Ska "börja om" om några veckor. Nervös.

Tja.

Om några veckor lämnar jag mitt nuvarande liv och börjar ett nytt. Jag flyttar för att börja studera.


Jag är uppvuxen med en viss grad av social fobi. En extrem blyghet. Jag har alltid varit tystlåten, och i skolan vara det bara killarna i mitt gäng jag pratade med. I åldern när man börjar bli vuxen blev det ett problem. Killarna började umgås med tjejer osv. Jag började inse att jag inte kunde prata med tjejer alls, och inte heller med okända killar. Jag hade inga vänner alls på fritiden, utan isolerade mig. Trivdes bäst så, men jag utvecklade ingen social kompetens. Självförtroende och självkänslan sjönk djupt.

Idag är blygheten fortfarande kvar, och spår av social fobi finns fortfarande. I sociala situationer har jag dåligt självförtroende. Jag har extremt svårt att tala i större grupper, svårt för "small talk", det tar lång tid att lära känna folk om det inte sker mycket på deras initiativ, jag saknar fortfarande vänner på fritiden (nu har jag dock fantastiska arbetskamrater). Med tjejer är det allra värst. Jag har ingen och har aldrig haft någon flickvän. Är oskuld, och nästan helt orörd t.o.m.


Nu flyttar jag som sagt snart och behöver tips på hur jag ska göra för att få en bra start. Av tidigare erfarenhet känns det som första tiden blir viktigast.

Alla tips är välkomna!

Att börja studera är perfekt då. Om du har möjlighet var med på nollningen, det är en bra tidpunkt att börja få kontakter (bli inte för berusad). Det som är bra med att börja studera är att det är många som är i samma situation som dig. Nyinflyttade, känner inte folk osv. Gå på föreläsningarna + samlingarna för nollningen, försök haka på saker när folk ska göra någonting så ska du se att det går bra. I början är det bara att hälsa på de som går i samma klass så ska du se att de också vill ha någon att prata med. Småpratet kommer av sig själv i början, oftast var man kommer ifrån osv.

Efter det är det bara att hänga på, sitta med folk på föreläsningarna så lär du känna folk. Även om du är tillbakadragen så kommer du nog få nya vänner så länge du inte gömmer dig på ditt studentrum.

Nu vet jag inte i vilken utsträckning din sociala fobi är men när jag pluggade hade vi en och annan person som var rätt blyg och sa inte mycket. Men de hängde på ifall vi skulle göra någonting och trots att de mest sa någonting om man frågade dem så blev dem en i gruppen.

Har också haft problem med blyghet och förut allltid brytt mig om vad folk sagt till mig. Nu idag så skiter jag fullt i vad folk säger till mig.. och jag skiter mer eller mindre vad folk tycker om mina ståndpunkter. Jag vet vad jag vill och jag säger det (kanske lite smått extremt, men jag gillar att vara rakt på sak) och jag kan prata med alla sorters människor utan att bli nervös. Det finns alltså tid till förändring och mitt tips till dig är att börja chatta på hemsidor där du träffar nya personer hela tiden.

Efter några timmar på Omegle eller chattroulette så har du grunderna för hur ett vanligt samtal går till. Du får öva upp dig i att svara snabbt, ta inte tid på dig att svara utan du ska träna på att svara snabbt. Du vill väl inte tänka för länge på vad du ska säga när du befinner dig i en konversation? Vardagsprat handlar i princip om ingenting iaf, skitsnack helt enkelt. Sedan när du känner dig säker så tar du ut kunskaperna i det vanliga livet!

Skojar du ?

Dessa konversationer är vanliga på ovan nämda sidor.

Hej.

Kön?

Disconnect

Eller

Hej tjej?

Disconnect.


Eller


Hej

.................. tystnad

Disconnect.

Eltross förslag är mycket bra! Prata runt lite och se om du hittar ett par som har samma intresseområden som dig så är möjligheterna oändliga! För du måste trots allt prata med dem för att ta reda på vad de tycker om eller lyssna på när andra konverserar så kanske du snappar upp något som intresserar dig

Häng på så mycket saker som möjligt för även om du inte säger något märker du om du trivs med klientelet

Precis, om inte annat ställ dig i en grupp med människor (ja de kommer vara mycket grupper i början så du måste våga närma dig) och lyssna lite. Antagligen kan du någonting om ämnet de pratar så det är bara att flika in någonting. Behöver inte vara någon stor utläggning om ämnet men fördel om du säger någonting.

Sen får du inte glömma att nästan alla är i samma sits, känner ingen, smått nervösa för att träffa nytt folk och börja plugga. Som jag sa tidigare är bästa tipset att hänga på i början och inte sitta i ditt rum.

Var med på nollningen och drick lagom med alkohol, om det hjälper dig att bli lite mer bekväm

Jag har haft en hel del berikande samtal som pågått timmar i sträck och då pratade vi i början om vad vi hette, var vi bodde (i större utsträckning), vad vi tyckte om att göra för att sedan övergå till politik, religion, naturvetenskap, psykologi, filosofi you name it.. Har faktiskt ett par fasta vänner från Omegle som bor lite över europa En i Norge, två i Tyskland och en i Sverige som jag träffat öga mot öga. De flesta samtal är dock kåta killar i tonåren som letar efter tjejer att sex-chatta med, men de varar kanske i 5 sekunder.. Dessutom skrev jag faktiskt "efter några timmar" och då lär man ha fått minst 3-5 seriösa personer.

Det är bara att försöka tills du inte är blyg längre.
Jag förstår att det låter svårt, rent av dumt men det är det absolut bästa sättet att "bota" nervositet och blyghet på.
Så snart det ger resultat, och du faktiskt har en livlig diskussion med någon så kommer du känna dig betydligt starkare och det blir lättare att presentera sig och starta ett samtal med främlingar.

Lycka till!

Tack för tipsen.

Nollningen är ju väldigt bra. Ska försöka vara med så mycket som möjligt. Det kommer bli att jag måste kliva ur min komfortzon många gånger.

Det jag stör mig på är att typ 90% av festerna är massa teman, så man lär inte kunna gå klädd normalt. Kommer jag anses tråkig om jag inte klär ut mig?


Studiesättet där jag ska gå är på något vis bra för att utvecklas. Jag vet att det kommer vara påfrestande för mig, och jag kommer säkert vara ganska utmattad efter ett tag. Det kommer vara mycket social interaktion, men i längden tror jag att jag kommer vinna på det. Arbetet är mycket i grupp nämligen, till skillnad från föreläsning-->hem och plugga om och om igen.

Mer småtips jag kan tänka på, rent allmänt hur man ska bete sig för att inte hamna utanför?

Det finns bara en väg till det perfekta ljudet.
Din beskrivning passar fan ta mig in på mig till 100%, förutom att jag inte ska börja plugga.
Skolgången är det bästa sättet för att rädda den sociala biten. Själv har jag inte accepterat mig själv som likvärdig andra människor i min egen ålder, kommer aldrig göra det heller så jag tror inte jag kommer bli av med mina problem.
Åter till dig, det kommer vara svårt i början, men prata mycket med folk. Det är lätt att hitta samtalsämne när man träffar någon ny som är på samma plats av samma anledning. Antar att du fungerar ungefär som jag själv, tröskeln är jävligt hög, men när man väl är över försvinner alla problem.
Är det teman klär du ut dig, punkt slut. Se det som en kul grej istället, man behöver inte gå runt i samma kläder hela tiden.
Drick för helvete inte för mycket, jag får panikattacker av ångest när jag gör det (oftast pga. av att jag gjort saker som jag inte är helt bekväm med dagen efter).
Hoppas du lyckas bra, önskar att jag kunde åka iväg för att studera/jobba, men det får bli ett annat år.

Ska försöka att inte dricka för mycket, men däremot blir nog alkohol ett bra verktyg i början, så jag kan slappna av lite. Tar man det rätt lugnt kan det vara till fördel sen när man är nykter.

Ja, jag får se hur det blir med utklädningen. Tycker det är jävligt drygt att typ varje fest är temafester, så man kan aldrig gå klädd normalt. Dessutom måste man ju fixa alla kläder till dessa teman. Men ska försöka så gott jag kan i alla fall.