"Samnationalism" -- ett sätt att öppna upp låsningen i den svenska debatten

Nu är det väl knappast särskilt många svenska traditioner eller kulturyttringar som är svenska i grunden, eller hur?

"Men de har ju funnits här länge!"

Ja, men hade man tänkt likadant som du när det var nytt hade vi inte haft det i dag.

Om du din stackare har rest lite så skulle du genast se skillnad på hur folken i Chile och Korea beter sig annorlunda gentemot varandra.
När du inte har sett skillnad på folken utomlands innan massinvandringsvansinnet tog fart så bör du snabba på och börja resa lite medan det finns någon som helst etnicitet kvar i vita civiliserade länder.

Bra! Du är en riktig provkarta på den typ av mångkulturfloskler som oftast gömmer en rasistisk underton av hierarkier bland folkgrupper och kulturer.

Svaret är enkelt och allmängiltigt användbart: "Du har givetvis rätt att ifrågasätta om det finns traditioner som är svenska. Men om du inte samtidigt underkänner äktheten i persiska, turkiska eller samiska traditioner - så är du rasist! Antingen är ALLA kulturer blandningar och saknar egenvärde eller så har ALLA kulturer en unik, värdefull särprägel. Inklusive den svenska, som har samma företrädesrätt här som det thailändska i Thailand eller det berbiska i Nordafrika!"

Du lägger ord i min mun och raljerar. Jag har inga problem med att "erkänna" att det finns en svensk kultur och att det skulle vara trist om den försvann. Jag är däremot inte det minsta övertygad om att invandringen till Sverige innebär dess död. Och ingen har ju lyckats ge exempel på att så skulle vara fallet heller.

Om jag är berest eller inte beror på vem man frågar, det är relativt. Men det är även irrelevant.

Du vill att man ska skydda den svenska kulturen och de svenska traditionerna mot utländskt inflytande, men samtidigt har många av de svenska kulturyttringarna och traditionerna rötter i utlandet. Hur ställer du dig inför det?

Jag ifrågasätter inte att det finns traditioner och kulturyttringar som är svenska, men eftersom att många av dessa har kommit till Sverige med invandrare verkar det ju onekligen som att det är högst underligt att kalla invandring för kultur- och traditionsförstörande. Inte sant?

Hur är det förenligt med, att du *samtidigt* anser, att det INTE krävs några etniska svenskar för att den svenska kulturen ska bevaras?

Du verkar inte begripa att en intelligent person kan ta till sig kulturyttringar från andra länder och folkslag utan att själv behöva tappa sin identitet som etnisk svensk.
Om det är något positivt t.e.x som importen av spagetti så tar man till vara på den idén.
Inte fan behövs det en djävla massa italienare i Sverige för att svensken gillar pasta.
OT.Så fick spagettinissarna pasta receptet från Kina.

Tycker att det är positivt med svenskar utomlands som använder svenska traditioner.
Men jag skulle aldrig ställa upp och hoppa små grodorna på det landets nationaldag.
Vad jag vet är det ingen svensk som kräver att värdlandet ska ställa upp på hoppa små grodorkrav?
Du kanske har någon annan information?
Dessutom är det knappast någon etnisk svensk som emigrerat till ett annat land för att leva på värdbefolkningens godtrogenhet och välvilja.
Tyvärr så är Sverige numera invaderat av utländska parasiter som inte har här att göra.

Men det du missar är att samtidigt som flertal saker som en gång har upptagits utifrån, som genom tidens gång för en särskild svensk prägel och/eller åtminstone genom en tidsprocess blivit något självklart för det svenska folkmedvetandet, och således blir svensk tradition eller kulturyttring just p.g.a. att svenskarna har accepterat det utifrån tagna, så har massor av saker också inte accepterats.

Mångkulturen är något påtvingat utav en elit (som inte själva heller lever mångkulturellt) och i grunden oönskat, då svenskarna, även om kebab anses vara ganska schysst, helt enkelt inte vill ha något att göra med all efterbliven skit från den mindre civiliserade världen; dvs inte acceptera det som nu kommit utifrån, vilket omöjliggör t.ex. svennerån till att bli något svenskt.

Kort sagt, så tycker svensken att kebab och pizza är okej, men resten utav kulturimporten vill ingen ha att göra med, inte ens de mest rabiata förespråkarna; vilket leder till att mångkulturen alltid kommer fortsätta att vara något påtvingat, och således aldrig kan bli något svenskt p.g.a. brist på acceptans av, eller genuin motvilja mot, den "nya svenskheten" proklamerad utav en hycklande elit.

Märker du att det är du som nu måste komma med klarlägganden och det som för en utomstående ser ut som reträtter?

I vårt lilla meningsutbyte är det inte jag som hummar om att "jag är inte rasist, men...", utan det är du som till slut måste hävda din "orasistiskhet" mot svenskar genom att tillstå att det visst det finns en svensk kultur och att det vore synd om den försvann.

Det enda jag gör för att vinna denna ovanliga framgång i mångkulturdebatten att ENVIS SOM SYNDEN hävda svenskhetens likvärdighet med alla andra kulturer. Aldrig kläcker jag ur mig något aggressivt chauvinistiskt eller uttrycker ringaktning mot kurder, judar eller romer.

Jag visar tvärtom respekt mot deras särart och existensberättigande, samtidigt som jag insisterar på det lilla sympatiska svenska folkets rätt till en historisk kontinuitet och trygghet i sitt eget ursprungsområde.

Jag inser att de flesta inte kan ösa på med den historiska allmänbildning jag har, men t o m Jimmie Åkesson kan använda den här debattmetoden - att hävda svensk etnicitets och kulturs självklara existens, genom att hänvisa till andra gruppers oförklarliga, diffusa, men ändå odiskutabla rätt att finnas utan att förklara EXAKT vad de är och inte är.

Edit: Och viktigast av allt: man ska aldrig vara rädd att sträcka sig efter rasistkortet i framfickan på domartröjan - att bli anklagad för att vara rasist (även mot svenskar) skrämmer!

Nja, det är ju bra om du inte sprider myten att vi har fått så många influenser via invandring, för detta stämmer inte, de har vi fått främst via krig, handel, kulturutbyte och medial påverkan. Dessutom har även Sverige i sin tur påverkat länderna i vår egen kulturkrets.

Vad som är svenskt är ju naturligtvis det som svenskarna har valt som sin kultur - oavsett ursprunget. Tex har 1600-talsbyggnaderna i Gamla Stan arkitekturen i Rom som förebilder, eftersom detta var idealet just då. Däremot är moskéerna som uppförs i Sverige inget som svenskarna har bett om att få - för att inte tala om böneutrop.
Det som jag antar att Jimmie varnar för, är för oss negativa kulturyttringar som vi själva inte har valt - som tex Halalslakt, denna rimmar väldigt illa med vår generella syn på djurskydd.
Och var alla krav kommer att sluta, måste man ju fråga sig!

Det är inte alls säkert att invandrarnas kultur kommer att påverka oss i hög grad, men det är definitivt inte fel att granska processen medan tid är! Och denna är ju avhängig storleken på invandringen - 50 miljoner araber skulle naturligtvis påverka mer än endast 50 stycken. Därför är mängden intressant i sammanhanget.
Men visst är det ju givetvis vanligare att invandrare anpassar sig till det svenska än tvärtom. (Som det ska vara! )

Det finns "kulturella drag" som i alla fall vissa av första generationens invandrare saknar, som tex svensk noggrannhet och svensk punktlighet. Men detta kan ju vara ett övergående problem.

Sen finns ju aspekten om det är så lyckat att vi har stora enklaver beståendes av andra ickeassimilerade nationaliteter runt omkring oss på svenskt territorium - zigenarna tjänar ju som ett skräckexempel här.
Solidariteten med den egna gruppen kan bli ett problem om vi har många kulturellt olika samhällen.

Eftersom vi aldrig i historien har haft en så här pass stor invandring - och ifrån så främmande länder - är det i dagsläget ganska svårt att sia om framtiden.
Men just nu är det den ekonomiska börda som många invandrare utgör som är det största problemet - inte deras kultur.

När du påpekar detta så tror jag att du bortser från att det krävs en viss grad av intelligens för att klara av detta.
Trist är att konstatera IQ-nivån hos de främmande individer som väller in över vår gräns inte ens är tillräcklig för att klara av något så elementärt i ett svenskt samhälle.
Det blir istället en hederssak att kunna komma till jobbet när man har lust och så vidare.