Åsikter angående svenskfrågan i Finland

Det här är väl lika vanligt som att svenskar talar illa om Finland och finnar? En ganska stor del av kritiken är också kritik riktad mot Sveriges invandringspolitik.

Self skriver jag från Helsingfors och jag aldrig kommer att flytta till Sverige. Self tycker jag också att emigrerat måste respekterar sitt nya land. Man kan inte komma till Sverige och bara dricka, göra kriminella handlingar och vidare. Man kan vara kritisk mot vad som helst men man måste respektera samhället samma tid och försöker att leva enligt lagen. Man kan ändra samhället bara pä demokratiskt sätt. Kritiken tillhör också till demokrati.
Self tror jag att största delen av finländare som flyttade till Sverige ( 1950-1980) var vanliga arbetare som ville arbeta där i Sverige och de också görde så. Bara några procent av dem kom senare problem med lagen.

Det är ju för att vi måste leva med de finnar som kommer hit.

Bortser från de runt tusen finska tattare som flyttade till Sverige så var det just vanliga arbetare som kom. Men de hamnade i socialt utsatta områden, hade problem med språket och många tog till alkoholen. Samtidigt så är andra generationen väl integrerade, så till den grad att många finnättlingar inte kan uttala sina finska efternamn korrekt. Det är nog i högsta grad jämförbart med irländare som immigrerade till USA.

P.S. det heter själv, inte "self", på svenska.

Du kanske vet att finska tattare kom till Finland cirka 1500 från Sverige. Några av dem har bara återflyttat tillbaka Sverige

Jag känner några finska zigenar och jag ärligt talat tycker om dem. De är enda fria människor i Norden och deras kultur är jätte rolig och intressant. Nyligen har finska romer anpassat sig bättre till samhället och många vill studera och arbeta. Tillsvidare finns här i Finland mycket rasistiska åsikter mot romer och de har svårigheter att leva på normala sätt.

P.s. Tack för tipset 😊.

Jag var en av dem som kom till Sverige då för att arbeta "över sommaren". Vi var två som kom, och fyra som flyttade tillbaka till Finland tio år senare.
Visst skötte man sig, finnar var eftertraktade arbetare den tiden, och det första vi gjorde var att vi började lära oss landets språk, och året därpå arbetade jag redan som tolk.
När vi sen kom tillbaka till Finland, flyttade vi till en finskspråkig stad, och vårt äldsta barn var tvungen att sitta och "studera" tvångssvenska i 228 timmar (två hela skolmånader) under högstadiet. Han pratade bättre svenska än läraren någonsin skulle kunna lära sig, men enligt den finska språklagen slapp han inte lektionerna för det. (Bl. a. därifrån kommer namnet tvångssvenska).
Just nu råkar vi ha på gång en intressant diskussion om demokrati i Finland.
http://svenska.yle.fi/artikel/2014/12/29/matti-virtanen-sveriges-sak-ar-var-halla-sverige

Det låter faktiskt väldigt absurt. De där 228 timmarna kunde din barn använt bättre. Förhållandet till Sverige och svenskarna förbättras knappast av stelbenta rigida regler. På skikt kanske det vore bättre att göra svenskaundervisningen frivillig, men samtidigt lära ut vilka starka historiska, kulturella och ekonomiska band som finns mellan Sverige och Finland.

Så här såg t.ex. Svensk respektive finländsk export/import ut 2012:

http://atlas.media.mit.edu/profile/country/swe/

http://atlas.media.mit.edu/profile/country/fin/

Vi är väl medvetna om att detta är ett inhemskt problem och att de riktiga svenskarna är inte på något vis skyldiga till det här eländet. Tvärtom, jag har aldrig haft svårigheter att få rikssvenskarna att inse det vidriga i Finlands språkpolitik. Det enda svåra har varit att få dem att tro att det som händer i Finland verkligen är sant, och det är ju inte konstigt, för man har tidvis fortfarande svårt att tro själv.

Jag utgår från att du oxå tycka det vara rimligt att låta sina små bildade knattar slippa matematik, historia, engelska, geografi osv lektioner om en som förälder anse att ens sjuåriga knattar behärska dessa ämnen bättre än den medelålders högskoleutbildade personalen.

Inte alls, Skogsrök, men en normal unge som har levt hela sitt liv i Sverige, som har gått på svensk dagis, och lärt sig flytande riktig svenska här, kan ha det väldigt långtråkigt i en finsk skola med studier i muminsvenska.

Jag är inte emot obligatorisk svenska, men man kan ju inte vara helt stelbent. Det borde
finnas undantag.

Nu vet inte jag vilken klass man håller på sin lärare i Finland.

Dock har ett återkommande tema i olika medier varit att skryta om hur fantastiskt bra finska lärare och skolor vara.

Så jag finner det mycket underlig om den högskoleutbildade lärarkåren i Finland besitta sämre grammatikkunskaper än landets snorvalpar.

Jag kan iaf ge en garanti på att svenska språklärare behärska olika språks grammatik bättre än våra svenska snorungar.

Att sedan grammatik är tråkigt är en annan sak, tristess stärker själen hos den unge adepten, livet är en långtråkig väntan (det lär man ut i det militära) fast vad vet jag det kanske inte finns någon sisu hos de unge finske.