Sociala människor och skvaller / skitsnack om andra personer

Vad har ni för åsikter kring detta, alltså att ju mer social en person är (oavsett kön) desto mer skvaller / skitsnack producerar de.

Min erfarenhet är att väldigt sociala människor tenderar att snacka mycket skit och skvallra om folk som de i många fall är goda vänner med medan mer introverta personer är mindre benägna att ägna sig åt sådan, det gäller inte bara yngre människor utan även äldre.

Vad har ni för erfarenheter och åsikter om detta fenomen?

Jag håller med dig. Jag har en bekant, vi kallar henne för "Karina". Hon är väldigt ful tyvärr, men väldigt social. Hon krökar hela tiden och man vet att det kommer skita sig för henne i livet. Hon är i vilket fall en av de personerna jag vet snackar mest skit.

Hon kan exempelvis snacka skit om sina vänner bakom deras ryggar samtidigt som hon kan bete sig som en fitta framför ansiktet på en. Det kanske låter som en "fuck the system"-attityd, men hon är för ful för det.

Det är min flickväns polare, så jag får ju stå ut... men man blir ju ledsen att såna människor fortfarande existerar.

Jag har lärt mig avsky henne.

Har väl liknande erfarenheter, främst för att jag är rätt introvert. Det här är väldigt tydligt i mindre orter.
Men det kan vara rätt kul att lyssna på skvallret ibland. En stund i alla fall.
Det är däremot roligare att få höra allt skvaller om en själv. Tänk att jag har en så viktig roll i andras liv. Det är lite uppmuntrande, även ifall det mesta kan anses vara negativt.

En viktig regel: De du hör skvallra om andra bakom deras ryggar, skvallrar om dig bakom din rygg.

Jag har nog uppfattats som introvert på tidigare arbetsplatser där skvaller och skitsnack är en del av jargongen. Detta beror inte på att jag är introvert eller asocial, utan att jag vägrar delta i meningslöst skitsnack om andra människor.
Tyvärr håller jag med dig - generellt sett är ''sociala'' och utåtriktade människor ofta mer benägna att snacka skit om andra och människor som inte gör detta (alltså personer som är mer eftertänksamma och tänker innan de pratar) uppfattas som asociala.

Nej jag vill påstå att det inte finns någon korrelation alls faktiskt. Sociala människor har oftast inte den osäkerheten som gör att man känner att man måste snacka skit om andra bakom deras rygg.
Dom jag vet har varit absolut brutalast mot andra med skitsnacket är dom som sitter tysta och ler falskt och ingen annan.

Jag är en sådan där social person som pratar alldeles för mycket, och jag håller med påståendet. Jag tycker att det är rätt jobbigt med tystnad och vill gärna ha tempo hela tiden i ett samtal. Om personen jag pratar med är rätt introvert blir det lätt ännu värre då jag själv håller igång samtalet. Då är det lätt att det slinker ut just skitsnack och skvaller som några droppar i den störtflod av ord jag producerar.

Jag är inte så stolt över det, det kan jag inte påstå, men så fungerar jag. Ibland önskar jag att jag bara kunde slappna av och sluta babbla så förjäkligt. Enda gången jag skärper till mig är i arbetet, där är jag väldigt saklig, lugn och lyckas faktiskt i stort sett alltid bita mig i tungan och inte säga något dumt.

Jag håller med Burros helt och hållet. Som parentes kan tilläggas att jag själv är oerhört social och älskar att umgås med folk, det skulle aldrig falla mig in att köra med skvaller och skitsnack om andra.

Min erfarenhet är faktiskt att de som snackar mest skit om folk är just individer som konstant snackar och har bra självförtroende i alla fall utåt sett och har svårt att ens vara tyst en kortare tid, men det finns säkert båda sorterna både sociala och mer introverta personer som baktalar andra.

Ja den sorten du beskriver finns med men där ser jag det konstanta tjötet som en överkompensation för det dåliga självförtroendet. Denna typen ser jag inte som sant socialt utan det är mer en person som är fruktansvärt desperat att passa in och då är skitsnack en enkel väg in.