Migrationsverkets prognoser och rapporter kring volymer och kostnader [samlingstråd]

– Bland dem som varit i Sverige tre-fem år är det ganska många som behöver ekonomiskt bistånd, säger Annika Wallenskog, chefsekonom för SKL, Sveriges kommuner och landsting.

SKL har nyligen räknat på de ekonomiska konsekvenserna av "glappet", alltså tiden mellan etableringsersättning och egen försörjning.

Inte vårt ansvar, anser Malta. Italien säger blankt nej och för Tyskland och Nederländerna är det ett kanske – om andra länder gör likadant.

Påve Franciskus uppmanar nu de europeiska ledarna att sluta gräla om migranterna på Medelhavet och låta dem få gå i land.

Italiens inrikesminister Matteo Salvini anser i sin tur att skeppen är Maltas ansvar, eftersom Malta "ligger närmast".

– Inga fler personer kommer att komma fram till Italien. Så är beslutet och det kommer inte att ändras, säger Salvini till tidningen Il Messagero.

"Italiens hamnar är och kommer att förbli stängda", skriver han sedan på Twitter.

Inte vårt ansvar, anser Malta. Italien säger blankt nej och för Tyskland och Nederländerna är det ett kanske – om andra länder gör likadant.

Nyanlända skriver ut sig ur statliga etableringsprogrammet – kommuner och a-kassor får ta kostnaden

I Barometern skriver ledarskribenten Naomi Abramovicz om situationen i Mönsterås där antalet hushåll med socialbidragsförsörjning rakat i höjden med hela 53 procent på bara fem år, från 2012 till 2017. En av orsakerna till detta är att många nyanlända väljer att lämna etableringsprogrammet. De slipper då delta i etableringsaktiviteter och behöver inte redovisa vilka jobb de sökt.

Abramovicz hävdar att situationen i Mönsterås på intet sätt är unik – 75 procent av landets kommuner har i en enkät som ingår i SKL:s senaste ekonomirapport larmat om att de kommer att tvingas överskrida budgeten och hälften av dem uppger skenande kostnader för socialbidrag som orsak.

Socialbidrag, som är avsett att vara en tillfällig hjälp i en akut situation, har förvandlats till permanent försörjning för migranter. Det är inte hållbart, vare sig ekonomiskt eller socialt, slår Abramovicz fast.

Kommunernas motdrag har i många fall blivit att försöka återbörda försörjningsansvaret för migranterna på staten eller, om det inte går, på andra icke kommunalt finansierade system, exempelvis a-kassan.

Man stramar bland annat upp kraven för att få socialbidrag så att det ska bli mindre attraktivt för nyanlända att lämna etableringsprogrammet i hopp om en mer kravlös tillvaro. I de fall man ändå får ansvaret för de nyanländas försörjning i knät, anstränger man sig för att göra dessa personer kvalificerade för så kallade nystarts- och instegsjobb där staten via Arbetsförmedlingen kliver in och betalar större delen av lönen.

Sådana subventionerade anställningar har dock en bortre tidsgräns och många företag har satt i system att aldrig ge en person med sådan anställning en riktig anställning efter att perioden löpt ut. I stället tar man in någon annan som är berättigad till lönesubvention. Migranten blir då arbetslös och lyckas oftast heller inte få något annat jobb.

Eftersom den här sortens anställningar är a-kassegrundande övergår många av migranterna efter att nystarts- eller instegsjobbet löpt ut till att ”stämpla”, dvs gå på a-kassa. Bra för kommunerna som slipper försörjningsbördan, mindre bara för a-kassornas medlemmar som får ta över ansvaret för migranternas försörjning på ett sätt som systemet inte är avsett eller dimensionerat för.

Men inte heller a-kassa varar för evigt och när migranten gjort av med sina dagar hamnar han åter hos kommunen för socialbidragsförsörjning. Cirkeln är sluten och svarte petter-spelet går in på en ny runda.

Massinvandringen till Sverige ser ut att fortsätta i ungefär samma takt som rekordåren 2016-2018. För de två första månaderna 2019 har Sverige gett ut 19 734 uppehållstillstånd vilket med samma takt på helårsbasis skulle innebära 118 000 stycken.