Vi som upplevt sexuella övergrepp som barn

Lider med er som skrivit tidigare! Nu ska jag dra min historia. Jag blev sexuellt utnyttjad som barn av min dåvarande styvfar. Mitt första minne var jag ca 7år, då jag sov en natt i mammas säng, som han delade med henne. Jag vaknade utav att han tog på mitt underliv. Minns att jag förstod inte vad som hände och varför han gjorde - jag kunde ju inget om sex. Sen somnade jag om. Minns också i samma lägenhet hur han kunde få mig att se på porrfilmer och bad mig klä av mig. Han kunde be mig stå naken framför en spegel vi hade. Han kunde smeka sitt könsorgan mot mitt osv. Det här är minnen som jag ser dagligen och jag blir lika äcklad varenda gång. Och det pågick i flera år fram till jag var 15-16 år. Jag minns ett tillfälle en sen kväll när jag var kanske 10 år, då jag hade setat uppe med min mamma och kollat på en film. Då berättade jag för henne, minns inte vad jag sa. Men jag sa lite vad han brukade göra. Men hon sa inte mycket. Jag vet inte om hon blev chockad eller inte trodde på mig. Jag som barn kunde vara väldigt mycket att jag gjorde vissa saker bara för att få uppmärksamhet, så det kunde vara en anledning till att hon inte trodde på mig. Vi pratade aldrig om det något mer efter det. Jag visste att det var väldigt hemligt och jag skämdes för det, för jag visste att det var fel. Minns att de första gångerna han utnyttjade mig, att han sa "det här får du inte säga till mamma, för då kommer hon döda mig med en kniv" och drog sitt finger över halsen. Då minns jag att jag blev rädd, för det var inte något som jag vela att det skulle hända. För en 7 åring var knivar och blod inget bra. Nu ångrar jag mig att jag inte sa något, för att bli dödad skulle han förtjänat. Jag känner mig så oerhört kränkt att jag inte finner ord. Jag vill sätta dit honom, men jag har ju inga bevis eller vittnen. Det kommer bara bli ord mot ord.
Sen kommer minnen upp ifrån när jag var lite äldre, hur han kunde sitta och supa, mamma log och sov för hon nattat mina syskon och råkat somna själv. Då han kunde vandra upp på mitt rum när jag låg och sov, och börja tafsa på mig. Jag minns att jag bara låtsades sova och inte sa något. När jag blir rädd, blir jag bara helt tyst i chock. Sen kunde det gå över till att jag tände på det istället, som sedan blev till ångest. Då det kom som en iskall klump i magen och kunde känna mig lite illamående och äcklig. Jag skämdes. Och det förföljer mig än idag i mitt sexliv. Trots att jag vet att partnern jag har sex med inte vill mig något ont, men jag har alltid mina misstankar. Jag kan, som en ovan skrivit, att jag har sex med folk bara för att räcka till. Jag vill bara duga, jag vill känna att jag ger någon något bra. Att bara vara tillfreds...

Varit utsatt för övergrepp hela mitt liv. Men aldrig sexuella övergrepp som barn. Är nog lyckligt lottad på det sättet. Tänk på att det är fel på förövaren och inte dig. Känn inte skam över något någon annan gjort mot dig. Barn brukar oftast ha en bra förmåga att återhämta sig.

Alla kriser gör att man stagnerar om man inte lär sig att gå vidare. Bästa är att ta mod till sig och konfrontera förövaren. Överrumpla genom en attack. Du är vuxen nu agera som en vuxen du är inget offer längre. Du tjänar inget på få honom straffad straffad för honom är din attack ett straff och gör det inför andra personer dessutom. Våga ta i våga stå ansikte mot ansikte. Våga släppa loss känslorna och hatet. Och ja varför inte berätta för alla i din omgivning. Du kommer inte bli dömd. Välj att fortsätta lida i din ensamhet om du inte är vuxen nog att agera.

mina bröder våldtog mig i perioder. när en slutade tog en annan över. jag har svårt koncentrationssvårigheter och knarkar och dricker för mycket. flyr istället för att gå i terapi. är mentalt 12 fast jag är 20.

Hej, efter att ha läst på den här tråden känns det som att många bär på olika upplevelser av sexuella övergrepp. Det är ett väldigt känsligt ämne men det skulle verkligen uppskattas om en eller flera skulle kunna tänka sig ställa upp på en intervju om specifikt sina egna upplevelser från uppväxten.

Vi är två personer som studerar socionomprogrammet på Mittuniversitetet, och är inne på vår sjätte termin. Vårt arbete kommer att handla om män som har blivit sexuellt utsatta under sin uppväxt. Anledningen till att vi valt detta ämne är för att öka vår kunskap om individers upplevelser och känslor samt hur de upplever att sexuella övergrepp under uppväxten har påverkat deras liv som vuxna.

Då vi studerar i Östersund tänkte vi främst försöka intervjua personer i Östersund eller i Stockholm, men det går också bra med telefonintervju, skypeintervju eller chatt intervju. Du som intervjuas ska vara en man över 18 år som blivit sexuellt utsatt under sin barndom.

Alla uppgifter hanteras konfidentiellt och Du som intervjuperson kommer inte att kunna identifieras i den färdiga uppsatsen eftersom att vi kommer att sammanställa resultatet från flera intervjuer. Du har rätt att när som helst avbryta Din medverkan.

Är Du intresserad, eller vet du någon annan som skulle vilja ställa upp eller någon organisation som skulle kunna vara till hjälp, får Du jättegärna höra av Dig till mig på mejladress: Cava1400@student.miun.se.

Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar,

Carolina Valdes och Samia Ibrahim

Jag var inte ett litet barn, men jag var 13 år gammal när jag var i kyrkan och utsattes av två ledare som flera gånger hade ett väldigt olämpligt beteende mot unga tjejer.
De var bröder, 21 och 25 år.
Jag var ung och osäker, kom från en bakgrund med mobbning och svårigheter i familjen.
Dessa bröder var väldigt snälla mot mig, och jag hade "en liten crush" på den äldsta killen. Dock var den yngre killen lite mer klängig på mig.
Hursomhelst, de ville ibland att man skulle sitta i deras knä. Minns en gång då vi kollade på melodifestivalen i en fullproppad soffa, så jag hade ingenstans att sitta. Då satte den yngste brodern mig i sitt knä och lutade sitt huvud mot mig ibland. Han lyfte upp mig i famnen ibland, ibland över axeln och ibland i hans armar.
Sen skrev han till mig på msn, att jag "grymt fin" när jag släppte ut mitt hår.

Den äldste brodern skrev ibland på sms, och jag ville ju prata med honom, för det var han jag gillade. Han skrev nästan alltid: "Hej gumman!" och sa det även ibland. Han lyfte också upp en ibland över axeln, och även någon annan tjej som han daskade lite på rumpan, hon var 14/15 år.
En gång så höll han om mig bakifrån när han satt på ett bord, som en pojkvän och en flickvän.
En annan gång så var några ungdomar hos dem och han ville att jag skulle komma till honom, jag gick några steg, och han sa "närmare", och sedan drog han ner mig i sitt knä och försökte vända på mig så att jag låg med rumpan uppåt. Förstod att han ville ge mig smisk, men det gick jag inte med på och sprattlade och ropade att min kompis skulle hjälpa mig. Till slut släppte han taget.

Sen försvann båda bröderna från den kyrkan, och så ung som jag var förstod jag inte varför. Vilket jag tror att jag gör nu.

Det sjuka var att jag förstod inte att deras beteende var olämpligt på den tiden.

Den andra killen (i en annan kyrka), gjorde värre saker.
Jag var 14 när han började och han var 21 vid den tiden. Jag blev kär och trodde att jag älskade honom.
- Minns att vi var ensamma i kyrkans nedervåning där man hade konfirmander ibland och han ville helt plötsligt att vi skulle massera varandra, först jag och sedan han.
Efter han hade masserat mig så lade han sig på mig och sa: "ååh, du var mjuk" och det kändes lite konstigt och jag fick dåligt samvete mot hans syster som jag var kompis med.
Sen när han följde mig hem sa han: "Det här var ingen dejt, eller så, så att du vet".

- En annan gång hade vi stått och skulle dela ut "bullar och biblar" vid en nattklubb typ, men sedan gick vi därifrån och han följde mig till kyrkan där vi gick ner på nedervåningen och han satte mig gränsle över hans knän. Samtidigt sa han: "Det här är inte bra".

- Vi var några stycken i kyrkan en kväll och han tog tag om mig bakifrån och gick framåt med mig och frågade: "Hur är det?" och sen tog han mig till ett ställe lite avskilt från kyrksalen, och började kyssa mig och ta på mig. Ville att jag skulle ta av mig tröjan. Jag kände lite obehag. Men försökte intala mig själv att jag "älskade den här mannen".
Sen ångrade han sig och blev velig.
Tror det var några veckor efter den händelsen så blev han ihop med en annan tjej lika gammal som honom, och jag blev förkrossad.
Han verkade inte riktigt förstå vad han hade gjort för fel.

- Sen när han var ihop med den här tjejen så sökte han sig till mig igen på sommaren, då hade jag blivit 15 och vi skulle åka och bada några stycken, efter det så åkte jag i hans bil och han körde avsides och började prata om att jag var så fin och sen började han ta på mig, och kär och dum som jag var så lät jag honom, men jag sa: "Men din tjej då?", och han svarar: "Det känns konstigt om vi ska prata om henne nu". Vi slutade efter ett tag.
Dagen efter så var han ångerfull och sa: "Vad bra att vi inte gjorde något mer".

Sen slutade det ett tag, kommer inte riktigt ihåg varför då det var några år sedan. Något i stil med att han tyckte att jag var så ung.
Men under hösten så kom en ny tjej till kyrkan som var supersnygg och till och med några månader yngre än mig. Han var genast där och började lära känna henne. Tror han frågade mig lite om henne också.

Sen såg jag att han började närma sig henne och jag kände igen mig i hennes situation. Jag blev svartsjuk och ledsen.
Fick senare veta att han höll på sådär med henne också, nästan värre.
Men på nyårsafton samma år så var han och jag på samma nyårsfest och alla lekte en lek, typ kurragömma eller någon barnslig lek.
Jag hade löshår den kvällen och hade väldigt långt hår, vilket han gillade och sa att jag var "nästan lite för snygg".
Jag gömde mig under sängen, och han efter. Där började han ta på mina bröst och frågade om det var ok. Jag förstod inte att det inte var okej, så jag sa att det gick bra.

Efter det så började han med den andra tjejen igen.

Så. Det var min historia. Minnena är lite dimmiga ibland med en del saker kommer jag ihåg klart.
En del kanske tycker att jag var helt dum i huvudet, men hur världsvan är man vid 14 års ålder?

Hej! Är du kvar på forumet/i tråden?