Är feminismen Sveriges nya statsideologi?

I Sovjetunionen och Östeuropa var kommunismen den officiella statsideologin. Den här ideologin gick inte att ifrågasätta. Man var tvungen att acceptera den som sanning.

Sverige var grannland med Sovjetunionen och är så än idag med Östeuropa. Vår idémässiga tradition är inte lika hårdför som i Östeuropa, vissa avvikande åsikter tillåts. Det finns dock ändå stora likheter mellan Sveriges och vår omedelbara granne, Östeuropas, idétradition.

Även i Sverige har vi tidigare haft målet att bygga upp en idealstat ("Folkhemmet"), genom omfattande statliga ingripanden i ekonomin. Staten hade här, precis som i Östeuropa, uppgiften att bygga upp en idealstat, ett samhälle enligt ovan ifrån påskriven modell, där alla var lyckliga, hade bostad och nog med mat.

Ungefär samtidigt med att kommunismen föll, kom även Folkhemmet att falla. Ingen svensk socialdemokratisk politiker talar idag om att vilja bygga ett Folkhem inför framtiden.

I det ideologiska vakuum som uppstod i Sverige efter det att de klassiska ideologierna från efterkrigstiden fallit, har feminismen nu kommit att fylla en viktig position. Feminismen har övertagit positionen som renlärig svensk statsideologi.

I debatt med människor från andra länder, påpekar renläriga feminister från Sverige att dessa länder är heterodoxa avfälllingar från den rena läran. Ett intressant exempel på detta är Nina Björks inlägg i DN, där hon kritiserar den mer avslappnade inställningen i Danmark till feminism ( http://www.dn.se/kultur-noje/kulturd...-dansk-sexism/ ).

De här motsättningarna är näst intill på pricken lika de motsättningar som fanns mellan Sovjetunionen och vissa andra kommunistiska länder som exempelvis Jugoslavien och Kina. Sovjetunionen hävdade alltid att man själv företrädde den mest renläriga formen av kommunism. "Vi tolererar inte jugoslaviska och kinesiska smygkapitalister"!

Det är dags att inse: feminismen är Sveriges nya ideologi, den införs på ett ortodoxt sätt här, på samma sätt som kommunismen infördes i Sovjet och Östeuropa, och det är därför som ingen vågar protestera eller ha avvikande åsikter. Alla måste hålla med, människor med avvikande åsikter fryses ut socialt (Sverige) eller fryses ut socialt och straffas officiellt av staten (Sovjet).

Vi är granne med det som tidigare var det kommunistiska Sovjet och Östeuropa. Vi har en tanketradition som på vissa punkter avviker från, men som ändå i mångt och mycket liknar den Östeuropeiska tanketraditionen.

Din länk funkar inte. Ta bort ) eller gör ett mellanrum.

Alla människors lika värde är något som politiker idag driver väldigt hårt, till och med lite för mycket. Inte bara ska människor som är här illegalt ha rätt att få allt gratis, vi ska också anpassa oss efter andra kulturer.

Att kvinnor tjänar mindre är inget som jag tycker politikerna fokuserar mycket på.

feminism ses som självklart i sverige. det är en strömning för likabehandling av människor, även något som svaga män kan tjäna på eftersom de också räknas in i "alla"..

Jag förstår inte på vilket sätt det skulle motsäga det jag skrivit? Det jag skrev är att vårt antagande av feminismen i Sverige idag har mycket stora likheter med den Rysk-Sovjetiska idétraditionen, där en renlärig ortodox statsideologi införs som sen ingen får bryta mot.

Absolut,

*kommunismen sågs som självklart i Sovjet och Östeuropa
*folkhemmet sågs som självklart i Efterkrigstidens Sverige


*kommunismen är en strömning för likabehandling av människor

*även svaga kapitalister, "småbourgeoisin", som inte tjänar särskilt mycket pengar, kan säkert tjäna på att kommunismen införs, då de kommer att räknas in i "alla", det stora kollektivet och få ersättningen tryggad av staten.

Tycker det finns många kritiker här på Flashback och många som säger emot i verkliga livet. Kanske jag lever alltför isolerat? Eller du kanske saknar en stor förening/grupp som säger emot?

Hur ser bestraffningen ut?

Ja det stämmer till viss del. Feminism, med lika utfall (i motsats till lika möjligheter), finns det idag en tydlig majoritet för i Sveriges riksdag, med undantag för SD och till viss del KD. Det är i grunden ett socialistiskt tankesätt som har anammats av de borgerliga partierna. Denna konsensus har sedan lett till att lika-utfall-feminismen har integrerats i institutionerna, i styrdokument och värdegrunden. Samma ideologi präglar också på självklart sätt medias verklighetsvinkling, den finns med som ett ledsnöre i akademi och inom kultursektorn.

Orsaken till att det har blivit så här är att det är ett enklare socialistiskt mål att kämpa för för vänsterns vidkommande, än deras icke-fungerande ekonomiska experiment. Borgarna har annammat samma ideologi för att vinna kvinnliga väljare. Att lyckas vinna kvinnorna vid röstunorna kan vara skillnaden mellan seger och förlust i ett riksdagsval.

Nej, problemet är att för få vågar säga emot.

För att ge ett exempel på en person som vågat säga emot och som blivit socialt utfryst.
Per Ström, anti-feminististisk debattör, har fått motta mycket stor mängd hot, främst från nät-hatande kvinnor. Han har på grund av allt detta kvinnliga näthat bestämt sig för att lägga ner sitt kritiska granskande av den svenska feminismen. Ytterligare en demokratisk röst har tystats. Så går det till i en renlärig ortodoxi, som Sverige.

Absolut, jag håller med.

Men, det jag ville belysa i min tråd är att motsvarande utveckling förmodligen inte varit möjlig i exempelvis USA eller Storbritannien, utan endast i länder som har en filosofisk tradition som ligger mycker närmare den ryska och östeuropeiska, som exempelvis Sverige.

Talkören är här. Partiboken i högsta hugg.

Nej, du! Män har inget att tjäna på vår officiella statsideologi, förutom möjligen de trade offs som feministerna beviljat tillfälligt medan de strippar bort mäns mänskliga rättigheter. Rättigheter mäts nämligen inte i vad blir social accepterat, utan vad staten kan utsätta dig för om de behagar. Här har feminismen gjort ett hästjobb redan med att rulla tillbaka mäns hårt vunna lagliga rättigheter.

Visst, alla män kommer inte att bli justitiemördade, precis som alla icke-kommunister inte blev det i Sovjet. Men det är den latenta möjligheten som utgör förtrycket.

Fast det problem som feminismen livnär sig på är ju i grunden globalt. Kvinnors tendens till extrem fanatism, åtminstone så länge de inte behöver ta konsekvenserna själva.

Jag har svårt att se att Sverige skulle vara så mycket extremare än Canada. Dessutom lyckas nyfeminismen parvertera omsorgen om kvinnor i traditionalistiska länder också, och därmed förstärka gynocentrismen och misandrin som ligger latent i hela den västerländska civilisationen.

Nya? När peakade senaste vågen av denna samhällssjukdom?