Går det åt mer energi till en generator vi högre belastning?

Skulle du kunna förtydliga det andra stycket?

Den ström som alstras i generatorn alstras den genom att en ledare (generatorns lindningar) förs genom ett magnetfält i generatorn. Den förs genom magnetfältet med en viss kraft som kommer från den manick (dieselmotor, vattenturbin, ångmaskin, kärnkraftsdriven ångturbin, etc) som driver runt generatorn. Ökar man strömmen krävs en större kraft och det går åt mera energi för att vrida runt generatorn. Så ja, det går åt mer energi vid högre belastning. Energin kommer inte ur tomma intet.

Det tillämpas även i elbilar och andra elfordon, dvs man återvinner energi genom att motorbromsa i stället för att använda vanliga mekaniska bromsar.

Håll muspekaren över verktygsikonen högst uppe på skärmen, till höger om "om flashback". Klicka på "mina citerade inlägg". Ser du poängen nu?

Du har fått PM.

Det finns skillnader, men jag valde att förenkla det hela lite. Om du tar en elmotor och snurrar runt rotorn kommer en spänning att byggas upp mellan kontakterna i motorn, och kopplar du in dessa till något kommer en ström att flyta.

En elmotor är en anordning där ström som flyter genom spolar får magneter att röra sig.

En generator är en anordning där magneter som rör sig framför spolar alstrar en ström.




ps.
Ber om ursäkt om jag verkade lite otrevlig.

Jämför en generator med tex en bilmotor på 500 hästar: båda omvandlar bränsle till någon annan form av energi, antingen elektrisk energi eller rörelseenergi.

Om du skulle sätta en flödesmätare i bränsleledningen som leder till bilmotorn kommer du att upptäcka att motorn drar en viss mängd bränsle på tomgång. Låt säga att den drar en liter per timme, för att göra det enkelt. Tror du då att samma motor kommer att fortsätta dra en liter per timme när du stampar gasen i botten och kör omkring på racingbanan i farter som skulle få en Ferrari att bli avundsjuk?

Jag tror du inser att en bilmotor som går på tomgång kommer att dra mycket mindre än samma bilmotor när den pressas till sin gräns. Det är samma sak med en generator: när den inte belastas (dvs går på tomgång) kommer den att dra mycket mindre bränsle än när den belastas.

De närmare fysiska förklaringarna har andra kommit med i tråden: det kostar desto mer energi att dra en ledare genom ett magnetfält ju mer ström det flyter genom ledaren.

Beroende på konstruktionen kan vissa elmotorer fungera som generator. Om då elmotorn roterar av sig självt, t ex när man just släppt upp avtryckaren på en skruvdragare eller släppt gasen på en elbil, så får man en bromsande effekt av att kortsluta eller koppla in ett lämpligt motstånd över elmotorn. (Det kanske är olämpligt att kortsluta eftersom strömmen kan bli för hög.) Skruvdragare kortsluts nog. Det brukar blixtra bra i dem när man tvärsläpper avtryckaren.

Man kan också som nämnts tidigare ta till vara energin t ex genom att ladda baterierna med elmotorerna under inbromsningen med en elbil.

Inget inlägg hittills tycks förklara exakt vad som händer, eller varför.

Elektrisk induktion söker alltid att motverka förändringar i magnetfält. När fältet förändras utifrån bildas ström i generatorns spolar, och denna strömmen i sin tur bildar ett magnetfält som försöker motverka det påverkande fältet.
Om kretsen är öppen, kan ingen ström att gå genom spolarna och inget motverkande magnetfält bildas. Ju mer ström man tar ut, ju kraftigare är magnetfälten som försöker motverka rotationen, och ju tyngre går generatorn.

Ett enkelt experiment du kan göra hemma, som som demonstrerar principen: släpp en stark neodymmagnet genom ett kopparrör eller aluminiumsrör, eller låt den glida ner längs en linjal i aluminium. Magneten kommer att inducera virvelströmmar i metallen, som igen bildar magnetfält som motsätter sig magnetens rörelse, så den kommer att falla mycket saktare än i fri luft.

Om du plockat isär en generator, elmotor eller transformator, kanske du undrat varför järnet som leder magnetfälten är i form av en massa tunna bleck. Det är för att i största möjliga mån hindra att såna virvelströmmar uppstår. Varje bleck är elektriskt isolerat från det nästa, så virvelströmmarna (som ju inte är till någon nytta, utan bara bromsar maskinen och bildar värme) begränsas till individuella bleck istället för att kunna härja fritt.

Principen används också bland annat i magnetiska bromsar, som har fördelen att de inte kräver kontakt mellan bromsen och det bromsade föremålet, så de slits inte på samma vis. Bromskraften minskar också när hastigheten minskar, vilket ger en mjukare uppbromsning.

Åkattraktionen Fritt Fall på Gröna Lund har såna bromsar. Om man tittar längst ned på tornet så ser man ett antal längsgående aluminiumskenor som motsvarande magneter monterade på "vagnarna" eller vad dom kallas passerar den sista biten av vägen ner. det är alltså ett bromssystem helt utan rörliga delar (utöver den del som ska bromsas förstås), och är därför ett väldigt säkert system.

Tack till alla er vänliga användare! Nu tycker jag mig förstå principen bättre