Ett liv vid datorn?

Efter träningspass mådde jag bättre. Jag blev gladare. Tyckte att några saker blev en aning roliga och jag kände mig mer motiverad till att leva. Efter ett tag började jag att köra träningspass innan jag skulle göra något jag tyckte var jobbigt.

Jag vet ju inte så mycket om TS situation så jag vet inte om jag var i en liknande. Men jag hade social fobi och isolerade mig. Värst var att jag inte orkade ta tag i någonting alls utan lirade datorspel och lyssnade på musik för att slippa mina självmordstankar.

Nu flyter livet på trots att några saker är svåra. Jag har fortfarande en psykisk spärr så att jag inte gör vad jag vill ibland. Exempelvis att börja prata med en kvinna på stan som ger mig en varm blick. Det är inte spår kvar från min sociala fobi, tror jag, utan beror på ett dåligt självförtroende.

Okej, det hjälper alltså till att göra livet uthärdligt för en stund, men så länge man inte skaffar sig intressen och ett syfte är det nog ändå en negativ spiral?

Jag tror inte att det är så. Den fysiska träningen gör och gjorde då mitt humör bättre under kanske 3-5 timmar efteråt. Enbart det i sig är någonting bra. Ibland ledde det bättre humöret till att jag försökte lösa något problem jag har.

Nästa dag har man en till chans. Kroppen utvilad och redo för ett nytt pass.

Du borde pröva andra former av behandling än just KBT. Kommer bli ett riktigt långtråkigt liv annars.

Asperger och robot har ju en liknelse ändå. Många med asperger har ett stort intresse och dem flesta samma intresse ofta kartor fotgrafering eller typ programering fast inte i detta fall...

Jag förstår, tog nog inte med detta i beräkningen.

TS; Hoppas du inte tog illa upp, jag tror på dig.

- Börja spela något socialt spel. Te.x. wow.

- Spela bort alla pengar på poker så du måste gå ut och göra saker eller alternativt får in fett mycket cash
så du känner för att göra nått med dom kanske.. ?

- Beställ hem knark, tex lsd så du får världen psykos och går ut och keffar runt för att få nått att hända.

Jao.. var väl typ de jag kom på.. Har lite av samma problem som dig.. Dock tror jag det mer handlar om att jag är lat för tillfället. Jobbade för nån månadsen och ett år bakåt i tiden, men jag lessnade som fan på att jobba varje dag. Hela livet går lixom ut på att jobba och vila upp sig för att kunna jobba igen dagen efter. Känns som inte värt det, när man har ett jobb där man har i princip 0 social kontakt och enbart går ut på att jobba fysiskt. Dessutom inte tjänar så jättemycket cash, och inte trivs med jobbet så vad är poängen.

Har man inga barn, ingen fruga eller nån annan att försörja så varför bry sig känns det som.

hmm vet inte.. allt känns bara så jävligt nu. Tack för svaren.

Släng ut datorn, det är det bästa du kan göra. Du kommer till sist att bli så frustrerad över att bara sitta och inte göra någonting, att du till sist kommer att... GÖRA NÅGONTING.

Självmord är ju också ett alternativ. (obs sarkasm)

Skulle jag slänga ut datorn skulle jag bara bli mer och mer självmordsbenägen än vad jag redan är, så det känns svårt att veta vad jag ska göra.

Läs till fysiker och skaffa en rumskompis och en flickvän som du inte vill vara fysisk med, allt löst.

Ja, skaffa ett jobb så du kan åtminstone arbeta i ett kontor nånstans. Prova ingenjör eller något inriktad på cad.