Stig Wennerström

Spionen Stig Wennerström dog i mars i år, 99 år gammal. Det sägs att han var en gåta och att han tar gåtan och motivet för spionaget med sig i graven.

Han utlämnade praktiskt taget allt av intresse inom svenskt försvar till det kommunistiska Sovjetunionen och för detta fick han sitta i fängelse i tio år, en hotelliknande vistelse på Långholmen med otaliga besök medan han i andra civilserade länder tvingats avtjäna livstid för ett sådant grovt och skamligt brott; han sågs under många år efter frigivningen spatsera omkring i saluhallen på Östermalm, helt oberörd, samma överlägsna attityd. Kanske uppbar han lön från Sovjet, kanske kallades han för general med kodnamn Örnen.

Wennerström var ingen gåta, han var högfärdig, girig och arrogant, inte särskilt intelligent. När han till exempel var "expert" hos Alva Myrdal, där också Sverker Åström var med, fick Wennerström i uppdrag att sammanfatta en del teoretiska diskussioner och upprätta ett protokoll; men det gick över hans intellektuella nivå; han klarade det inte. Och det finns fler sådana exempel; han dög exempelvis inte till att bli flottiljchef, han var en usel flygare och han betraktades som skrävlig, dryg och fåfäng, ett typiskt spionämne, vilket ryssarna sniffade sig till mycket tidigt, kanske redan på 30-talet, definitivt år 1943.

Wennerström var således ingen gåta, men vad som hände runt omkring honom var det och det förblir ett mysterium hur denne man med alla misstankarna riktade mot sig redan från 1943 kunde få den ena tjänsten efter den andra, allt mer centrala positioner ur spionsynpunkt, vilket slutade med att han utsågs till nedrustningsexpert hos Alva Myrdal, ett arbete som gav honom status och tillgång till en massa hemliga handlingar.

Hur kunde denna odugling göra en sådan lysande karriär?

Vem var mullvaden som gjorde detta möjligt?


Där finns gåtan, där ligger skandalen. Wennerström var bara ett redskap för ett djupare och mer centralt förräderi i den centrala statsapparaten, detta är min teori. Det är inte ens säkert att den korkade Wenneström förstod detta.

Misstankarna mot Wenneström fanns alltså formulerade redan 1943; de var då så starka att två säkerhetspoliser som bevakade Wenneström när denne besökte en ryss frågade om han skulle gripas. Svaret blev nej.

Det pågick telefonkontroll mot Wennerström, så grundliga var misstankarna.

Trots detta fortsatte hans karriär: han blev först flygattaché i USA, sedan i Ryssland, när han kom tillbaka till Sverige placerades han så centralt som möjligt, på försvarets kommandoexpedition, och efter pensioneringen fick han alltså uppgiften att vara Alva Myrdals "nedrustningsexpert". Under fyra år innehade han denna post allt medan misstankarna mot honom växte till ett berg.

När man så här i efterhand betraktar denna osannolika karriär måste frågan ställas, och den formulerar nästan sig själv: Vem gjorde detta möjligt, vem var mullvaden? (Statens offentliga utredningar 1964:15. Utlåtande av juristkommissionen i Wennerströmaffären)

Kommissionen frikänner förstås alla, ingen har ansvar för någonting (känns det igen?), men på grundval av det material som kommissionen sammanbragt ställer jag frågan om Mullvaden. Vem var denne?

2006-maj-22; http://kurtlundgren.webblogg.se/