Lämna tillbaka vara som annan person köpt med kort

Vet inte om detta är rätt ämnestråd, men i alla fall.

Min syster köpte i fredags en klänning som nu jag ska lämna tillbaks eftersom
hon är bortrest. Jag har fått kvittot, men hur går det till när hon köpte den med sitt kort?
Brukar det inte vara så att de vill föra tillbaka pengarna på samma kort...? Men om jag
har kvittot så borde jag ju kunna lämna tillbaka klänningen åt henne... Kan de sätta in pengarna
på mitt kort istället?
Kanske är en självklar fråga, men har aldrig varit i situationen tidigare.

Tack på förhand!

Butiken får kräva att lämna tillbaka på samma sätt som du fick betalt, för att förhindra att folk snor andras påsar med kläder & kvitto (bland annat). De kan alltså fullt ut envisas med att bara sätta in på det kort som betalade klänningen.

Tack för svaret.
Förstår tanken. Surt dock

Det fungerar givetvis åt andra hållet också, att de inte kan försöka ge dig något annat än det du betalat med om du inte vill. T ex att du inte i alla situationer ska behöva acceptera tillgodokvitto.

Men hur löser man det då, om jag skulle säga att jag inte vill ha något tillgodokvitto?
Och då det inte finns någon chans för den som köpte varan att lämna tillbaka den själv inom
tiden för öppet köp...

Att de inte kan ta hänsyn till att man har samma efternamn, att man legitimerar sig eller
whatever...

Om det är tal om att köpet går tillbaka så gäller följande: du och butiken kan komma överens om att återbetalningen ska ske på vilket sätt ni än vill (givetvis inom lagens gränser). Detta inkluderar kontanter, tillgodokvitton, presentkort, återinsatt på det kort som köpet skedde med, insatt på ett annat kort, i andra valutor, eller i aktier i företaget. För att nämna exempel. Detta är utifrån vad ni kommer överens om.

ni kan dock båda kräva, och den andra parten kan inte vägra, att återbetalningen sker på samma sätt som köpet ursprungligen skedde i.

De kan ta hänsyn till vad de vill, de kan fortfarande säga "pengarna tillbaka på samma sätt som köpet skedde" och då är det bara för dig att gilla läget.

Du löser detta enklast med din syster, det tycks ju trots allt vara hennes klänning och hennes betalningsansvar. Har ni en privat transaktion som skulle lösas så här - så är det inte så man löser den...

Anledningen till att butiken sätter tillbaka pengarna är att de har den dealen med kortföretagen (den är fullt rimlig, vilket du insett).

Egentligen skulle man ju tycka att det är bra för butiken att bli av med lite kontanter, men det är som anges ovan olika dealar med olika kortföretag.

Sedan så tar det ett par dagar innan pengarna når den kära konsumentens kort och bankkonto vilka alla inblandade, utom konsumenten, tjänar på

Sedan skall man inte glömma att om man skulle betala ut pengar, så skulle det vara ett sätt för kortbedragare att få ut kontanter.

Avtalet motiveras också genom att det är ett försök att minska rånrisken för kunderna. Många lägger kvittot i påsen, och kortbetalning är ganska vanligt ändå, om det då gick att bara ta hela påsen (kläder + kvitto) för att få ut kontanter... Då skulle affärerna plötsligt bli mer lockande måltavlor än bankomater.

Jag tror det hela är mer prosaiskt än omsorg om kunder;

innan slutkunden har betalat till kortföretaget (kredit- eller betalkort) är butiken sårbar för en retur man inte kan styrka. Okejar inte köparen (systern) betalningsanmodan blir det en sak mellan butiken och kortföretaget, och kortföretaget lär inte betala om köparen påstår att "det här har jag lämnat tillbaka" och detta dessutom kan styrkas via en återköpskvittens. (Om köparen får fortsätta att vara kund till kortföretaget i det läget kan vara en annan sak).

(Återköp mot kontantkvitto kräver vanligen en återköpskvittens med kundens namn (spårbart i redovisningen) när man får tillbaka pengarna i handen.)

Jag hade provat att gå tillbaka. En majoritet av butiker kräver INTE att det måste vara samma kort så länge köpet är betalt med PIN-kod. Att man inte vill ge tillbaka pengarna i kontanter är inte enbart för att förhindra att folk ska stjäla andras påsar, utan främst på grund av att butikerna betalar en avgift till banken för varje transaktion.

Lämnas då pengarna tillbaka kontant förlorar butiken dem kronorna man betalt till banken, medan man får tillbaka avgiften om returen görs på kort.

Att man ofta kräver att det ska vara exakt samma kort om köpet genomförts med hjälp av signatur är för att förhindra att tjuvar ska kunna göra ett "uttag". Dvs sno en plånbok med tillhörande kort och legitimation, skicka in någon i butiken som liknar personen på legitimationen, gör ett signatur-köp på x antal tusen och sedan kliver in i nästa butik (om vi tar en kedja som exempel) och gör retur kontant. Då har man i princip plockat x antal tusen rätt från kortet.

Kan man däremot PIN-koden får man anta att personen haft "rätt" att använda kortet, och därav är kraven på att det ska tillbaka på exakt samma kort sällan lika höga. Åtminstone inte i de butiker jag jobbat i.

Ja självklart är det att man alltid ska testa. Dessutom, om det är så att TS ska hjälpa sin syster för att hon inte har möjlighet själv att lämna tillbaka den pga sin resa, då är det ju inga problem att pengarna går tillbaka till systerns kort. Och som tidigare sagts, det här är ingen bra metod för att kvitta skulder på.