dialekt vråla in i hytten att hans förbannade vinbärsbuske måste bort och bilen hans orkar inte dra loss den från roten. Jag lugnar ner han med att jag kan dra loss den åt han bara jag får sova några timmar då jag är inne på min 14:e arbetstimme, han godtar det och tackar för sig.
Jag går in, får min sköna sömn som varar fram till klockan 10.00 (ca tid) då jag vaknar upp av den mest kärleksfulla pungspark man någonsin kan få av sin sexåriga dotter. Hur kan man bli arg då, när man legat ute på jobb i 4 dagar och ser henne komma i svanhopp men en pussmun större än hennes mamma har när hon suktar efter penis värre än den kåtaste lejonhonan i hela flocken?
"Jag måste gå på toaletten" tänker jag efter nattens coca-cola frossande då Eddie Meduzas alkoholmissbruk kan verka milt mot hur mycket cola jag sänkt under natten. Jag klämmer ur mig dom få droppar jag kan medans pungkulorna sitter kvar någonstans mellan magsäcken och lungorna, i svedan och värken jag står där och pressar hör jag dörren plinga likt krigssignalen ljuder den första varje måndag.
Frugan öppnar dörren och det visar sig att det är grannen som så gärna vill bli av med sin vinbärsbuske står där, inga problem säger jag "Vi ses om 5 min, ska hoppa i brallorna bara" var mina exakta ord då (som jag ångrar nu).
Jag hoppar i mina byxor och går ut till mitt vidunder. 720 hästkrafter kombinerat med en 12-växlad låda gör att jag skulle kunna slita bort grunden från hans hus om jag så hade velat det. Jag hör V8an mullrar igång och ljudet ur dom raka rören tröttnar jag aldrig på, jag gasar lite extra för att jag har en vild fantasi om att frugan ska bli lite kåtare då. Åker iväg på 4an låg för att få det dova, mörka och ljuva ljudet som får rutor att skallra och småler lite medan Stiftelsen spelas på radion, jag höjer volymen, inget kan få mig att må bättre just nu.
Jag kommer fram till grannen en bit ner på gatan, han har monterat bort staketet så jag backar in mot busken. Han har en stropp, den ska klara 10 ton. Det borde fungera tycker jag och vi sätter den likt en hängsnara runt roten på djävulsbusken och fäster den andra änden i spärrkroken som låser kingpin på trailern.
Nu börjar problem 1:
Innan vi börjar kommer gubben ut med en varsin grogg. Jag vet att jag inte borde, jag har ju varit så duktig. Men solens sken den senaste veckan har frestat mig till maximum, jag har verkligen fått testa mina gränser. Det rinner i min mun, jag är så sugen. Jag undrar hur det smakar. Kan det vara Citron? Eller är det Jordgubb? Sommarsmakerna blandat med ett ljuvligt rus gör mig exalterad, jag vet inte vilket håll jag ska titta åt.
Med ångest i kroppen sprider sig suget efter alkohol likt en löpeld genom min kropp. I stundens hetta så sveper jag den ljuvligaste sommardricka min strupe någonsin haft rinnande genom sig. Min kropp skriker efter mer, min hjärna säger åt mig att det var dumt att dricka den. "Tänk på din familj w3s" går genom mitt huvud, men mina hjärnhalvor har slagsmål just nu.
Jag hoppar in i min lastbil och ska dra loss roten av grannens problem. Börjar på växel 3 hög, det går inte. Går ner på 3 låg och lägger mig på 1500 varv, ingen respons. Bestämmer mig nu för att om kriget redan är startat, så kan vi ju lika gärna vinna det på en gång. Tankarna i mitt huvud är rör sig som om det vore krig mellan Danmark och Ryssland, ett krig som är vunnet redan innan det startade.
Ack vad fel det visade sig att jag skulle ha, djävulen höll sina klor i sin buske skulle det visa sig, jag sliter loss vändskiva och dess fästen. busken står pall. Nåja det finns inget mer jag kan göra nu så jag åker hem och parkerar.
Efter en stund så känner jag ju att alkoholens huggtänder sitter i min kropp värre än en vampyr som inte har fått mat på flera dagar, så jag bestämmer mig för att lägga mina bekymmer framför mig och vänta på måndagen då Scania kan lösa detta mot en faktura som kommer äta mig levande.
Nu ropar jag på frugan som är nere och lagar mat som den trogna kåtlaman hon är, jag skriker "Jag åker ut med mina inlines på en vända, vi ses snart" och med en busunges steg stampar jag ned för trappan tills jag når källardörren, där hör jag den ljuva, mjuka, varma och inbjudande rösten som alla trogna, kärleksfulla karlar vill höra av sin diskmaskin "Jag älskar dig gubben". Med snabba steg går jag fram, smeker hennes runda fina stjärt och ger henne en puss på kinden och säger "Jag älskar dig till månen och tillbaka" toffel som man är.
Nu är kvällen gjord tänker jag, ner i källaren och tar djupa klunkar ur min flaska hemkört som jag så fint gömt undan bland barnkläder som är så gamla så inte ens min farfar använde dom när han var liten. Sagt och gjort, på med mina inlines och är ganska lycklig med livet, men såklart. Jag måste ju ha med mig sprit tänker jag.
Jag hittar en 50 cl flaska och tänker att den får duga, men en liten tumör bak i mitt huvud irriterar mig medan jag är på väg ut. Den säger "Inte fan räcker väl det där lilla, dricker du det är du ändå full så då kan du ju lika gärna dricka allt, straffet av frugan blir ju inte värre om du dricker allt eller lite".
Tyvärr får tumören bestämma så jag häller tillbaka allt i min gamla hårda 4-kroners coca-cola flaska tänker att den får agera gigantisk fickplunta medan jag är ute. Jag åker ut för gatan, det här känns bra. Det börjar luta lite nedåt, jag kommer på att när jag åkte som värst för 10 år sedan så tog jag bort bromsen. "Det här är inga problem, jag var ju kung på min tid" glad i hatten som man var. Jag rullar ned för backen och allt går som den bästa skolskjutningen som någonsin ägt rum så jag bestämmer mig för att korka upp i farten och dricka lite av den drycken jag tillverkat på egen hand en gång i tiden, och det gick ju bra. 4 stora djupa klunkar nådde min mage likt en skärbrännare, jag mår underbart och allt flyter på. Vilken dag.
Senare kommer vi ner till den stora backen, självsäkerheten på topp och med ruset som viskar i örat likt den bästa kompis som övertygar att det är ingen fara att ösa på så är jag ju inte den som säger nej till det. När vi är uppe i något jag skulle vilja kalla topp-fart så tar jag mig en till klunk av livets dryck, samtidigt plingar det till i mobilen. Jag, jag som bara jobbar och är med familjen har fått ett SMS. Det kanske är någon kompis som vill något? Någon gammal flamma som vill flörta lite oskyldigt? Vad som helst, jag var nyfiken. I vad jag skulle vilja uppskatta det som 150 km/h sliter jag upp telefonen med munnen full av hembrygd sötma och börjar läsa, det visade sig vara min Mamma som undrade vad våran dotter önskade sig i present.
Vad jag däremot inte uppfattade var T-korsningen om 10 meter och staketet som avslutade vägen, jag gör en frivolt likt det finaste simhoppet i Svensk historia och landar rakt på axeln, det tog inte många sekunder innan jag insåg att mitt nyckelben var brutet. Jag skakar av mig det värsta och börjar inse verkligheten, jag går på knä och letar upp min telefon för att ringa efter hjälp, mitt största misstag här är nog att jag hittar spriten före telefonen.
Jag tänker i min vildaste fantasi att spriten är lika bra som bedövning tills jag kan få hjälp så jag super i mig dom största klunkarna jag någonsin kan få i mig, var på jag kollar ner på mitt ben, armbågar och handflator. Det blöder, det blöder jävligt mycket. Det krävs ju ingen professor i medicin för att förstå att blod förtunnas av sprit och att det blöder ännu mer när man druckit det.
Jag kollar upp, med blod på hela min kropp likt en zombie som frossat i sig på en ikea affär med instängt folk, jag inser att jag ligger på gräsmattan innanför ett staket till ett dagis. Inte vilket dagis som helst, min dotters dagis.
Jag hittar min telefon, jag ringer min fru och förklarar situationen. "Måtte hon inte märka att jag har druckit" går tankarna i mitt huvud hela tiden. "Jag har ju lovat".
Det tar ca 10 minuter sen dyker hon upp, med en dotter i baksätet som gråter floder som skulle få tsunamivågen att likna ett spädbarn, dom har av en olyckshändelse backat över hennes nya kattunge på väg ut från garageuppfarten. Med en fru som är galen över mina dumheter och en dotter som gråter oavbrutet medans jag har så ont så jag vill slå huvudet genom framrutan på bilen lyckas jag äntligen övertala dottern att kattjäveln är på månhelvetet med farfar och farfar ska ta hand om katten tills hon kommer dit så åker vi vidare mot sjukhuset.
hoppas du tar dig tid att läsa det jag skrev i din andra tråd, och ber om ursäkt om jag framstod som otrevlig i denna även om jag står för det jag sa då det var ett dumt beslut! Och jag tycker du skulle ha erkänt och gjort operationen, men som sagt så har jag ändrat lite uppfattning om dig efter att läst de andra inlägget av dig! 
